Som en liten stad i storstaden

I Nordens största inlandsstad, Tammerfors, är den svenskspråkiga befolkningen en spillra, men en högst livskraftig sådan. Vi är ungefär lika många som alla i Kaskö stad. Det säger en av de centrala gestalterna i språkön, rektor Ronny Holmqvist.

Svenska samskolan, Svenska hemmet, Svenska gården, Svenska klubben, Luckan och så många fler samfund där svenska språket är den gemensamma nämnaren. I Tammerfors med närmare 230 000 boende är nästan 1 300 svenskspråkiga något av en geografisk glesbygd, men sammanhållningen är stark och det tvåspråkiga inslaget betydande.

– Av alla svenskspråkiga i Tammerforsnejden kan man grovt räknat säga att hälften har anknytning till Svenska samskolan. Eleverna i skolan, som går från ettan till gymnasiet, är drygt 300 och i samma gård ligger det svenska daghemmet med ungefär 120 barn. Lägg till personalen i bägge enheterna så stiger siffran. Och räknar man med alla föräldrar som rör sig i kvarteret handlar det om väldigt många med svenskspråkigt sammanhang, säger Ronny Holmqvist.

Själv är han från Jakobstad och erkänner utan omsvep att han knappt kände till att det fanns en svensk skola i Tammerfors. Men här är han nu sedan 2001, glad och stolt över Svenska samskolan, som är privat med egen styrelse som upprätthåller skolan.

Om skolans sammanhållande faktor vittnar traditionen att arrangera en studentbal i samband med att abiturienterna slutar skolgången för att på allvar gå upp i varv inför studentskrivningarna.

– Traditionen är från 1945 och Rosenbalen är "den stora svenska festen". I festen deltar vid sidan om årets abiturienter med föräldrar också till exempel tidigare elever som sammanstrålar för klassträff och firar tio, tjugo eller äldre studentjubileum. I fjol festade över 300 personer, i år var vi aningen färre men ändå 260.

Tvåspråkiga gatuskyltar

Skolan är förresten grundad redan 1895 och det vackra skolhuset i spännande arkitektur i jugend med inslag av orientalism stod färdig 1902. Byggnaden ligger i hörnet av Skolgatan och Hamngatan, och gatuskyltarna är de enda tvåspråkiga i staden. Det var i samband med att skolhuset fyllde 100 år som Tammerfors stad gratulerade med tvåspråkiga skyltar.

– Tammerfors är en bra stad. Folk är öppna, trevliga och välkomnande, och man behöver inte dölja sitt svenska modersmål. Ja, det är naturligtvis inget fel på Jakobstad, men vi trivs stort i Tammerfors, säger Holmqvist och hänvisar till hustrun och barnen.

Finsk flicka med lärare från Närpes

De flesta i skolan och daghemmet kommer från tvåspråkiga familjer, och de tvåspråkiga är förutsättningen för att bära upp den svenskspråkiga vardagen i Tammerfors. Till familjerna som bidrar till svenskspråkigheten hör bland andra Tiina Jussila med maken Kari och döttrarna Jutta, Emma och Ida. Egentligen har ingen av dem svenskspråkigt ursprung och det var mer eller mindre slumpen som gjorde att Tiina Jussilas föräldrar satte henne i Svenska samskolan.

– Jag kunde inte ett ord svenska och övade hela sommaren. Men skolstarten var inte den lättaste. Min första lärarinna hette Kristin och kom från Närpes. Jag begrep inte ett ord och hon kunde ingen finska. Men jag gick i en klass med varmt kamratskap och alla hjälpte till, säger hon.

Och så hjärtligt var mottagandet i skolan att Tiina och Kari Jussila har låtit döttrarna gå i samma skola.

– Vi bor i Holvasti i östra Tammerfors och bussresan till skolan i centrum tar en halvtimme. Tidiga mörka regntunga morgnar kan man höra någon knorra men på allvar har ingen av flickorna krävt att få sluta för att byta till skolan i närheten.

Vi sitter vid köksbordet i det vilsamt vackra hemmet i villan på Silakatu och pratar om Tammerfors, svenskspråkighet och orientering. I den här familjen är passionen för friluftsliv i allmänhet och orientering i synnerhet det gemensamma fritidsintresset, och alla är tävlingsorienterare. Mellandottern Ida är inte hemma utan på orienteringsläger, men äldsta dottern Jutta, som studerar vid Karolinska institutet i Stockholm, är närvarande online.

Tack för tvångssvenskan

– Utan Svenska samskolan hade jag inte haft en chans att börja studera i Stockholm. Så jag är tacksam för att ha fått lära mig språket som öppnat dörrar. Stockholm är ljuvligt men jag tror att jag återvänder efter studierna för storleken på Tammerfors är hanterlig, säger Jutta. Lillasyster Emma lyssnar och fnittrar och menar att storasyster har fått en stockholmsk accent och använder ord som fika.

Familjen tävlingsorienterar en hel del i nordiska sammanhang, och pappa Kari, som inte har gått i Svenska samskolan, har tack vare tvångssvenskan genom barn i svenska skolan lärt sig språket så bra att han inte har några problem i till exempel Sverige, för att citera hustrun.

– För oss är skolan den svenska plattformen, och det är fint att upptäcka att generation efter generation låter sina barn gå där. Det blir en självklarhet att värna om det svenska i Tammerfors.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00