Spårjokern sätter fart på byggandet

Så här kan det se ut i framtiden när spårjokern korsar Ring I i Bredvik i Esbo.Bild: Okänd

Om drygt ett år inleds det följande stora kollektivtrafikprojektet i huvudstadsregionen när byggandet av snabbspårvägen spårjokern börjar. Förhoppningarna på projektet är stora. Spårjokern ska skapa både arbetstillfällen och nya bostäder.

I veckan presenterade Esbo stad sina planer för Säteriberget i Alberga. Det är en av stadsdelarna vid spårjokerbanan där planerna är storstilade. Nya bostäder byggs i en tät och urban miljö heter det i beskrivningen av hur området ska se ut. Att 1 000 bostäder byggs nära två livligt trafikerade vägar – Ring I och Åbo motorväg ska inte minska på trivseln.

– Om Esbo stad godkänner detaljplanen för området kan vi börja bygga nästa år – förutsatt att inga klagomål lämnas in. Bostadsbyggande nära trafikleder är krävande när utsläpp och buller måste tas i beaktande, men jag tror att området kan bli attraktivt, säger arkitekt Mika Rantala som är projektchef för byggandet i Alberga.

Byggandet av spårjokern börjar som planerat 2019, men var byggstarten sker är oklart. Det finns en hel del tekniska frågetecken kring spårjokern. Hur ska man få snabbspårvagnen att rymmas tillsammans med bussar under tunneln vid Hoplax station, är en av frågorna som måste lösas.

– Högst sannolikt är spårjokern som ett pussel där man bygger delar på ett område under en viss tid för att sedan bygga vidare på ett annat område. Och redan har nu har ju byggandet av bostäder börjat på områden som ska vara närbelägna spårjokern, säger Juha Saarikoski, som är beställarens projektchef.

Markplaneringen i huvudstadsregionen utgår från ett byggande vid spårbunden trafik, vilket byggandet av bostäder och kontorslokaler vid metrostationen i Ängskulla är ett exempel på. Beslutsfattare vill ha tätare och mer urbana miljöer i städer där de inte bara ska finnas ett centrum.

Kritik mot jokern

Det finns kritik mot spårjokern. Diplomingenjör Mikko Nummelin har skrivit många blogginlägg om kollektivtrafik. Han är tveksam till projektet.

– Spårjokern marknadsförs som en snabbspårväg, men trafiken ska ske på många håll i gatunätet där det finns tvära kurvor och korsningar, som är mer typiska för det långsamma spårvagnsnät som finns i Helsingfors centrum, säger Nummelin.

En långsam spårvagn är inte ett problem på korta sträckor, men på en sträcka som motsvarar minst hälften av spårjokerns rutt blir en långsam spårvagn inget alternativ till bil på Ring I. Spårjokern ger ett löfte om en topphastighet på 70 kilometer i timmen, men medelhastigheten blir kring 25 kilometer i timmen.

– Det bästa vore om spårjokern inte alls körde på gator, inte hade plankorsningar med lätt trafik och inga tvära vändningar och kurvor. Jag har väldigt svårt att se att någon åker med spårjokern från den ena ändhållplatsen till den andra – annat än för att vara nyfiken, säger Nummelin.

Han skulle helst av allt se att planerna på att bygga spårjokern skjuts upp till framtiden och att man planerar en rutt som är rakare, men enligt Juha Saarikoski är rutten fastslagen och byggandet börjar som planerat.

– Det kan hända att några mindre justeringar blir aktuella, men rutten är klar. Det är klart att när ett projekt av det här slaget genomför så medför det olägenheter för att både trafik och boende, säger Saarikoski.

Spårjokern

Spårjokern är en snabbspårväg mellan Östra centrum i Helsingfors och Kägeludden i Esbo. Banan ska vara färdig 2020 och ersätta nuvarande busslinje 550 som har 40 000 passagerare på vardagar.

Banans längd är 25 kilometer och turtätheten ska vara 5-20 minuter. På banan ska finnas 33 hållplatser.

I planeringen och byggandet av banan används en alliansmodell, som ska gardera mot överskridning av budget och tidtabeller. Alliansen består av beställarna som är Helsingfors och Esbo städer och planerarna Ramboll Finland Oy, Sitowise Oy och VR Track. Entreprenörerna YIT och VR track står för byggandet av banan.

Spårjokern beräknas kosta 275 miljoner euro och staten har förbundit sig att betala högst 84 miljoner euro. Statens pengar tas inte från budgeten som är reserverad för trafikinvesteringar. I stället finansieras byggandet med pengar ur statens bostadsfond.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00