Sommarens experiment gav lovande resultat – en ny äng av sjögräs breder ut sig

Sommarens sjögräsexperiment i nederländska Vadehavet gav lovande resultat för doktoranden Max Gräfnings och hans forskargrupp vid universitetet Rijksuniversiteit Groningen. Bild: Laura Govers/Rijksuniversiteit Groningen

En ny äng av sjögräset ålgräs växer fram i tidvattenområdet Vadehavet utanför den nederländska kusten – och forskaren Max Gräfnings är full av optimism.

Sommaren blev en fullträff för den Åbobördiga marinbiologen Max Gräfnings och hans forskargrupp vid universitetet Rijksuniversiteit Groningen i den nederländska staden Groningen.

Marinbiologen Max Gräfnings leder ett forskningsprojekt om restaurering av sjögräsängar i havsområdet Vadehavet. Experimenten har väckt intresse också i Australien där Gräfnings hjälpt en lokal forskargrupp med ett liknande projekt denna höst. Bild: Mikael Piippo/SPT

Forskarna testar metoder för odling av sjögräset ålgräs (Zostera marina) på havsbottnen i tidvattenområdet Vadehavet utanför Nederländernas kust, och enligt Gräfnings ger sommarens resultat orsak till optimism.

Läs också: Tvärminneforskare såg den vackraste sjögräsängen dö: "Musslor kunde hjälpa dem överleva värmeböljor"

SPT skrev om Gräfnings och forskningsprojektet i somras. Målet med projektet är att skapa ängar av sjögräs som klarar sig på egen hand, växer och sprider ut sig utan att man behöver så nya frön varje vår. På så sätt hoppas man kunna återuppliva marina ekosystem i Vadehavet.

Konstgjorda landskap fungerade

Sommaren 2018 torkade en stor del av de ålgräsplantor som forskarna sått på havsbottnen ut på grund av en värmebölja. I år försökte forskarna skydda plantorna med specialbyggda konstruktioner som hade ett hål i mitten. Tanken var att det skulle bildas en vattenpöl i mitten av konstruktionerna och att ålgräset skulle kunna överleva i pölen också när det är lågvatten.

Konstruktionerna var forskarnas sätt att efterlikna naturliga bottenlandskap som den mindre sjögräsarten dvärgålgräs (Zostera noltii) bildar i Vadehavet.

– Våra fejkade landskap fungerade som vi hoppats. Växterna som såddes i ihåligheterna överlevde bättre och producerade således mer frön, säger Max Gräfnings.

I fortsättningen kommer forskarna därför att så frön av både ålgräs och dvärgålgräs för att skapa livskraftiga sjögräsängar. I augusti åkte forskarna och ett tjugotal frivilliga till Schleswig-Holstein i norra Tyskland där de samlade frön av båda arterna för nästa års experiment.

Specialbyggda konstruktioner med ett hål i mitten visade sig vara ett bra sätt att skydda ålgräsplantorna i Vadehavet. Konstruktionerna fångade upp så mycket sediment att det bildades en vattenpöl i mitten, och ålgräset kunde överleva i pölen. Bild: Laura Govers/Rijksuniversiteit Groningen

Ålgräset breder ut sig

Sommarens viktigaste upptäckt gjorde forskargruppen dock utanför sina egentliga experiment. Det visade sig nämligen att de ålgräsfrön som forskarna sått nära ön Griend våren 2018 blivit början på en ålgräsäng som klarat av att förnya sig och breda ut sig.

Gräfnings säger att forskarna räknade till ungefär 25 000 ålgräsplantor på ett 100 hektar stort område i år.

– Alla dessa plantor har sitt ursprung i våra frön, sådda endera 2018 eller 2019. År 2017 fanns det inget sjögräs utanför Griend. I fjol uppskattade vi till cirka 10 000 plantor på en 30 hektar stor area. Ökningen har alltså varit ganska stor på ett år.

Hopp om en självförsörjande sjögräsäng

Växtförhållandena i Vadehavet är så tuffa att ålgräset inte klarar av att bilda utbredda rotsystem. Plantorna är ettåriga och ängarna kan växa endast genom en tillräcklig fröproduktion.

– Vår nya population vid Griend liknar för tillfället mycket den största naturliga ålgräsängen i nederländska Vadehavet, säger Gräfnings.

– Det är enormt positivt att växterna vi sådde 2018 producerade bra frön som överlevde vintern. Vi tror att vår nya population snart har en chans att bli självförsörjande, efter endast några års restaureringsarbete.

Läs också: Tvärminneforskare såg den vackraste sjögräsängen dö: "Musslor kunde hjälpa dem överleva värmeböljor"

Sjögräset ålgräs (Zostera marina) har en förmåga att binda organiska partiklar under sig i bottensedimentet. Ålgräsets kapacitet som kolsänka varierar beroende på var det växer.

I en vetenskaplig artikel från 2018 jämförde en grupp forskare ålgräsets kollagringsförmåga i olika vattenområden. Forskarna kartlade mängden organiskt kol i det översta, 25 centimeter tjocka lagret av bottensedimentet under ålgräsängarna:

Östersjön: 578 gram per kvadratmeter.

Svarta havet: 725 gram per kvadratmeter.

Östra Atlanten: 1 384 gram per kvadratmeter.

Västra Atlanten: 1 349 gram per kvadratmeter.

Östra Stilla havet: 1 736 gram per kvadratmeter.

Västra Stilla havet: 2 343 gram per kvadratmeter.

Kattegatt-Skagerrak: 4 862 gram per kvadratmeter.

Medelhavet: 8 793 gram per kvadratmeter.

Källa: Röhr, M. E. m.fl. (2018): Blue Carbon Storage Capacity of Temperate Eelgrass (Zostera marina) Meadows

Yrkesexamen från Prakticum öppnar många dörrar

Studier vid Yrkesinstitutet Prakticum ger nycklar till arbetslivet. Samtidigt kan det också vara en smidig inkörsport till fortsatta studier vid en yrkeshögskola. 4.12.2019 - 00.00

Mer läsning