Snart installeras 60 nya plåtpoliser i Helsingfors

Överkommissarie Dennis Pasterstein är chef för polisens trafiksäkerhetscentral. Han har koll på var bilister ofta kör för fort, som på Ring I på bilden till höger. Bild: Pressbild, Timo Kari

Polisen satsar allt mer på den automatiska trafikövervakningen. Bara i Helsingfors ska det snart finnas 70 övervakningskameror av den nya, smarta Sensysmodellen. Tretton av dem har redan installerats. Två finns på Mechelingatan – där har fallen av fortkörning redan minskat.

De gamla och fyrkantiga hastighetsövervakningskamerorna, även kallade plåtpoliser i vardagligt tal, har fått sällskap av nya, strömlinjeformade övervakningskameror.

Den här nya generationens Sensyskameror är smartare och mångsidigare än de gamla Robotkamerorna, men bägge modellerna har sina fördelar och kommer att användas parallellt för att främja trafiksäkerheten.

De nya kamerorna använder modernare teknik. Där de gamla kamerorna har en mekanisk slinga nedgrävd i gatan en bit framför övervakningsplatsen avläser de nya kamerorna hastigheten med hjälp av radar.

– Det betyder att vi kan mäta bilarnas hastigheter i flera filer samtidigt och på mycket längre avstånd, redan 150 meter före övervakningspunkten. Däremot kan vi inte ta skarpa foton på så långt håll, så i praktiken avläses hastigheten ett tiotal meter ifrån kameran. Lagen kräver nämligen att man ska kunna identifiera chauffören på bilden för att kunna skicka ut avgifter för trafikförseelser, säger överkommissarien Dennis Pasterstein vid Helsingforspolisen.

Den nya generationens hastighetsövervakningskameror av modellen Sensys använder sig av radar för att avläsa hastigheter och observerar fordon med för hög hastighet på långt håll. Bild: Timo Kari

Han är chef för polisens trafiksäkerhetscentral och har därmed koll på allt som berör fortkörning, övervakning av hastigheter, var de flesta trafikförseelser sker och vem som ligger bakom dem.

Fördelen med de äldre Robotkamerorna är att de är lätta att flytta från en stolpe till en annan, för det finns inte kameror på alla övervakningsplatser.

Är det sant att de nya Sensyskamerorna kan fotografera bilar också bakifrån, alltså efter att en chaufför precis har passerat en övervakningspunkt och möjligtvis accelererar?

– Ja, rent tekniskt är det möjligt att rikta kameran åt vilket håll som helst, och det kanske vi också gör i framtiden. Än så länge har vi inte fotograferat flyende bilar, för då får vi ingen bild av chauffören. Det skulle kräva att vi filmar händelseförloppet och i dagens läge har vi inte personalresurser att titta på filmer. Just nu skickar vi ut så många meddelanden om trafikförseelser som vi har kapacitet att hantera, säger Dennis Pasterstein.

Många nya kameror

De första Sensyskamerorna installerades längs livligt trafikerade vägar redan 2019. Erfarenheterna av dem är mycket goda, de har en önskad effekt på bilisters körhastighet och därmed på trafiksäkerheten.

Just nu finns det 119 Sensyskameror runtom i Finland. Polisen i Finland kommer under de närmaste åren att mångdubbla antalet övervakningskameror, speciellt i huvudstadsregionen.

Flera myndigheter samarbetar kring trafiksäkerheten, men polisen har den centralaste rollen i övervakningen.

Det är vägens ägare, som kommunen eller Trafikledsverket, som föreslår var övervakningskameror borde placeras.

Målet med övervakningskamerorna är att förbättra trafiksäkerheten längs vägarna. Polisen övervakar bland annat hastighet, rattonykterhet, användning av mobiltelefoner och säkerhetsutrustning samt olovlig körning i bussfil.

Polisen använder både automatisk trafikövervakning och övervakningsbilar. I Finland finns 1 051 fasta övervakningsplatser som täcker närmare 4 000 kilometer av vägnätet (som omfattar 51 000 kilometer). Polisen har dessutom 26 bilar med övervakningsutrustning.

Enligt lagen måste chauffören kunna identifieras med hjälp av fotografiet för att myndigheten ska få skicka avgifter för trafikförseelse. Dessa skickas alltid först till bilens innehavare, alltså den som antecknats som bilens ägare i registret. Om chauffören är någon annan kan man begära omprövning.

Exempel på avgifter för trafikförseelser:

Fortkörning med max 10 km/h på område där begränsningen ligger på 20-60 km/h: 100 euro.

