Snart kan du få snabbskjuts med rörposten – avgörande veckor för Hyperloop

Här pågår bygget av Hyperloop Ones testbana i Nevada. Före utgången av mars görs den första testkörningen. Bild: Hyperloop

De närmaste veckorna klarnar det om transportsystemet Hyperloop verkligen fungerar. Resultatet blir intressant för Finland som är kopplat till projektet på flera plan.

Det är med spänning världen inväntar den första provkörningen av Hyperloop, "rörposten" som ska transportera människor och varor i en hastighet på 1 200 kilometer i timmen. Före utgången av mars ska företaget Hyperloop One testköra transportsystemet i sin testbana i Nevada, USA. Då får vi veta om projektet, som härstammar från Tesla-grundaren Elon Musk, verkligen fungerar.

Resultatet är intressant inte minst för Finland som är kopplat till projektet på flera plan. Hyperloop One meddelade tidigare i veckan att rutten Helsingfors–Tallinn finns med bland 35 semifinalister i en gallring som ska ta fram städer och regioner som bäst lämpar sig för Hyperloop. Åtta av dem finns i Europa.

För sträckan Helsingfors–Åland–Stockholm finns redan en plan för en Hyperloop-bana. Blir den verklighet förkortas restiden mellan ländernas huvudstäder till 28 minuter. Visionen är ny superregion med 5 miljoner invånare, där folk kan jobbpendla till grannlandet.

Samtidigt pågår ett intensivt arbete för att locka Hyperloop One att placera sitt utvecklingscenter och sin långa testbana i Salo. Det handlar om en investering på 3 miljarder euro, vilket betyder en jättesatsning – den största industriinvesteringen i Finland just nu då Metsä Groups biofabrik i Äänekoski, går lös på "bara" 1,2 miljarder euro.

Hyperloop One vill placera testbanan någonstans inom EU, och Salo sägs vara en stark kandidat. Men konkurrensen är hård. Det säger Hans Mikael Holmström på åländska FS Links, ett företag som grundats för att driva frågan om en fast förbindelse mellan Finland och Sverige.

– När de väl har bevisat att Hyperloop fungerar kommer alla EU-länder att vilja ha testbanan. Då hoppas jag att vi har hunnit springa så långt att ingen hinner förbi oss.

Dubai körde förbi

Även när det gäller själva förbindelsen har Finland varit tidigt ute. I somras presenterades en idéstudie och så sent som i höstas var rutten Helsingfors–Stockholm det Hyperloop-projekt som framskridit längst i världen.

Men i november körde Dubai förbi genom att presentera en komplett affärsplan. Dubai investerade dessutom 50 miljoner i Hyperloop One, vilket satte landet i en ny position.

– Vi kunde ha inlett arbetet med vår detaljplan redan i höstas om bara pengar hade materialiserats på något magiskt sätt. Men det är ju inte så det fungerar i Finland.

Idén till Hyperloop kommer från entreprenören Elon Musk, som även står bakom bland annat elbilden Tesla och rymdprojektet SpaceX.

Det är inte Elon Musk själv som kommersialiserar Hyperloop, utan det görs som ett open source-projekt där företaget Hyperloop One tagit en ledande roll.

Konceptet har avancerat snabbt. Målet är att med Hyperloop transportera gods år 2020 och människor 2021.

Enligt idéstudien från KPMG och Ramböll beräknas en Hyperloop-bana på Helsingfors–Stockholm kosta 19 miljarder euro att bygga, men redan att ta fram ett trovärdigt beslutsunderlag är ett mångmiljonprojekt. För det ändamålet söker FS Links nu finansiering från i första hand privata investerare. Holmström säger att diskussionerna har varit positiva, men...

– Det svåra är att diskutera något som ännu inte finns och presentera det på ett trovärdigt sätt. Att själva tekniken fungerar får vi dock snart bekräftat.

Inom första kvartalet hoppas Holmström både på en start med detaljplanen och ett positivt besked om testbanan och utvecklingscentret i Salo.

"Bättre än Guggenheim"

Risto E. J. Penttilä, vd på Centralhandelskammaren, är en varm anhängare av Hyperloop-idén. Möjligheterna är så enorma att vi inte kan låta chansen gå förbi, säger han.

– Glöm, Guggenheim – satsa på Hyperloop, som passar det finländska ingenjörsfolket bättre. Även om byggandet inte enbart hänger på Finland så måste vi vara mycket aktiva.

– Glöm Guggenheim, satsa på Hyperloop, säger Centralhandelskammarens vd Risto E. J. Penttilä. Bild: Arkiv/Tor Wennström

Penttilä är medveten om riskerna och säger att finansieringen, precis som i alla projekt med ny och revolutionerande teknik, är ett stort frågetecken.

– Jag inbillar mig inte att det blir lätt, att pengarna bara kommer från EU och Anne Berner. Om vi inte lyckas få med de stora globala företagen så är projektet omöjligt att förverkliga.

I Sverige har man hittills varit mer avvaktande till Hyperloop, men Penttilä tror att också svenskarna hoppar på tåget bara projektet konkretiseras lite mer. Och om sedan Tallinn, och varför inte också S:t Petersburg kommer med, så har vi ett verkligt stort projekt också på europeisk och global nivå, säger han.

Kan vara klart inom tio år

Enligt Hans Mikael Holmström kunde en Hyperloop-bana mellan Helsingfors och Stockholm vara klar inom tio år om allt går bra.

– Planerings- och tillståndsprocesserna är omfattande men själva byggtiden är förhållandevis kort, kanske fem år. En Hyperloop är mer flexibel att bygga än en vanlig väg eller järnväg, eftersom den kan byggas på, under eller över marknivå beroende på vad omgivningen kräver.

Yrkesexamen från Prakticum öppnar många dörrar

Studier vid Yrkesinstitutet Prakticum ger nycklar till arbetslivet. Samtidigt kan det också vara en smidig inkörsport till fortsatta studier vid en yrkeshögskola. 4.12.2019 - 00.00

Mer läsning