Spänningar under den lugna ytan i Davos

Donald Trumps handelspolitik sätter Amerika först. Då är det nästan inbyggt att USA ska dra den största nyttan av ett handelsavtal.

Det årliga toppmötet för världens ekonomiska elit, det världsekonomiska forumet WEF i Davos, präglades av optimism. Lagom inför mötet skrev Internationella valutafonden upp sin prognos för tillväxten i världsekonomin från 3,7 procent i höstas till 3,9 procent.

Så här stark har världsekonomin inte varit på tio år.

Också i Europa har ekonomin tagit fart efter en lång period av lågkonjunktur och kriser.

Handeln ökar, företagen investerar, arbetslösheten minskar och de politiska riskerna man varnade för inför fjolårets viktiga val har inte förverkligats.

Naturligtvis finns det osäkerhetsfaktorer i den optimistiska framtidsbilden. De höga börskurserna kommer att vända nedåt, och det kan påverka både tillväxten och framtidstron. En del analytiker påminner redan om börsrallyt som föregick finanskrisen i mitten av 2000-talet.

En av de största osäkerhetsfaktorerna, USA:s president Donald Trump, var WEF:s mest väntade deltagare. Davos är en symbol för globalisering och frihandel, raka motsatsen till Trumps ekonomiska politik där USA framställs som den stora förloraren på den globala marknaden.

Dagarna innan Trump flög till Schweiz införde USA nya tullar på solpaneler och tvättmaskiner från Sydkorea och Kina för att skydda de amerikanska tillverkarna. USA planerar dessutom nya handelshinder gentemot Kina.

Det var en samlad, sansad och återhållsam Donald Trump som mötte publiken i Davos. Trump tog åt sig äran för den kraftiga ekonomiska tillväxten i USA, och berömde den skattereform som nyss godkändes. Han uppmanade både investerare och företag att nu satsa på USA.

Han upprepade frasen om att "USA först" inte betyder "USA ensamt", och underströk att USA vill knyta bilaterala avtal som gynnar båda parter. Överraskande nog signalerade han också att USA kan tänkas ta upp förhandlingarna om handelsavtalet TPP med elva Stillahavsländer, bland dem Japan. En av Trumps första åtgärder som president var att lämna TPP.

Trumps strategi att prioritera överenskommelser mellan enskilda länder är ett bra exempel på politiken att sätta USA främst. En politik som går ut på att den ena parten först tillgodoser sina intressen låter inte som en modell som gynnar båda sidorna likvärdigt.

USA är den starkare parten oberoende av vilket land man förhandlar med. Men om motparten är ett handelsblock, som EU, blir styrkeförhållandena jämnare. Trump har också sagt att han föredrar bilaterala avtal eftersom de kan sägas upp ifall det blir problem. Så är det förstås, men att hota med att säga upp ett avtal är ett effektivt påtryckningsmedel när man vill ändra villkoren i en överenskommelse.

Två av de tyngsta EU-ledarna, Frankrikes president Emmanuel Macron och Tysklands förbundskansler Angela Merkel, fick i Davos gå i bräschen för globalisering och frihandel som motpol till nyprotektionismen i USA. Axeln Macron-Merkel står både för stabilitet och vilja till förnyelse. EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström sade inför Trumps besök att EU nu är redo att vara den främsta förespråkaren för öppen världshandel.

I fjol, i efterdyningarna efter valet av Donald Trump, var det Kina som talade för globalisering och handelsfrihet. Nu sade USA:s handelsminister att det redan råder handelskrig mellan USA och Kina. De hövliga tongångarna i Davos hindrade inte heller Donald Trump från att i en brittisk tv-intervju ondgöra sig över EU:s "mycket, mycket orättvisa" handelspolitik gentemot USA.

Kina med sin starkt statsstyrda ekonomi är inte någon idealisk partner i kampen för frihandeln. Men Kina och EU kan ändå finna sig på samma sida när Trump vill vrida världshandeln så att USA kommer först.

John-Erik Jansén Ledarskribent

Bli kock i Axxell

Svenskfinlands kändaste kock, Micke Björklund, har trätt in som mentor och mecenat för Axxells kockutbildning i Karis, för kockutbildningens framtid och Finlands matkultur. 8.10.2019 - 11.40

Mer läsning