Analys: Snart bor nästan alla i en stad – bra eller dåligt?

Borgmästaren i Helsingfors viker inte en tum. Allt fler lämnar landsbygden. – Det är dags att diskutera allvar, säger Jan Vapaavuori (Saml).

Sedan Vapaavuori valdes till borgmästare har han inte missat många chanser att tala för städerna, som också enligt forskning är i centrum av en världsomfattande trend. I Finland, där man i årtionden betonat vikten av nationell samstämmighet och har värderat högt jord, skog och åkrar, har huvudstadsborgmästarens utspel och sammankomster orsakat lite hicka. Städerna är ju också en varböld. Knarkproblem och usel musik, trängsel och dålig luftkvalitet.

Enligt kritikerna har Jan Vapaavuori ställt till det med sitt ständiga prat om städernas betydelse för hela landets ekonomi. Glöm inte landsbygden, säger de. Bild: Markku Ulander

Man kan diskutera musiken, att är den verkligen sämre i city jämfört med centralorten i en avlägsen kommun med ett trafikljus, men allt fler väljer att bo i en stad. Enligt stadsforskaren Timo Aro tar varje dag 89 människor i Finland bussen till en stad – och de är här, eller där, för att stanna. Det här, menar Aro, är en utveckling som beslutsfattarna behöver begripa. Vem är de här människorna, vad vill de göra och varför?

En annan stadsforskare, Mari Vaattovaara, påpekar än en gång att städerna helt utelämnats i regeringen Sipiläs program. Saimenvikaren däremot är nog nämnd.

Mari Vaattovaara är en av forskarna som för fakta in i debatten om städerna. Bild: Jarno Mela

Frågan kvarstår. Var är människan lyckligast? Även detta har det forskats i. Kalla fakta, säger Vaattovaara, visar att de som bor i en kranskommun är allra lyckligast. Fort tillägger hon att det också är så att man kan vara supernöjd med livet i staden och att det är samma sak med landsorten.

Ingen av forskarna underskattar de problem som kännetecknar stora städer, men fokus i deras anföranden ligger i möjligheterna.

Onsdagens seminarium och paneldebatt i stadshuset samlade drygt 200 inbjudna gäster. Bland dem var Harry Bogomoloff (Saml) som arbetat med lokalpolitik i över 30 år. Som Bogomoloff ser det har förvaltningen aldrig under hans tid i alla fall utgått från att stadsborna är förvirrade undersåtar som gör precis som tjänstemannen vill, "men det kan vara att stadsborna själva känt att det är så." Den känslan försvinner nu när allt fler stadsbor både kan och vill bidra till olika bättringar, menar Bogomoloff. Att Helsingfors och många stora städer utvecklat kanalerna för diskussioner mellan förvaltningen och invånarna är lätt att se till exempel på nätet.

Harry Bogomoloff (Saml) är nöjd med utvecklingen i hemstaden. Bild: Tommy Pohjola

Var det ett rop på hjälp som hördes i stadshuset i går? Nej, inte enligt borgmästare Jan Vapaavuori. Men han säger att stadsforskarna behöver ta ton och tala med varandra och även nå ut till den stora allmänheten. Det är ett första steg. Forskning om landsbygden har i Finland bedrivits i årtionden, påpekar Vapaavuori och får stöd av Mari Vaattovaara:

– Vi vet allt om renar och skog som det forskas i på många orter. Det är mycket, mycket tunnare med stadsforskningsinstitut.

Urbaniseringsexperten Kjell A. Nordström hyllar Helsingfors. Bild: Tommy Pohjola

Urbaniseringsexperten Kjell A. Nordström visar på häpnadsväckande siffror. Snart bor fyra av fem människor på jorden i städer, som dessutom ockuperar ungefär 1,5 procent av planetens yta. De som har makten i städerna får större inflytande i nationell politik. Utvecklingen är liknande i Norden även om länderna skiljer sig lite. Tänk till exempel migration och flyktingvågor. En sak som Nordström och Vapaavuori och andra som försöker förstå är betydelsen av geografisk närhet. Här snackar vi inte korta bilresor utan gångavstånd. Det är inte en tillfällighet att Palo Alto i Kalifornien står för så många innovationer eller att de hetaste svenska teknologiföretagen hittas på 400 meters radio från Stureplan i centrala Stockholm, säger Nordström. Närhet, nytta, nöje. Möjligt i städerna.

En utmaning i Finland är att undvika motsättningar. Också detta är något som Vapaavuori länge predikat. Städer som mår bra gynnar landsbygden.

– Budskapet har väl inte riktigt nått fram och ibland känns det halvkriminellt att tala för städerna.

I paneldebatten saknades kommun- och reformminister Anu Vehviläinen (C) och av gästerna i publiken sågs riksdagens talman Mauri Pekkarinen (C) lämna stadshuset kort efter öppningsanförandet.

– Det är mycket regionpolitik i riksdagen i dag. Somliga av oss tror på sammanträffanden, andra gör det inte, sade Vapaavuori från podiet och log brett i kapp med åhörarna.

Så exakt vad är det som Vapaavuori förväntar sig av staten? Förståelse och erkännande, förstås, men utöver det? Pengar hjälper. Pengar behövs exempelvis när kollektivtrafiken ska byggas ut. Tyvärr har huvudstadsregionen just nu inte särskilt bra facit på den punkten, något som inte nämndes på onsdagen. Men kanske riktningen ändå är den rätta, mot en smidigare och miljövänligare huvudstad.

Bakgrund

Detta handlar det om

En rad stora städer med Helsingfors i spetsen arbetar hårt för att få ett större erkännande från regeringen Sipilä.

I världen är städerna en megatrend.

Onsdagens symposium i Helsingfors stadshus var en del av borgmästare Jan Vapaavuoris strategi.

Målet är att göra Helsingfors till världens trevligaste stad att bo i.

Internationella utredningar pekar på att Finlands huvudstad går i rätt riktning.

Hur du kan få en låg låneränta

När man tecknar ett lån finns det många lånegivare som tycks ge bra villkor, men som sedan tar ut både dolda räntor och oförutsedda avgifter. Trots att det idag är riktigt vanligt att ta lån så kan det vara svårt att veta vad man ska leta efter och tänka på när man lånar pengar. Därför sammanfattar vi här några av våra bästa tips för att hjälpa dig att hitta rätt i lånedjungeln. 14.6.2018 - 14.03