Jakten på liv i rymden får snart mer vind i seglen

Inom de kommande åren kommer nya superstarka teleskop att riktas mot planeter i andra solsystem för att leta efter tecken på utomjordiska livsformer.Den stora frågan är om vi kommer att känna igen liv när vi ser det. Och hur vet vi att det som ser ut som tecken på liv verkligen är det?

James Webb-teleskopet, som ska ersätta Hubble-teleskopet, kommer enligt planerna att skickas upp i rymden i mars 2021 och tros innebära en revolution i studierna av universum.

Samtidigt är två väldiga markbaserade teleskop under uppförande i Chile, Extremely Large Telescope och Giant Magellan Telescope. De ska tas i bruk 2023–2024.

Samtliga dessa instrument kommer att ha en upplösning som är mycket större än de nuvarande teleskopen. Det innebär något av en sanningens minut för forskarna. För första gången blir det möjligt att söka efter tecken på liv på mycket avlägsna himlakroppar – i första hand de jordliknande exoplaneter som upptäckts runt andra stjärnor de senaste åren.

En av de mest lovande kandidaterna är planeten Proxima b som kretsar runt dvärgstjärnan Proxima Centauri på ett avstånd av "bara" 4,2 ljusår. En annan är den nyupptäckta Ross 128b. Avståndet dit är elva ljusår.

Även de sju exoplaneterna som kretsar runt dvärgstjärnan Trappist-1 – 40 ljusår från jorden – är tänkbara kandidater till att kunna härbärgera liv.

Livets markörer

Med teleskopen kommer man att kunna leta efter så kallade biosignaturer, eller biomarkörer, i atmosfären på planeterna.

En biosignatur är ett ämne eller en gas som i normala fall endast uppstår som ett resultat av levande organismers verksamhet.

I första hand är det syre man kommer att leta efter. Syre är en gas som på jorden härrör från syreproducerande organismer, cyanobakterier och växter, och ses som det kanske bästa indiciet på förekomsten av liv.

Det skulle höja intresset enormt om man kunde upptäcka syre på någon av planeterna. Då skulle man kunna leta efter fler markörer på den himlakroppen, säger Maria Sundin, astrofysiker vid Göteborgs universitet.

Andra markörer, förutom syre, är exempelvis ozon – som är en produkt av syre – och metan, som antyder förekomst av liv baserat på kol som på jorden där alla levande organismer i huvudsak är uppbyggda av kol.

Liv bör bygga på kolatomer. Man kan i och för sig tänka sig liv byggt på kisel i stället, men kisel skapar lite för starka bindningar, och kol är de facto vanligare, säger Maria Sundin.

Syre utan liv, liv utan syre

Alla dessa tänkbara livstecken togs nyligen upp i en rad artiklar i den vetenskapliga tidskriften Astrobiology. Där tog man också upp möjligheterna till feltolkningar.

Det påpekas exempelvis att syre kan uppstå genom abiotiska processer. Det är alltså inget hundraprocentigt säkert tecken på liv.

Omvänt kan liv mycket väl existera utan syre.

Så var situationen på jorden under mycket lång tid, säger Maria Sundin.

Från livets uppkomst på jorden för 4 till 2,5 miljarder år sedan, en period på 1,5 miljarder år, fanns det gott om levande organismer i form av encelliga bakterier och så kallade arkéer, men mycket lite syre. Mikroorganismerna under denna tid behövde inte syre för sin överlevnad. Att hitta tydliga biomarkörer på en planet med enbart sådana livsformer skulle vara svårt.

Hur ta sig dit?

Det kan också vara så att livet kan ha tagit helt andra vägar än på jorden. Skulle vi i så fall känna igen det? Kanske, kanske inte. Det är med andra ord viktigt att ha så många tänkbara biomarkörer som möjligt.

I slutändan återstår det största problemet. Även om vi hittar tecken på liv kommer vi inte att få ett definitivt svar på om det verkligen existerar. För det krävs sannolikt att vi besöker planeterna – och det är i dagsläget omöjligt. Med dagens teknologi skulle det ta tiotusentals år att färdas till den närmaste av dem, Proxima b. Framtida generationer kanske hittar en lösning på dilemmat, men för tillfället får vi nöja oss med antaganden.

Fakta

Jordliknande exoplaneter

En exoplanet är en planet som kretsar runt en annan stjärna än vår egen sol. Ordet är helt enkelt en förkortning av uttrycket extrasolär planet.

De första exoplaneterna hittades på 1990-talet. I början rörde det sig om gasjättar av Jupiters typ som låg i nära omloppsbana runt sina stjärnor. Men med tiden har det upptäckts fler och fler jordliknande planeter som ligger inom den så kallade beboeliga zonen, det vill säga på ett avstånd från sina stjärnor som gör det möjligt för liv att existera.

I dagsläget känner forskarna till över 3 500 exoplaneter. Alla ligger mycket långt från jorden. Med dagens teknik skulle det ta minst tiotusentals år att nå fram till dem.

Källa: Rymdkanalen

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00