Spelhålan får sjuka i bättre balans

Med några tillräckligt välriktade kliv lyckas Tuuli-Maria Piironen krossa en del av de virtuella bär som flyter omkring över golvet. Den ytliga belöningen är en virtuell smoothie, den viktiga är en lite bättre koordination av kroppen.

Över golvet i terapirummet – eller spelhålan, som det kärvänligt kallas – växer bilden av en sommarblå himmel fram. Det är loja moln som lugnt seglar över himlen på golvet, men Tuuli-Maria Piironen vet att lugnet är bedrägligt och bereder sig på jakt. Hennes uppdrag är att slå ihjäl de ballonger som snart kommer att segla upp bland molnen. Utrustad med en skumgummiklubba styr hon rullstolen mot spelbrädet som lever på golvet.

Spelen i rummet på Masku neurologiska rehabiliteringscentrum kom efter att centret fick en testamentering i höstas; donationen kom med en vidhängande önskan om att pengarna används till ny rehabiliteringsutrustning.

– Vi köpte in virtuella spel som fungerar för personer med olika svåra funktionsstörningar. I och med att man kan välja svårighetsgrad bland spelen kan alla få träningsnytta av dem, säger ledande fysioterapeut Saija Järviö.

Stöd vid sällsynta sjukdomar

Masku neurologiska rehabiliteringscentrum en bit utanför Åbo är en del av Finlands Neuroförbund, som fram till slutet av 2014 hette Finlands MS-förbund. Namnbytet för några år sedan beskriver nu verksamheten bättre än förr eftersom förbundet med sina 23 medlemsföreningar betjänar personer med diagnosen multipel skleros, men också dem med autoimmuna nervsjukdomar eller sällsynta sjukdomar i lillhjärnan och ryggmärgen.

Tuuli-Maria Piiroinen kämpar med att hålla kroppen i skick trots flera neurologiska sjukdomar. Att träningen gör henne muskeltrött stör inte. – Vanlig nervsmärta gör mig bara arg, men träningsvärk är skönt, säger hon. Bild: Suvi Elo

Spelen i rummet är av olika slag. Med fötterna ostadigt på balansbrädet Tymo kan man vingla sig till poäng genom att flytta tyngden mellan höger och vänster ben. Ju snabbare reaktioner, desto fler äpplen som droppar från äppelträdet lyckas man fånga i den virtuella korg som åker omkring på datorskärmen framför näsan. Brädträningen stärker balansen, koordinationen och muskelkraften.

Piiroinen med klubban har alltid varit intresserad av idrott och har en bakgrund som redskapsgymnast och fotbollsspelare. I dag kämpar hon med smärtor, stelhet och balansbekymmer på grund av bland annat polyneuropati, alltså en sjukdom i flera av kroppens nerver. Dessutom har flera ryggoperationer, en ryggmärgsskada, en lätt hjärnskada, överrörliga leder och dystoni – vridande ofrivilliga rörelser av kroppen – påverkat rörligheten och balansen. Det är bättre kroppskontroll den tidigare rörliga Piiroinen söker när hon ger sig i kast med träningsprogrammen i spelhålan.

– Min gamla vinnarinstinkt vaknar, stönar hon när hon smäller efter ballongerna.

Nytta och nöje

Träningsinriktade digitala spel är rehabiliteringsverktyg för den enskilda patienten, men också ett sätt att skapa samhällsnytta. Mer motion betyder ökad hälsa i hela befolkningen och digitala träningsprogram kan öka intresset för motion genom att spelandet bygger på njutning. Det handlar alltså om att kombinera nytta med nöje. Den slutsatsen lyftes fram i höstas när Tuomas Kari disputerade vid Jyväskylä universitet med avhandlingen Exergaming Usage: Hedonic and Utilitarian Aspects. Kari talar om upplevelser ur ett brukarperspektiv och säger att de digitala motionsspelen kan öka mängden motion och förlänga passen genom att spelen i sig är intressanta. Motionen blir då ett slags nyttig biprodukt. Om spelet dessutom kan ge feedback om hälsonytta kan intresset öka hos fler.

– Programmen är en god dräng, men dålig husbonde, säger Päivi Hämäläinen, direktör för rehabiliteringscentret. Som neuropsykolog identifierar hon det goda i att träningsviljan kommer inifrån och inte bygger på ett påtvingat program.

Varierad ansträngning

När Piironen är klar med ballongerna hjälper fysioterapeuten Anders Romberg henne med följande program. Romberg, som utforskat frågan om motionens betydelse för MS-patienter för sin doktorsavhandling i hälsovetenskaper, riktar fjärrkontrollen mot datorn och klickar fram ett av de 250 spelen i programmet. Piironen häver sig ur rullstolen, som hon behövt i sju år nu, och Romberg håller henne i händerna. Över golvet glider bilder av saftiga bär som ska trampas på så att de spricker sönder och blir en del av en smoothie. Tillsammans trampar Piironen och Romberg omkring för att krossa så många som möjligt.

Därefter går Piiroinen vidare till ett nytt spel. I den dynamiska ståställningen arbetar hon med kroppens stora muskler för att plocka guldmynt på sandstrand och slutligen fylla hela skattkistan. Intill henne väntar ett datorspel kombinerat med motorassisterad cykelträning.

– Upplevelsen av att få bruka sin kropp är upplyftande och är bra både fysiskt och psykiskt, säger Romberg.

– Träningen gör mig bättre i benen, men skärper också min koncentration, säger Piiroinen.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00