Spel ska lära barn tala främmande språk – "Ju tidigare man börjar, desto bättre"

Nytta med nöje. Aino-Sofia Smolander spelar språkspelet som bygger på taligenkänning några gånger per vecka och har lärt sig ganska många ord.Bild: Lehtikuva/Jussi Nukari

Ett digitalt spel som lyssnar på spelaren och ger poäng för uttal utvecklas just nu vid Helsingfors universitet och Aalto-universitetet. Man behöver inte ens kunna skriva för att lära sig tala med spelet.

"Suihkukone", säger datorn i Utbildningsstyrelsens konferensrum, och sedan "Jet". En bild av ett flygplan projiceras på skärmen.

– Jet, upprepar Aino-Sofia Smolander, nio år.

"Jet", upprepar datorn och ger Aino-Sofia fyra stjärnor av fem för det goda uttalet.

"Throw" och "thing" är svårare, inte minst för att bilden på det senare råkar vara ett par glasögon. Men "high" och "wet" ger fulla poäng för oklanderligt uttal.

– Det är roligt att spela. En del ord har jag lärt mig utantill, men inte alla, säger Aino-Sofia.

Hon är ett av de barn i huvudstadsregionen som för tillfället testar ett nytt språkinlärningsspel som bygger på taligenkänning. Spelet härmar ett brädspel med kort på olika föremål och tillstånd, med närmare ett trettiotal olika nivåer. Say it again, kid! heter projektet, som finansieras av Finlands Akademi och presenterades vid en medieträff på onsdagen.

Från fyra år uppåt

Aino-Sofia Smolander går visserligen i skola och kan läsa och skriva, men eftersom spelet bygger på taligenkänning fungerar konceptet lika bra för mindre barn – eller andra som inte kan läsa och skriva.

– Sitt modersmål lär man sig ju genom tal, inte text, så varför inte också främmande språk? Ju tidigare man börjar, desto bättre, säger docent Sari Ylinen vid enheten för kognitiv hjärnforskning vid Helsingfors universitet.

Taligenkänning har var och en som äger en smartmobil i fickan, och spel för barn som kombinerar ljud och bild är inte heller något nytt. Appar och spel för barn som bygger på taligenkänning finns det däremot inte mycket av.

Enligt hjärnforskningen lönar det sig med tanke på uttalet att börja med främmande språk så tidigt som möjligt, och då det gäller chansen att nå ett grammatikaliskt flyt på modersmålsnivå lönar det sig att börja före åtta års ålder.

– Redan tvååringar kan lära sig i digitala miljöer om de är interaktiva, till exempel genom pekskärm. Men först vid fyra års ålder lär sig barnet att använda kunskapen också utanför appen, så spelet kunde passa för fyraåringar uppåt, säger Ylinen.

Det goda med ett spel som kombinerar just lyssnande och eget tal är att de här funktionerna aktiverar olika områden i hjärnan och förstärker sambandet mellan dem, vilket förbättrar inlärningen. Också den direkta responsen – i det här fallet stjärnorna – verkar i samma riktning, då de aktiverar hjärnans belöningssystem som också effektiverar inlärningen. En annan sak är att teknologin för sin del gör det möjligt att anpassa svårighetsgraden till spelaren, så att inte spelaren slänger apparaten ifrån sig då det blir för svårt.

– Det är klart att apparaterna inte kan ersätta interaktion och kommunikation mellan människor, men förhoppningen är att då man övat sig digitalt så kan det underlätta interaktionen och uppmuntra till att använda språk också i verkliga situationer, säger Ylinen.

Ännu inte på svenska

Just nu testas spelet av 5–9-åringar i huvudstadsregionen som precis börjat lära sig lite engelska, och förhoppningen är att projektet i höst kan utvidgas också till barn med läs- och skrivsvårigheter, som kunde ha särskild nytta av det. Ett projekt för att utveckla en motsvarande app för invandrare med arabiska som modersmål är i sin linda, och datainsamlingen inleds nu. Målet är att ha någonting klart för test i slutet av året.

För svenskspråkiga finns tills vidare ingenting motsvarande.

– Visst kunde man testa spelet också på svenskspråkiga barn, men jag tror inte att det skulle fungera så bra. Däremot kunde man samla data också av svenskspråkiga barn för en egen version, säger Mikko Kurimo, professor vid institutionen för signalbehandling och akustik vid Aalto-universitetet.

Taligenkänningen bygger på att ljuden spjälkas upp i bitar på tio millisekunder och analyseras. Ju mer data desto bättre fungerar igenkänningen, och för att spelet skulle fungera bra för svenskspråkiga barn borde det bygga på svenska barns engelska.

– Barn är en helt egen utmaning då det gäller taligenkänning, då deras tal och röster skiljer sig från vuxnas. Men det finns också andra utmaningar som hänger ihop med till exempel människors olika sätt att tala, teknik, akustik och bakgrundsljud. Människan är jättebra på att känna igen tal, och det är inget under eftersom det är mycket viktigt. Att maskinerna klarar av det bygger på att man har en stor mängd data av många olika talare, säger Kurimo.

Bakgrund

Mer språk i skolorna

De finländska skoleleverna läser allt mindre språk, och för att tidigarelägga språkundervisningen och göra den mångsidigare har Undervisnings- och kulturministeriet reserverat 10 miljoner euro för projekt som stöder det här syftet i år och nästa år.

76 kommuner och 19 andra aktörer som ordnar utbildning har fått särskilda anslag för att tidigarelägga språkundervisningen till första klass eller redan till dagis eller förskola från och med i höst.

EU:s officiella målsättning är att alla barn ska lära sig minst två språk utöver sitt modersmål i ett så tidigt skede som möjligt.

Om några år är det meningen att också de muntliga färdigheterna ska bedömas i studentexamens språkprov. För tillfället pågår ett digitalt pilotprojekt finansierat av Studentexamensnämnden där man samlar in data för att utveckla den digitala biten av utvärderingen. Tills vidare har man utvecklat utvärderingen av finskspråkigas svenskkunskaper, och nu står svenskspråkigas finskkunskaper på tur.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00