Fortkörning med max 16-20 km/h på område där begränsningen ligger på 70-120 km/h: 170 euro.

Olovlig körning i bussfil: 100 euro.

Bruk av kommunikationsmedel under bilkörning: 100 euro.

Bilkörning utan säkerhetsbälte: 70 euro.

När en bilist överskrider hastighetsbegränsningen med mer än 20 kilometer i timmen begår hen ett trafikbrott som bestraffas med dagsböter. Då får man en kallelse till förhör på polisstationen.

Den som upplever att hen har fått brev av polisen på felaktiga grunder kan begära omprövning. Instruktioner för och svar på vanliga frågor finns på svenska på webbsidan https://poliisi.fi/sv/automatisk-trafikovervakning

– Polisen kommer i samarbete med NTM-centralen i Nyland att placera ut tiotals övervakningspunkter längs alla infartsleder till Helsingfors, från Västerleden och Tavastehusleden till Lahtisleden och Borgå motorväg, säger Dennis Pasterstein.

Tidigare har det bara funnits 23 övervakningsplatser i Helsingfors, men nu ska antalet mer än tredubblas. 70 nya kameror finns i budgeten, en del av dem har redan installerats.

De första moderna kamerorna placerades bland annat vid Norra Kajen i Kronohagen och i korsningen av Mechelingatan och Södra Hesperiagatan i Tölö. Effekten syntes genast.

– Tidigare blixtrade det till cirka 80 gånger per dygn längs Mechelingatan, nu är vi nere i ett par tiotal fortkörningar. Målsättningen är förstås att ingen ska köra för fort där.

Trots att polisen sköter om den automatiska kameraövervakningen, genomgången av bilder och utskickande av trafikförseelser är det inte polisen som bestämmer var övervakningskamerorna placeras.

– Det är alltid vägens ägare, oftast kommunen eller Trafikledsverket, som föreslår önskade platser för kameror. Vi från polisen bidrar med olycksstatistik och så fattar vi besluten tillsammans, säger Pasterstein.

Blixten stör på natten

En övervakningskamera kan inte placeras var som helst, den måste stå på ett ställe där den inte stör trafiken eller livet omkring vägen, den ska helst inte finnas i en backe eller en kurva.

En kamera får inte placeras så att blixten stör dem som bor i närheten. Nattetid syns ljuset från kamerans blixt överraskande långt, så den får inte riktas mot fönster i bostadshus. Också stora trafikmärken är ett hinder, då de kan reflektera blixten på ett störande sätt.

– Det bästa är om kameran kan placeras där det bara finns skog eller åkrar i bakgrunden, men dessa ställen är förstås inte alltid de optimala med tanke på övervakning av trafiksäkerheten, förklarar Pasterstein.

Är syftet med övervakningskamerorna att få in pengar i statskassan eller att få folk att köra saktare?

– Vi har bara en målsättning med trafikövervakningen och det är att öka trafiksäkerheten. Polisen har inga som helst ekonomiska målsättningar, det vi strävar efter är att trafiken ska löpa tryggt och smidigt, säger Dennis Pasterstein.

Kollar bälte och mobilanvändning

Den allmänna uppfattningen om trafikövervakning är att polisen främst kontrollerar att bilister inte kör för fort. Det är visserligen sant, för hög hastighet är den enda orsaken till att kameran blixtrar till. Men när fotografiet väl är taget kollar personalen på trafiksäkerhetscentralen en rad olika saker som hänger ihop med trafiksäkerhet.

– Varje bild behandlas manuellt, av en livs levande person. Vi fäster uppmärksamhet vid att alla i bilen har säkerhetsbälte, att chauffören inte har en mobiltelefon i handen och framför allt att personen har rätt att framföra fordonet, alltså att hen har körkort som är i kraft och att bilen är registrerad och besiktad.

Det finns också kameror som övervakar bussfiler, främst då att privatbilar inte kör i filer som är reserverade för kollektivtrafik. För alla dessa förseelser har polisen rätt att skicka ut avgifter för trafikförseelser till bilens ägare.

– Det har visat sig att kameror sköter övervakningen av körhastigheter mycket effektivt. Det frigör polisens resurser så att vi kan satsa mera på annan slags övervakning. Medan tekniken övervakar småsyndare som kör lite för fort kan polisen fokusera effektivare på att få fast personer som kör påverkade av alkohol och droger, för till det behövs mänskliga insatser, säger Dennis Pasterstein.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Bokåret 2021 på Bokström

Mer läsning