Spänt inför stormaktsmöte om Ukraina i Genéve

En ukrainsk soldat vid ett skyttevärn i Donetsk i Ukraina. Arkivbild. Bild: Andriy Dubchak/TT-AP

Positionerna mellan USA och Ryssland om Ukraina är fastlåsta inför dagens möte mellan stormakterna. Teckentolkare väntar på signaler om kompromiss och dialog. Men ett stridshot hänger tungt över mötet i Genève.

Mötet i Schweiz sker mellan den ryske vice utrikesministern Sergej Rjabkov och USA:s dito Wendy Sherman.

Det är startskottet för en vecka i diplomatins tecken, där Ryssland också ska träffa företrädare för försvarsalliansen Nato och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE).

Stridslinje utlagd

I månader har den ökade ryska truppnärvaron vid gränsen till Ukraina utgjort en avgörande fara för europeisk säkerhet – och fred. Framtiden för Donetsk och Luhansk i Ukraina, där strider rasat i åratal, är också avgörande för stridslinjen mellan Ryssland och militäralliansen Nato.

Den ryske presidenten Vladimir Putins hållning har varit järnhård, liksom hans bundsförvanter inom ryska försvars- och utrikesministerium.

Någon invasion är inte planerad, uppger Moskva. Men västerländska myndigheter och organisationer pekar på att Ryssland har samlat tiotusentals – enligt vissa bedömare omkring 100 000 – soldater till gränstrakterna mot Ukraina.

Orimlig lista

Dessutom har Ryssland lagt fram en lista på krav till Nato och väst, som västrepresentanter anser vara fullständigt orimlig.

USA – som främst låtit utrikesminister Antony Blinken föra landets talan trots att han inte är militär – svarar med hot om massiva repressalier om Ryssland angriper; han vädjar om diplomatins väg men konstaterar att hotet om invasion är reellt.

Något som Nato upprepat, senast vid ett extrainkallat krismöte via videolänk i fredags.

Västländernas hårda ton skärps av det faktum att Ryssland i strid med internationell rätt annekterade Krim i Ukraina i mars 2014, vilket var en chockartad utveckling för Ukraina och omvärlden som inte erkänt den ryska närvaron.

Medan förhandlingarna förs i Genève, så fortsätter striderna i östra Ukraina mellan Ukrainas militär och separatister – som har nära band till Ryssland.

Ukraina skakades vintern 2013—2014 av växande protester mot att den dåvarande starkt Rysslandsvänlige presidenten Viktor Janukovytj vägrade skriva under ett samarbetsavtal med EU. Presidentens våldsamma försök att kväsa demonstrationerna väckte stor upprördhet och ledde till att han flydde till Ryssland i februari 2014. Hela makteliten byttes ut och en ny regering, utsedd av protestaktivister, tillsattes.

Att den västvänliga oppositionen tog makten vållade i sin tur vrede på ryskt dominerade Krim. Ryssland utnyttjade detta till att regissera en revolt och ta kontroll över halvön med soldater i omärkta uniformer. Denna ockupation övergick snart till olaglig annektering. Dessförinnan hölls en kuppartad folkomröstning, där en majoritet av invånarna påstods vilja tillhöra Ryssland i stället för Ukraina. Folkomröstningen erkändes varken av Ukraina eller väst.

För första gången sedan andra världskriget hade därmed en europeisk stat erövrat en del av ett annat land. Omvärldens reaktioner var starka: Ryssland anklagades för brott mot folkrätten och flera internationella avtal.

Snart ägde ett liknande förlopp rum i det ryskdominerade Donbassområdet i östra Ukraina. Myndighetsbyggnader i städer i länen Donetsk, Luhansk och Charkiv ockuperades av beväpnade pro-ryska aktivister, i en del fall sannolikt med stöd av ryska elitsoldater. Charkiv lyckades Ukraina behålla kontrollen över, men i Donetsk och Luhansk arrangerade separatister "folkomröstningar" om självständighet från Ukraina.

Delar av de två länen fungerar i dag som utbrytarrepubliker, med nära koppling till Ryssland. Vid frontlinjen sker regelbundet sammanstötningar mellan ryskstödd lokal milis och den ukrainska armén.

Ryssland har stadigt förnekat inblandning i Donetsk och Luhansk och anser sig ha full rätt till Krim, med hänvisning till folkomröstningen. EU och USA har dock vägrat att acceptera halvön som rysk och har kontrat med ekonomiska sanktioner mot ett stort antal ryska och ukrainska politiker, militärer och företag.

Över 13 000 människor har dödats i konflikten, däribland tusentals civila.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Närvårdare Pia Lemberg studerar vidare på läroavtal: ”Vård i livets slutskede ligger nära mitt hjärta”

Mer läsning