Splittrat EU ger renässans för nordiskt samarbete

Det nordiska samarbetet har varit på undantag i decennier men när EU knakar i fogarna och britterna överväger att lämna unionen blir lösningen att de nordiska länderna återupplivar planerna på närmare samarbete. Det säger Centralhandelskammarens vd Risto E. J. Penttilä.

Vad göra i ett läge där EU krackelerar, den säkerhetspolitiska osäkerheten i Finlands närområde ökar och vi möjligtvis befinner oss i slutet av globaliseringens tidsålder? Samhällsdebattören och vd:n för Centralhandelskammaren Risto E. J. Penttilä har grubblat på de här frågorna och kastar nu fram sitt lösningsförslag.

– Då Finland blev medlem i EU var det helt naturligt att landet bytte kurs och bara fokuserade på Bryssel. Det nordiska samarbetet har varit sjukskrivet i några decennier, men nu är det dags att göra något åt saken. Alla argument talar för ett djupare nordiskt samarbete, säger Risto E. J. Penttilä som sedan årsskiftet är ordförande för Nordiska rådets gränshinderråd och bland annat sitter med i Londonbaserade tankesmedjan International Institute for Strategic Studies, IISS. …

Jag förväntar mig inga nya riktlinjer för Finlands del av Natoutredarna. Det är inte Natoutredningen utan Sveriges nästa regering som är av betydelse i sammanhanget.

Penttilä efterlyser ett nytt fördrag mellan de nordiska länderna. Senaste det skedde stora saker på den här fronten var på 1950-talet då den nordiska passunionen och den gemensamma nordiska arbetsmarknaden infördes och 1962 då Helsingforsavtalet som reglerar det nordiska samarbetet undertecknades. I slutet av 60-talet försökte man få till stånd ett ekonomiskt avtal mellan de nordiska länderna, Nordek, men Finland drog sig ur eftersom Sovjetunionen ogillade planerna och Danmark var mer intresserat av samarbete med EU:s föregångare EEG.

– Nu är det vår skyldighet att visa resten av Europa att integrationen kan fortsätta trots den kris vi befinner oss i. Mitt förslag är ett nytt nordiskt avtal som skulle ta det nordiska samarbetet till en djupare nivå.

Brittisk sorti kan påskynda förloppet

I synnerhet ifall britterna i EU-folkomröstningen som ska hållas i år eller i början av nästa år, röstar nej till EU kommer det intensifierade nordiska samarbetet att gå framåt med stormsteg, förutspår Penttilä.

– Står vi inför ett Brexit kan vi om bara några månader stå inför ett helt nytt läge. Då gäller det att vara förberedd och ha idéer.

Penttilä vill ändå inte se en nordisk förbundsstat lik den nya Kalmarunion med drottning Margrethe II som statsöverhuvud som för ett par år sedan kastades fram av svenska historikern Gunnar Wetterberg.

– Jag tycker inte att vi ska skapa en konfederation eftersom vi då skulle få samma problem som med EU, det vill säga en toppstyrd organisation. Mitt resonemang utgår från suveräna stater som samarbetar tätare, säger Penttilä som för stunden håller på och skriver en pamflett om sin idé.

I korthet föreslår han ett modernt Nordek-avtal.

– Alla gränshinder ska bort och de olika EU-direktiven borde tillämpas på samma sätt i de nordiska länderna.

SFP-ledaren och ordföranden i Mittengruppen i Nordiska Rådet, Carl Haglunds initiativ om att de nordiska länderna skulle ha ett gemensamt personnummersystem som skulle göra det lättare att verka över nationsgränserna, ska enligt Penttilä utgöra en del av det intensifierade samarbetet.

En möjlighet är också att de nordiska länderna utöver tätare ekonomiskt samarbete sluter ett avtal om djupare samarbete kring gemensamma infrastrukturprojekt, energifrågor, Arktis och säkerhetspolitik.

"Inget nytt att vänta från Natoutredning"

Penttilä som sedan 1990-talet har hört till dem som har förespråkat ett finskt Natomedlemskap är övertygad om att den Natoutredning som för tillfället görs som ett komplement till regeringens utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelse, inte kommer att få Finland att ändra kurs beträffande Nato. Rapporten skrivs av pensionerade ambassadörerna Mats Bergqvist och René Nyberg, franske diplomaten François Heisbourg och chefen för utrikespolitiska institutet Teija Tiilikainen. De två förstnämnda har tidigare klart tagit avstånd från ett finskt Natomedlemskap och utgången av redogörelsen har därmed ansetts klar.

– Jag förväntar mig inga nya riktlinjer för Finlands del av Natoutredarna. Det är inte Natoutredningen utan Sveriges nästa regering som är av betydelse i sammanhanget, säger Penttilä.

De borgerliga oppositionspartierna i Sverige har som känt flaggat för att Sverige går med i försvarspakten.

– Finland har all anledning att nu fundera på vad vi ska göra om nästa svenska regering säger ja. Min personliga bedömning är att vi inte kan stanna utanför om Sverige går med. I så fall blir den stora utmaningen om vår medlemsansökan godkänns.

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33