Språkvetare: Finlandssvenskar har svagare språkkänsla än svenskarna

Bild: Wilfred Hildonen

Särskilt unga finlandssvenskar kan ha en vacklande språkkänsla, anser språkvetaren Mikael Reuter. Men det betyder inte att svenskan i Finland blivit sämre. Bättre kontakt med Sverige och språkvården har förbättrat möjligheterna att hänga med i språkutvecklingen.

Har finlandssvenskar en knagglig svenska? Den frågan ställde HBL till tre språkvetare.

Pensionerade språkvetaren och språkvårdaren Mikael Reuter anser att många finlandssvenskars språkkänsla ofta är lite svagare än sverigesvenskarnas. I synnerhet unga personer kan ha en mer vacklande språkkänsla. Den språkliga osäkerheten är dock inget nytt fenomen.

Men i dag har vi fått bättre kontakt med sverigesvenskan. Detta har skapat andra förutsättningar än tidigare att hänga med språkutvecklingen i Sverige. Reuter tillägger att den aktiva språkvården också bidragit till att svenskan i Finland förbättrats.

– Inte minst tack vare mediespråkvården och språkvården för den offentliga svenskan, alltså lagspråk och dylikt, så finns det helt andra förutsättningar i dag att kolla upp saker och rådgöra vad som är brukarsvenska. Det finns även bättre ordböcker. Allt det här gör att vi har andra förutsättningar trots finskans inflytande att hänga med i språkutvecklingen i Sverige.

Fakta

Några finlandismer som ska undvikas i skriven text

"Hamna att göra något" ska i stället uttryckas som till exempel bli tvungen att, råka ut för att, eller få lov att. Hamna skall alltså inte användas med att-sats.

"Långt" ska inte användas i den abstrakta betydelsen "i hög grad" eller "i stor utsträckning", utan bara i uttryck som exempelvis "ett långt bord".

"Skild" bör inte användas i betydelsen "särskild, separat, för sig", utan bara i betydelsen "frånskild, avskild och lösgjord", exempelvis hon lever skild från sin man.

"Skolning" används sällan som ett fristående ord på svenska, i stället talar man om utbildning. I nio fall av tio motsvaras finskans koulutustilaisuus av kurs, "skolningstillfälle" är således ett dubbelfel där också "tillfälle" är oriktigt använt.

Källa: (Språkhjälpen: Mikael Reuter, Översättning och språkriktighet)

Därför kan finlandssvenska texter i vissa avseenden till och med anses vara bättre i dag än på 60- och 70-talet, menar Reuter.

Språklig osäkerhet har emellertid funnits sedan minst ett sekel tillbaka, och finlandismerna lever kvar eftersom de är en del av vår identitet.

– Jag är inte alls säker på att svenskan i Finland i dag är sämre än vad den var för hundra år sedan. Finlandismer har alltid funnits och de behöver inte alltid betraktas som språkfel, vissa av dem brukar man säga att man kan undvika, men i andra fall är de en del av vår identitet. Den språkliga osäkerheten förekom också för hundra år sedan, säger språkvetaren Mikael Reuter.

Vad betyder dålig svenska?

Hanna Lehti-Eklund, professor i nordiska språk vid Helsingfors universitet, säger att de finlandssvenska språkbrukarna lever i en kontext med mångfald, och att språkbruket också påverkas av om man vistas i Sverige, ser på svensk tv samt vilken åldersgrupp man tillhör. En del finlandssvenskar har dialekt och har lärt sig en annan variant av standardspråket. Lehti-Eklund säger att dialekterna i Svenskfinland är väldigt livskraftiga.

– Det finns många olika grupper av finlandssvenskar, och det är därför väldigt svårt att säga något enkelt om språklig kompetens hos alla finlandssvenskar. Språklig kompetens handlar om att tala och skriva, och hur mycket man använder språket dagligdags, säger Lehti-Eklund.

Men vem kan egentligen bestämma vad som är dålig svenska, och vad betyder dålig svenska, frågar sig Mona Forsskåhl, professor i nordiska språk och nuvarande rektor för yrkeshögskolan Arcada. Det är ingen självklar sak, och det kan finnas många synpunkter på det, fortsätter hon. Språket är inte heller som "en enda klump eller låda med bara en uppsättning av ord och strukturer".

– Språket är framför allt ett instrument som vi använder för att förstå varandra och för att kunna ha roligt och trevligt tillsammans. På så vis fungerar nog svenskan i Finland alldeles utmärkt väl och kan därför inte kallas dålig, utan den fyller sin funktion. Men om vi också vill ha en svenska som fungerar i alla sammanhang över hela det svenska språkområdet så räcker inte alltid en renodlad finlandssvenska riktigt till. Då behöver vi utöver den tala och skriva en svenska som följer de allmänna normerna för standardiserad svenska, som förstås av alla över hela språkområdet.

Forsskåhl belyser även hur vi har en benägenhet att tro att den svenska man lärt sig i skolan är den som är korrekt, och att precis så ska det låta.

– Det händer väldigt mycket i språket, men nödvändigtvis inte så mycket i ens egen svenska. Då tenderar man som språkbrukare att tänka att språket blivit sämre för att det förändrats åt ett håll man inte själv uppskattar.

Språkkunskaperna blir därför mer lokala och folk lär sig inte mera utöver sitt vardagsspråk, något som Forsskåhl menar kan ses som ett hot.

Engelska, finska och nätjargong

Det finns många olika influenser som påverkar språket i dag, inte minst på grund av internetanvändningen. Men den allra största och viktigaste trenden som kan ses i dagens svenska är det som kan kallas för informalisering. Denna trend innebär att det tillåts mycket mera variation i allt fler situationer, berättar Forsskåhl.

– Den här övergripande trenden gör att det kan komma in influenser från engelska, finska, och nätjargong. Den typen av språkanvändning sprider sig till en massa olika situationer där man inte tidigare över huvud taget har kunnat tänka sig att använda en mera vardaglig svenska som har influenser av finska eller andra språk.

Att finlandssvenskan influeras av andra språk är inget nytt fenomen. Exempel på språk som influerat är finska, tyska, ryska och också franska på 1700-talet. I dag ser vi kanske engelskan mera än tidigare, poängterar Forsskåhl.

Oavsett trender och fenomen tycker Forsskåhl att det viktiga är att vi som har svenska som vårt första språk, arbetsspråk och känslospråk också har en gemensam kärna, och att den inte förändras.

– Det är jätteviktigt om vi vill bevara svenskan som ett levande och fungerande språk, och det vill åtminstone jag, säger hon.

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33