Snötäckt men ingen vit fläck

Snön vräkte ner över Stockholm den 9 november.Bild: Jonathan Nackstrand

Folk som sitter fast i sina bilar i ett halvt dygn utan mat och dryck.

Skolor som stänger.

Kollektivtrafik som ställs in.

Uttryckningsfordon som knappt kan ta sig fram.

Stadshus som öppnas för att kommuninvånare som inte kan ta sig hem ska få husrum över natten.

Landets mest trafikerade motorled som stängs för (försök till) snöröjning.

Var detta händer? Jo, i Stockholm.

Samma morgon som Sverige vaknar till insikten att Donald Trump har valts till president på andra sidan av Atlanten, har ett vackert snötäcke lagt sig över huvudstaden. Stora snöflingor faller, i en accelererande takt. Det som meteorologerna kallar en snökanon har dragit in. Nederbörden vräker ner.

Det handlar visserligen om det värsta snöovädret sedan statistikföringen inleddes 1905 – i innerstaden uppmäts 39 centimeter snö och detta så tidigt som den 9 november. Men ändå väcker den totala lamslagningen en viss förvåning hos en nordbro härstammande från södra Finland, på en breddgrad bara aningen nordligare än Stockholm. Detta även om snöplogningen i Helsingfors också får en beskärd del kritik.

Av kollektivtrafiken är det på onsdagen i stort sett endast pendelbåtarna som går utan större störningar, visar lokaltrafikbolagets sidor – vattnet kan som bekant förena mer än isolera. Ännu följande dag är nästan all busstrafik i innerstaden inställd.

Snödrivorna växer, speciellt många plogbilar ser man inte.

När medierna vänder uppmärksamheten från USA till det lokala kommer frågorna: Hur kan det vara så här uselt? Vems är ansvaret?

Moderaterna i Stockholms stadshus är snabba i sin kritik. "Det är det minsta stockholmarna begär – man ska kunna ta sig till och från jobbet utan bekymmer", säger borgarrådet som sitter i opposition. Den ansvarige heltidspolitikern igen är på tjänsteresa i Japan och missar kalaset, men tvingas medge att snöröjningen inte har fungerat som den ska.

Så var ligger problemet? Det ska nu, på svenskt maner, utvärderas.

När bilar slirar omkring blir det i alla fall tydligt att många saknar dubbdäck, och det är följden av en klar politik. På tre gator i Stockholm råder dubbdäcksförbud för att minska partikelhalterna i luften. I dag har hälften av bilarna friktionsdäck, det gäller bland annat också ambulanser. Största delen av tiden är de däcken tillräckliga, men uppenbarligen inte alltid.

Och, det svider att säga det här, men den feministiska snöröjning som Stockholm införde förra vintern fungerade i alla fall inte den här gången. Det gör ont, för tanken är god: gång- och cykelleder som kvinnor i högre grad använder ska prioriteras framför bilvägar. Men när trottoarer är och för blir oplogade och osandade är det just kvinnorna som ramlar och lider.

Snökaoset blottlägger också en klyfta mellan storstad och landsbygd som kanske känns igen i Finland och varför inte i USA, för att återkomma till presidentvalet. På sociala medier är de ironiserande inläggen många om stockholmare som blir i panik av lite snö – när norrlänningar klarar betydligt mer utan att knorra.

De som kritiserar medierna för att vara alltför Stockholmscentrerade passar också på att ifrågasätta varför snöfallet är en riksnyhet. De får stöd av den medieutredning som publicerades i veckan. Den visar att allt fler orter i Sverige saknar journalister som beskriver de lokala förhållandena och därmed hamnar i medieskugga. Vita fläckar på mediekartan, talar utredaren om.

Ingen vit fläck, men ändå snötäckt, är nu Sveriges huvudstad.

Anna Svartström Reporter

Genominformation förutspås ge bättre hälsa – men vad är ett genom egentligen?

Människans arvsmassa, hennes genom, är som ett bibliotek med oerhört mycket information. Därför väntas genominformation ge svar på många frågor om sjukdomar. 23.5.2018 - 00.00