Språkförsöket är en ulv i fårakläder

Bild: Wilfred Hildonen

"Det hundraåriga Finland till ära kunde vi ge våra barn och unga en gåva som bär långt. Vi borde därför nu fatta beslut som möjliggör att vi i framtiden läser flera språk i ett tidigare skede."

Riksdagen inledde den här veckan behandlingen av lagen om regionala språkförsök där cirka 2 200 unga i åk 5-6 tillåts välja bort det andra inhemska språket. Detta sker alltså under en tid då vi i Finland på största allvar och med glödande iver borde diskutera hur vi ska få våra barn och unga att läsa flera språk i ett tidigare skede.

Regeringens beslut om att inleda försöket är också ett hot mot jämlikheten i utbildningen. Hur många barn och familjer kan med säkerhet säga vilka kunskaper barnet kommer att behöva i framtiden? Grundprincipen för och mervärdet med vår skola är att alla barn ska erbjudas jämlika förutsättningar att klara sig i livet. Genom att nu tillåta att välja bort ett ämne som du senare i livet kanske kommer att behöva för examen vid högskola eller i arbetslivet avviker vi från principen om att erbjuda lika goda förutsättningar för alla barn och unga.

Försöket är alltså allvarligt också ur en utbildningspolitisk synvinkel. Hemmets socioekonomiska ställning får nämligen en allt större betydelse för barns skolframgång i Finland. Det här gäller för såväl naturvetenskaper och matematik som för läskunnighet. Faktorer såsom familjens utbildningsnivå och ekonomiska ställning påverkar enligt forskning också andra val, så varför skulle det inte gälla också i det här fallet?

Försöket kommer att bli omöjligt att utvärdera i och med att man först under senare studier eller i arbetslivet kan påvisa om det utgjort ett hinder för studier eller jobb att man inte läst det andra inhemska språket.

Det finns också ljuspunkter inom språkundervisningen. Minister Sanni Grahn-Laasonen har påbörjat arbetet med en nationell språkstrategi. I bästa fall kommer det här arbetet att ge oss det vi behöver – en vision och en konkret plan för hur vi ska möjliggöra flera språk för allt flera barn.

Regeringen har också inlett ett pilotprojekt i flera kommuner där man tidigarelägger språkundervisningen. Tidigareläggningen borde bli bestående och gälla hela landet.

Frivillighet har ofta lyfts fram som en motiverande faktor till att lära sig ett språk. Då det andra inhemska språket blev frivilligt i studentskrivningarna påstod vissa att just frivilligheten skulle göra svenskan attraktiv. Samma personer påstod att slopandet av det andra inhemska skulle frigöra resurser för att studera och skriva andra språk. Så har inte skett, siffrorna för hur många som väljer att skriva svenskan men också tyska, franska och italienska talar tyvärr sitt tydliga och sorgliga språk.

Det hundraåriga Finland till ära kunde vi ge våra barn och unga en gåva som bär långt. Vi borde därför nu fatta beslut som möjliggör att vi i framtiden läser flera språk i ett tidigare skede. Och fokusera på innehållet i språkundervisningen och inte på ett enskilt språk.

Mikaela Nylander Riksdagsledamot (SFP), medlem i kulturutskottet

Yrkesexamen från Prakticum öppnar många dörrar

Studier vid Yrkesinstitutet Prakticum ger nycklar till arbetslivet. Samtidigt kan det också vara en smidig inkörsport till fortsatta studier vid en yrkeshögskola. 4.12.2019 - 00.00

Mer läsning