Språkbarometern: Många svenskspråkiga har upplevt diskriminering

Arbets- och justitieminister Jari Lindström (Sannf) under presskonferensen där språkbarometern presenterades. Bild: Lehtikuva/Heikki Saukkomaa

En stor del av de svenskspråkiga som bor i tvåspråkiga kommuner upplever att de blivit trakasserade eller diskriminerade på grund av sitt språk. Det framgår av Justitieministeriets och Åbo Akademis språkbarometer.

Språkbarometern visar att både svensk- och finskspråkiga som är minoriteter i sina kommuner anser att språkklimatet försämrats. Av de svenskspråkiga som svarade upplevde nästan 45 procent att de trakasserats eller diskriminerats på grund av sitt språk. Av de finskspråkiga var det drygt 20 procent som upplevde lika.

Så gjordes språkbarometern

Språkbarometern mäter hur språkminoriteterna i de tvåspråkiga kommunerna upplever den språkliga servicen och språkklimatet.

De tillfrågade representerar alltså inte alla svenskspråkiga.

Enkäten sändes till 8 800 personer som tillhör de språkliga minoriteterna i de 33 tvåspråkiga kommunerna på fastlandet i maj–juni.

Av kommunerna har 18 finska och 15 svenska som majoritetsspråk.

Cirka 42 procent, det vill säga 3 704 personer svarade. Av dem är 2 083 svenskspråkiga och 1 621 finskspråkiga.

En djupare analys av svaren presenteras senare i höst.

Språkbarometern har tidigare gjorts åren 2004, 2008 och 2012.

Språkbarometern görs av Åbo Akademi i samarbete med Finlands kommunförbund, Svenska kulturfonden och Justitieministeriet. 

– Det är framför allt unga som upplever trakasserier. Kanske det är de som rör sig på de platser där de förekommer, på kaféer, restauranger, barer, sociala medier och kollektivtrafiken, säger forskardoktorn Marina Lindell på Åbo Akademi.

Ungefär två av fem svenskspråkiga upplevde att inställningen till andra språkgrupper i Finland har försämrats. Finskspråkiga upplever i betydligt högre grad än svenskspråkiga att relationerna har blivit bättre.

Justitieminister Jari Lindström (Sannf) som tog emot resultaten på onsdagen säger att en värdig debattkultur är viktig också när det gäller språkklimatet.

– Det är allvarligt att språkklimatet har försämrats. Det är oroande om någon upplever otrygghet med anledning av sitt språk. Mitt budskap är detta: Finland är fortfarande ett lika tryggt land för våra språkgrupper som tidigare. Men det ligger på var och ens ansvar att alla också känner sig trygga oberoende av språk, sade Lindström.

Finskspråkiga missnöjda lokalt

De finskspråkiga respondenterna var mindre nöjda med relationerna mellan språkgrupperna i sina egna kommuner än de svenskspråkiga. Bland de finskspråkiga ansåg 44 procent att relationerna var goda, medan 43 procent ansåg att de var varierande. Bland de svenskspråkiga ansåg 51 procent att relationerna är goda och 39 procent sade att de är varierande. I båda grupperna var det bara en liten andel som ansåg att relationerna är dåliga och den andelen är oförändrad, säger Lindell. Däremot har andelen som tycker relationerna är goda minskat i båda grupperna.

– Jag tror att det har varit väldigt svårt för finskspråkiga minoriteter att komma in politiskt i vissa landsbygdskommuner och städer. Saknar man politisk representation och det finns ett starkt parti kan det vara svårt att få gehör för sina åsikter och sina krav. Där borde politikerna tänka efter lite mera och integrera språkminoriteten politiskt, säger Lindell.

Sämsta relationerna i Jakobstad

Relationerna mellan språkgrupperna har försämrats i nästan alla kommuner. Bara i Grankulla, Sjundeå och Mörskom har de förbättrats.

Bland alla tvåspråkiga kommuner hamnar Jakobstad på sista plats när det gäller hur minoriteten upplever relationerna mellan språkgrupperna. Andelen som anser att relationerna är goda har minskat ända sedan 2008 och ligger nu på 18 procent i Jakobstad.

– Siffran är oroväckande låg och vi ska varken bortförklara eller bagatellisera den, säger stadsdirektören Kristina Stenman till Kommuntorget.

Också Lojo, där relationerna upplevdes ha förbättrats för fyra år sedan, gör en störtdykning och landar på nästsista plats. Bara var fjärde svenskspråkig i Lojo anser att relationerna är goda. .

Lindström lovar lära sig svenska

På presskonferensen där språkbarometern presenterades lovade justitieminister Jari Lindström att han tänker lära sig svenska med målet att kunna ge en kort intervju på svenska.

Lindström sade att han tagit kurser i engelska och nu klarar sig utan tolk på EU-möten.

– Jag har kommit till den slutsatsen att man bara måste gå med. Språkkunskapen blir bättre genom att tala. Nu har jag fattat samma beslut om svenskan. Jag vill lära mig svenska så att jag i något skede kan ge åtminstone en kort intervju på svenska. Här en liten utmaning för mig själv, alltså, sade Lindström.

Artikeln är korrigerad och uppdaterad med information om att också Finlands kommunförbund har varit med och samarbetat kring barometern.

Trädgårdsstaden har kvar sin charm

På 1950-talet gjorde den moderna trädgårdsstaden Hagalund finländsk stadsplanering världsberömd. I dag är det både gammalt och nytt boende som får bostadsköpare att vända sina blickar hitåt. 3.9.2019 - 09.17

Mer läsning