Ovanlig vändning: Riksdagen drog bort underrättelselag från plenum – efter kritik på Twitter

Talman Paula Risikko ger mer information under eftermiddagen. Bild: Lehtikuva/Vesa Moilanen

Talmanskonferensen beslöt att dra bort underrättelselagar från dagordningen, för att utreda om grundlagsutskottets krav möts i lagarna. – Jag önskar att man inte skulle behöva delges misstankar via sociala medier, säger talmannen.

Det gäller specifikt lagarna om civil underrättelseverksamhet. Det utskott som haft huvudansvar för det var förvaltningsutskottet, och det är förvaltningsutskottet som bett om att ärendet ska dras från dagordningen. Lagarna skulle ha varit i första behandling på onsdagen.

Eftersom de militära underrättelselagarna hör ihop med samma helhet behandlas de inte heller.

Förvaltningsutskottets ordförande Juho Eerola (Sannf) säger till HBL att utskottet bett om tilläggstid på grund av just den kritik som framförts i offentligheten, "i massmedia och på sociala medier", av grundlagsexperter.

– Det är närmast det, att det i offentligheten spritts uttalanden av högaktade sakkunniga, om att utskottet inte skulle ha tagit grundlagskraven tillräckligt i betraktande.

– Till råga på allt har samma personer tidigare kritiserat också grundlagsutskottets utlåtande, så jag ställer mig nog rätt frågande till detta, säger Eerola.

Riksdagen har å andra sidan haft tillgång till grundlagsexperter under hela processens gång. Kritik som framförts har också framförts i utskottsbehandlingarna.

Bland dem som ansett att förvaltningsutskottet inte tog hänsyn till grundlagsutskottets krav, och som vädjat till talmannen att ta bollen, är professor Juha Lavapuro vi Åbo universitet. Han är en av skribenterna bakom en grundlagsblogg, som bedömt att förvaltningsutskottet inte ordentligt har tagit i förbudet mot massövervakning, förbudet mot diskriminering och inte heller definitionen av sökkriterier i underrättelseverksamheten.

Professor Martin Scheinin kommenterar på Twitter att det finns orsak att sända tillbaka lagpaketet till grundlagsutskottet, och anser att både försvarsutskottet och förvaltningsutskottet "gått under ribban" då det gäller att definiera sökkriterier i underrättelseverksamheten, som grundlagsutskottet krävt.

Vilka centrala problem kan då finnas kvar enligt utskottet?

– Personligen ser jag inte problem alls, det är ett bra betänkande. Men om det i dag hade behandlats i salen skulle en del ledamöter ha tagit in den kritik som framförts i offentligheten, säger Juho Eerola, och hänvisar till att det i så fall är bättre att ta timeout och se hur saken ska granskas.

Talmannen: Vet mer på torsdag

Riksdagens talman har en möjlighet att reagera ifall det ser ut som om lagar inte är grundlagsenliga. Talman Paula Risikko säger att det därför är en bra sak att det uppdagas, diskuteras och utreds.

– Våra utskott tar sitt arbete på stort allvar. Just därför ska det här utredas i grund och botten.

Medlemmar i grundlagsutskottet visste inte på onsdagen om det kommer att innebära att lagarna ska dit på nytt för granskning, vilket nu sker med vårdlagarna. Riksdagen meddelar tillsvidare att man bett om en tjänstemannautredning kring hur man går vidare, och den ska presenteras på torsdagseftermiddagen. Då fattar talmanskonferensen beslut om eventuella följder – ifall man fastslår att det ännu finns problem – och om ett nytt eventuellt utlåtande från grundlagsutskottet. Då framgår också om det gäller bara de civila underrättelselagarna eller också de militära underrättelselagarna, som behandlats klart i försvarsutskottet.

Det är ovanligt att talmanskonferensen i praktiken agerar stopp i en grundlagsfråga, då ett ärende redan hunnit läggas på dagordningen.

"Man få komma hit, vi bjuder på kaffe"

Paula Risikko planerar att föra samtal med grundlagsexperter om vad som är ett optimalt sätt att ta upp misstankar om grundlagsproblem under processens gång. Hon säger att alla har rätt att twittra och föra offentlig diskussion, men anser att spelreglerna borde bli klarare. Det hade inte kommit kommentarer om grundlagsenligheten direkt till riksdagen.

– Det är klokt att gå igenom det här då en misstanke framförts, men jag skulle önska, att man inte behöver delges via sociala medier om man misstänker något inom det här huset. Man kan också skriva till mig, man kan rentav komma på besök, vi bjuder också på kaffe, säger Risikko.

– Efter det här måste man fundera på hur processen bäst skulle ordnas, och jag kommer att lägga fram förslag. Något sätt måste det finnas för att behandla den här typen av misstankar i tid.

Artikeln är uppdaterad med talman Paula Risikkos kommentarer.

Yrkesexamen från Prakticum öppnar många dörrar

Studier vid Yrkesinstitutet Prakticum ger nycklar till arbetslivet. Samtidigt kan det också vara en smidig inkörsport till fortsatta studier vid en yrkeshögskola. 4.12.2019 - 00.00

Mer läsning