Snart kan livet pågå i 150 år

Bild: Mostphotos

Om inget oförutsett inträffar kommer vi att leva allt längre. Forskarna menar att ett antal av dagens nyfödda lär få uppleva sin 150-årsdag. Men hur går det till och vilka utmaningar och möjligheter innebär det?

Finländarna blir allt äldre, liksom övriga européer. Enligt Statistikcentralen var den förväntade livslängden för nyfödda pojkar 78,5 år och för flickor 84,1 år 2015. Medellivslängden ökar också med ett par månader varje år. Den här utvecklingen, som främst beror på allt sundare livsstil och bättre vård, räcker dock inte för att vi ska kunna uppleva vår 150-årsdag, utan då krävs det mer påtagliga genombrott inom framför allt två områden – medicin och teknik.

Läkare och forskare är eniga om att vi är nära ett genombrott när det gäller att bromsa åldrandet. Flera saker påverkar, som stress och fysisk aktivitet, men viktigast är maten. Att undvika mycket socker och processat kött är en bra början för den som tänkte försöka uppleva åtminstone sin 100-årsdag. Ytterligare en påverkansfaktor tycks vara hur mycket man äter. Kalorifattiga dieter verkar förlänga livet, visar studier på bland annat möss.

Läkare och forskare är eniga om att vi är nära ett genombrott när det gäller att bromsa åldrandet

Alla är dock inte speciellt förtjusta i tanken att behöva svälta sig till ett längre liv och för den gruppen börjar det komma fram piller i framför allt USA. Mest uppmärksamhet har Basis fått. Det är klassat som kosttillskott och undviker därmed den rigorösa läkemedelskontrollen. Produkten sägs påverka ämnesomsättningen och "lurar" kroppen att tro att den svälter. Det kan låta som kvacksalveri, men företaget bakom Basis leds av välrenommerade forskare inom åldrandeforskning och har knutit till sig ett vetenskapligt råd med ett antal nobelpristagare.

Ett annat medicinskt fält med koppling till åldrande är regenerativ medicin, som enligt en bred definition är möjligheten att kunna laga skadad, förlorad eller åldrad vävnad med hjälp av stamceller som odlats utanför kroppen och transplanterats till det skadade organet eller genom aktivering av kroppens egna stamceller. Försök att framställa komplexa biologiska strukturer och biosyntetiska organ pågår och den utvecklingen kommer att accelerera genom ökad användning av till exempel nya biokompatibla organ. Några exempel på denna form av "reservdelsmänniska" är att laga knän med utslitet brosk, ersätta förstörd hud eller försöka reparera hjärtan som drabbats av infarkter.

I det svenska perspektivet har skandalen vid Karolinska Institutet, med den italienske kirurgen Macchiarinis experiment med inopererade, syntetiska luftstrupar gett forskningsfältet en negativ klang, som det kommer ta lång tid att reparera

Här pågår det forskning såväl i Helsingfors som vid Finn-Medi Science Park i Tammerfors. I det svenska perspektivet har skandalen vid Karolinska Institutet, med den italienske kirurgen Macchiarinis experiment med inopererade, syntetiska luftstrupar gett forskningsfältet en negativ klang, som det kommer ta lång tid att reparera.

Ett tecken på det ökande intresset för att lösa åldrandets gåta är det faktum att Google gett sig in i leken och startat företaget Calico, som fungerar som ett högteknologiskt forskningslaboratorium som tar fram medicinska produkter som sedan marknadsförs och säljs av bolagets läkemedelspartners.

Reservdelsmänniskan handlar numera inte enbart om att byta till odlade organ, utan lika mycket om att byta till printade sådana, för 3D-skrivaren har blivit ett allt viktigare redskap när det gäller att bromsa åldrandet. Visionen är att kunna skriva ut hela mänskliga organ, men riktigt där är man inte. Än så länge går det bara att skriva ut delar av organ, till exempel en bit av en lever. Det vanligaste exemplet är annars ett 3D-printat mänskligt öra som får växa till sig under huden på en mus. Forskare har också lyckats ersätta tre fjärdedelar av en mans skalle – med hjälp av ett implantat som skrevs ut på en 3D-printer.

En annan variant av teknik som kan hjälpa och underlätta i åldrandet är sådan som inte transplanteras in utan snarare hängs på kroppen. Det mest uppmärksammade exemplet här är Robot HAL (Hybrid Assistive Limb) som hängs på som ett extra skelett och ger användaren upp till tio gånger mer kraft än annars. Det innebär att man kan ställa undan rollatorn och ta sig en långpromenad, eller lyfta 25 kilos lådor utan någon större ansträngning.

Den uppenbara slutsatsen är att pensionsålder gradvis behöver höjas till en bra bit över 70 år, och rätt snart till 80 år

Sammantaget kan man konstatera att nya medicinska rön och ny teknik gör att livet efter 100 ser ut att bli en realitet för allt flera och att en livslängd på 150 eller rentav 200 år inte längre är en fysisk omöjlighet. Därför är det hög tid att börja diskutera vad detta innebär för såväl samhället som individen.

Ur samhällsperspektivet är förlängd livslängd onekligen en utmaning. Till att börja med räcker knappast pensionen, som den är utformad i dag. Två brittiska forskare konstaterar att den som är född 1971 lär arbeta i cirka 44 år och vara pensionär i ytterligare 20, vilket innebär att han eller hon behöver lägga undan cirka 17 procent av sin inkomst för att få en dräglig pension. Men den som är född 1998 och som också arbetar 44 år behöver sätta av minst 25 procent av sin inkomst för att klara de beräknade 35 åren som pensionär och avsättningsbehovet bara ökar ju senare man föds.

Det gäller bara att äta rätt, byta ut olika kroppsdelar i den takt de förslits och jobba vidare fram till 80-årsdagen. Lockande eller skrämmande?

Den uppenbara slutsatsen är att pensionsåldern gradvis behöver höjas till en bra bit över 70 år, och rätt snart till 80 år. En annan utmaning blir att anpassa både arbetsmiljö och övergripande livsmiljö till de allt fler äldre. Det handlar om allt från enkla saker som ljussättning och lättlästa skyltar till mer komplicerade som att säkerställa närservice och kollektivtrafik för icke bilburna äldre människor. Då, å andra sidan, med en frisk och arbetsför befolkning långt upp i åldrarna, kommer samhället med stor sannolikhet att blomstra.

Ur individperspektivet låter ett allt längre liv naturligtvis lockande, men inte villkorslöst. Under ett panelsamtal vid Statens medicinetiska råd menade en av Sveriges äldsta riksdagsledamöter, Barbro Westerholm, att för att ha ett meningsfullt liv är det viktigt att känna sig behövd i olika sammanhang och att man fortsätter att vara nyfiken på livet. Hon ansåg också att om man ska leva så länge som kanske 150 år bör man ha rätt att själv välja när man vill avsluta sitt liv.

Slutsatsen blir att det är hög tid att vänja oss vid att ett långt, friskt och spännande liv ligger inom räckhåll för de flesta av oss. Det gäller bara att äta rätt, byta ut olika kroppsdelar i den takt de förslits och jobba vidare fram till 80-årsdagen. Lockande eller skrämmande? Du avgör själv.

Bengt Wahlström svensk civilekonom, omvärldsanalytiker och författare med framtidsfrågor som specialitet

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33