Slimmad budgetkompromiss i EU

EU:s permanente rådsordförande Charles Michel väntas snart lägga fram ett kompromissförslag om coronastöd och nästa långtidsbudget. Arkivbild. Bild: Yves Herman/TT-AP

Klockan tickar för EU-länderna i kampen om en ekonomisk återhämtning efter coronakrisen som alla kan acceptera. Senaste kompromissen landar på 1 074 miljarder euro i långtidsbudgeten och fortsatt 750 miljarder i extra coronastöd.

Det nya förslaget från EU:s permanente rådsordförande Charles Michel innebär en minskning med drygt 25 miljarder jämfört med EU-kommissionens senaste förslag från i maj.

– Mitt nuvarande förslag bygger i huvudsak på mitt förslag från i februari, berättar Michel på en presskonferens i Bryssel.

När det gäller lån och bidrag i coronastödet ändrar Michel som väntat inte i förslaget om att lägga 500 miljarder euro i bidrag och 250 miljarder i lån.

– Jag föreslår en bibehållen balans mellan lån och bidrag. Det är en nyckelfråga för den inre marknaden, säger Michel.

Michel vill sedan att 70 procent av stödet ska delas ut under de två närmaste åren och 30 procent från år 2023 och framåt.

Nya intäkter

Rådsordföranden ser samtidigt framför sig tre nya direkta intäkter till EU: en plastskatt, en gränsavgift kopplad till klimatförändringarna och en digitalskatt på stora nätjättar.

– Jag kommer att föreslå införandet av en digitalskatt från slutet av 2021, säger Michel i Bryssel.

I förslaget ingår som väntat även bibehållna "rabatter" på EU-avgiften för Sverige, Tyskland, Danmark, Nederländerna och Österrike. De fem länderna betalar in betydligt mer till EU än vad man anser sig få tillbaka och har tydligt uttryckt att man inte accepterar slopade rabatter.

Michels kompromiss ska nu stötas och blötas nästa vecka, då alla stats- och regeringschefer samlas i Bryssel den 17 juli för att försöka hitta en lösning.

Senast ledarna gjorde ett försök att enas var på midsommarafton, då man dock – som väntat – bara kunde konstatera att EU-kommissionens senaste bud inte kan accepteras av alla.

Tre huvudgrupper finns bland de 27 länderna:

En stor grupp med Frankrike, Spanien och Italien i spetsen vill ha ett omfattande stöd till de värst coronadrabbade länderna, med rejäla bidrag för att få ländernas ekonomier på fötterna igen. På bidragssidan har de också flankstöd från mäktiga Tyskland.

Fördelas annorlunda

En rad östeuropeiska länder gillar också ambitiösa satsningar, men tycker att pengarna borde fördelas annorlunda – med hänvisning till att östländerna ekonomiskt fortfarande ligger en bra bit efter väst- och sydländerna, även om de inte drabbats så hårt av coronakrisen.

Och så finns den "frugala fyran" – Sverige, Danmark, Nederländerna och Österrike – som trycker på för en nedtonad budget och lån snarare än bidrag till de drabbade.

En tuff kamp pågår samtidigt om villkoren för lånen och bidragen. Nederländerna trycker på för att allt stöd måste godkännas av samtliga EU-länder. Tanken är att garantera att pengarna läggs på satsningar och reformer där alla är överens om nyttan. Förmynderi, anser dock vissa, som gärna vill bestämma själv om hur de vill bygga upp sin ekonomi igen.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Akademen - en modern klassiker

Mer läsning