Sommartider nej, nej

Om Finland fick bestämma skulle sommartiden slopas. Kampen måste föras i EU-organen.

Vi befinner oss just nu mitt i sommartiden. Det är drygt tre månader sedan vi gick över till sommartid och om knappt fyra månader är det igen dags att återgå till normal tid. De här klockomställningarna skulle många helst slippa.

Finländarna förefaller höra till de folk som irriterar sig mest över sommartiden. En undersökning tidigare i år visade att 72 procent av finländarna vill att sommartiden slopas. I de övriga nordiska länderna är motsvarande siffror mellan 35 och 45 procent.

Det är inte överraskande att det är just i Finland som ett medborgarinitiativ för att slopa sommartiden nu har lagts fram.

Initiativet samlade snabbt 70 000 undertecknare, vilket innebar att det fördes till riksdagen. Det var initiativtagaren Matti Hietanen som i maj fick överräcka det till riksdagen. Hans motivering är att nyttan med sommartid är mycket liten i jämförelse med nackdelarna. Bland olägenheterna nämner han hälsovådliga rytmstörningar och tidtabellsändringarna för de allmänna kommunikationsmedlen

På onsdagskvällen debatterades initiativet i riksdagen. Sällan har alla debattörer varit så eniga, inte ens mellan representanter för regeringspartier och opposition kunde några större skillnader noteras. Alla som uttalade sig var kritiska till sommartiden och gav medborgarinitiativet sitt stöd.

Kommunikationsminister Anne Berner (C) hoppades på ett starkt stöd så att hon kan gå vidare med ärendet till EU. Initiativet går för sin del nu vidare till riksdagens kommunikationsutskott.

Sommartid infördes i Finland 1981. Skulle Finlands riksdag också nu få bestämma så skulle vi antagligen nu för sista gången ha sommartid. Men det står inte i riksdagens makt att fatta ett sådant beslut.

En gemensam sommartid inom EU infördes 1996. Den baseras numera på ett EU-direktiv från 2001 som slår fast att alla medlemsländer övergår till sommartid vid samma tidpunkt, kl. 01.00 Greenwichtid den sista söndagen i mars. Och tillbaka till normaltid samma klockslag sista söndagen i oktober.

Det är alltså på EU-nivå lobbningen och det politiska arbetet ska ske. Men en kraftig signal från riksdagen ger en plattform och ett stöd åt dem som i Bryssel och Strasbourg kämpar mot sommartiden.

Finländska EU-parlamentariker föreslog redan i fjol för kommissionen att sommartiden skulle frångås.

Det finns också på andra håll missnöje. I Sveriges riksdag förekommer nästan årligen motioner om att sommartiden bör avskaffas. I EU-parlamentet arbetar bland andra en tysk MEP hårt för att få sommartiden slopad.

I de södra delarna av Europa, där sommaren inte är lika ljus, är intresset däremot litet för att gå tillbaka till normaltid året runt.

Sommartidsmotståndarna i EU-parlamentet uppskattas vara i minoritet.

EU-kommissionen har hittills inte visat någon vilja att ta upp den här frågan, men har lovat att igen utreda saken. En utredning på 70 sidor presenterades för tre år sedan, men den granskar endast följderna om en harmonisering av sommartiden skulle upphöra inom EU. Som väntat framgår det att ett system med sommartider i vissa länder, men inte i andra skulle skapa problem och störningar på många områden.

Effekterna av om sommartiden skulle avskaffas i hela unionen granskas däremot inte. Även om en sådan utredning inte kanske skulle ge något otvetydigt svar skulle den behövas som grund för en fortsatt diskussion.

Det har gjorts andra undersökningar genom årens lopp, men ingen entydig bild framträder som skulle visa tydliga effekter av sommartid. Det bäddar för en spretig och brokig debatt.

Anledningen till att sommartid infördes var att bättre kunna utnyttja dagsljuset och förhoppningsvis den vägen kunna få ut effektivitets- och ekonomiska vinster.

Amerikansk forskning har kommit fram till att sommartiden inte har någon egentlig effekt på exempelvis energiförbrukningen.

Däremot är det bevisat att antalet arbetsolyckor ökar vid tidsomställningen, antagligen på grund av kortare sömn. Risken för trafikolyckor är lite högre den närmaste tiden efter tidsomställningen. Likaså finns det studier som visar på negativa hälsoeffekter, bland annat en marginell ökning av hjärtinfarkter.

I en undersökning i Kazakstan i början av 2000-talet konstaterades att hälften av befolkningen upplever negativa hälsoeffekter av att klockan flyttas framåt på våren. Det bidrog till att landet därefter avskaffade sommartiden.

Tommy Westerlund Ledarskribent

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00