Sopor ska bli för värdefulla för att brännas

Albas plaståtervinningsfabrik i Berlin processar 140 000 ton plastavfall om året, men enligt EU dumpas en tredjedel av allt plastavfall fortfarande på soptippar – den andelen ska ner till 10 procent 2030 enligt EU:s plaststrategi.Bild: EPA / CLEMENS BILAN

Vi ska producera mindre avfall än förut, och vi ska återanvända en betydligt större del av det avfall vi trots allt producerar. Det är principen i såväl EU:s avfallsdirektiv som i Finlands nationella avfallsplan.

Av Finlands totala samhällsavfall 2016 förbrändes 55 procent medan 42 procent återvanns, enligt Statistikcentralen. Andelen som dumpas på soptippen har minskat drastiskt, till bara 3 procent från hela 58 procent på tio år.

Både EU och Finland siktar ändå på att en större andel av avfallet ska återvinnas, och mindre ska förbrännas. Enligt Finlands riksomfattande avfallsplan ska återvinningen vara uppe i 55 procent om fem år, och enligt EU:s avfallsdirektiv ska 60 procent av samhällsavfallet återvinnas 2030.

– Riktningen är klar, vi måste återvinna mer. Men även om avfall mäts i massa är det värdet på avfallet som ekonomiskt sporrar till att återvinna mer, säger miljöminister Kimmo Tilikainen (C).

Den cirkulära ekonomin som bland annat uppfattar avfall som en råvara bygger på att det finns en affärspotential i återvinning. I hopp om att kunna bidra till att skapa nya jobb i branschen har regeringen ändrat avfallslagen så att kommunernas avfallshanteringsbolag successivt ska avstå marknadsandelar.

– Det finns affärsmöjligheter som fler aktörer ska kunna ta del av, men samtidigt måste vi garantera att den kommunala avfallshanteringen fungerar i hela landet, säger Tiilikainen.

Lagen revideras i två faser. Härnäst ska regeringen låta skapa en virtuell marknadsplats för avfall och sophanteringslogistik. Det är så privata aktörer ska få ta för sig där det finns en marknad, utan att äventyra sophanteringen där det inte är lönsamt att göra affärer på avfall.

En förutsättning för att det ska fungera är att allmänheten sorterar soporna bättre. I dag varierar sorteringspraxis både mellan kommunerna och inom desamma. Miljöministeriet bedömer att det är sannolikt att förordningarna om sopsortering kommer att skärpas inom en överskådlig framtid, långt innan EU exempelvis år 2025 kommer att kräva att textilavfall sorteras skilt från blandavfall.

Plast hamnar i havet

Plastavfallet är ett stort problem. Det är knepigt att återvinna plastförpackningar eftersom det finns en så stor variation av plastsorter och användningsmöjligheterna för returplast är begränsade.

Globalt har plastavfall blivit ett stort miljöproblem då levnadsstandarden och konsumtionsnivån i många folkrika länder har ökat utan att sophanteringen hållit jämna steg. Det finns beräkningar på att världshaven om 30 år kommer att innehålla mer plast än fisk (räknat i massa) om utvecklingen fortsätter så här.

– Det är bra om vi börjar sortera plastavfall, men frågan är fortfarande vad vi ska använda det till om det inte får brännas. Det finns många olika sorters plast, men få möjligheter att återvinna dem på ett lönsamt sätt, säger Tiilikainen.

EU väntas på tisdag presentera sin plaststrategi, som siktar på att mer än fördubbla målet för plaståtervinning. De nordiska ländernas miljöministrar lovade på Nordiska rådets möte i Helsingfors i höstas att ta tag i frågan och eventuellt förbjuda mikroplaster i hygienprodukter om inte EU gör det först.

– Plastavfall är också ett växande problem för Östersjön. När plast bryts ned till mikroplaster kan man inte längre avlägsna skräpet från havet, säger Kimmo Tiilikainen.

På måndagen inleddes Meriroskahaaste, en tävling öppen för alla som kan ta fram lösningar för att minska på mängden plastskräp som hamnar i Östersjön. Prissumman på 32 000 euro ska användas till att förverkliga den bästa idén. Bidrag kan lämnas in till 15 april. Tävlingen finansieras av Maj och Tor Nesslings stiftelse samt S-gruppen.

///

FAKTA

Plock ur avfallsplanen

Den riksomfattande avfallsplanen till 2023 innefattar en långsiktig målbild till 2030. Enligt den ska byggavfallet minska och 70 procent av bygg- och rivningsavfallet återvinnas.

Matsvinnet ska halveras till 2030, och alltmer gödsel ska tillverkas på kommunalt bioavfall.

Av allt det kommunala avfallet ska 55 procent återvinnas och ökningen av mängden kommunalt avfall ska avta i relation till bnp.

Livslängden för elektrisk och elektronisk utrustning ska förlängas, andelen e-avfall i blandavfallet ska minska och materialåtervinningen öka. Värdefullt material i e-avfall ska tillvaratas och återvinnas effektivare.

Plast- och luktfria målfärger av förnyelsebara naturoljor

För fempersonersfamiljen i Malax var valet av Uulas färger enkelt. Inhemska, naturenliga, luktfria, utsläppsfria samt utmärkt service och personal är det som ligger överst. Att färgerna är enkla att stryka på och färgvärlden varm, vacker och harmonisk bidrar till helheten. 4.12.2018 - 09.08