Slushs nya vd fick skrota alla planer efter två månader på jobbet

Placeraren Timo Ahopelto, som också är styrelseordförande för Slush, har gjort flera investeringar i år, pandemin till trots. På sikt oroar han ändå sig för att bristen på verklig kontakt mellan entreprenörer och investerare kan sätta käppar i hjulen för uppstartsföretagen. Bild: Pekka Nieminen/Otavamedia-Lehtikuva

Slush var ett av de första massevenemangen som ställdes in då epidemin blev ett faktum i Finland. Men varken viruset eller bristen på företagsmässor har stoppat kapitalflödet till uppstartssektorn. Trots orosmolnen kan 2020 bli ett nytt rekordår.

I vanliga fall brukar högen av skor innanför kontorsdörren vara ett populärt motiv för att bildsätta artiklar om företagsfestivalen Slush.

På Slush kontor går man nämligen strumpfota. Till viss del för att det är lättare att hålla rent, men framför allt för att det hör till branschkulturen, på samma sätt som den typiska, informella Silicon Valley-klädkoden: huvtröja, T-tröja och jeans.

Men just nu ligger det inte många skor vid dörren. Årets mässa, som skulle ha ordnats i slutet av november, är inställd sedan länge och personalstyrkan en bråkdel av vad den brukar vara så här års.

– Det hade inte varit ansvarigt att ordna Slush i år, varken med tanke på hälsan eller på ekonomin. Det är ett faktum att Slush hade gått i konkurs om vi hade avbokat först i ett senare skede, säger vd Miika Huttunen då HBL besöker det luftiga kontoret i Kampen, som Slush flyttade till förra hösten.

27-åriga Huttunen hade bara varit vd i två månader när Slush 2020 blåstes av. Det skedde redan i början av april, långt innan många av sommarens musikfestivaler avbokades.

– Vi fick tidiga signaler om att det här är något större redan innan viruset på allvar började diskuteras i Europa. Jag minns att vår medarbetare i Kina sade att hela Wuhan i praktiken stängts in. Vi bestämde oss för att sätta oss ner och analysera situationen grundligt, och ganska snabbt blev det klart att det inte går att ordna ett evenemang med deltagare från hela världen i år – eller kanske ens nästa, säger Huttunen.

Vd för Slush sedan februari 2020.

Född 1993, uppvuxen i Vanda.

Ekonomie kandidat från Vasa universitet, där han var med och grundade föreningen Vaasa Entrepreneurship Society.

Har planer på att bli företagare inom spelbranschen i framtiden.

Läste senast: "Richard Hamming: The art of doing science and engineering. Det låter otroligt tungläst, men handlar om en professors metoder för att närma sig problem, så det är inte fråga om hård vetenskap."

Nämn tre intressanta finska uppstartsföretag: ICEYE, som arbetar med satellitteknologi, Mainframe industries, som utvecklar molnbaserade spel, och Disior, som utvecklar 3D-teknik för medicinskt bruk.

Fick inleda med samarbetsförhandlingar

Även om Slushs verksamhet har vuxit med åren är kärnan fortfarande mässan, då tusentals tillväxthungriga entreprenörer och penningstinna investerare samlas med journalister och andra teknikintresserade i Helsingfors mässcentrum.

Det säger sig själv att den ekonomiska smällen var hård. I och med avbokningen försvann 95 procent av intäkterna och Huttunen fick inleda sitt vd-värv med samarbetsförhandlingar. Vid den tiden hade Slush 34 anställda, av vilka 20 permitterades på obestämd tid.

– Vår affärsmodell går ut på att vi binder oss till stora kostnader på förhand, och först när vi börjar sälja biljetter märker vi om intäkterna går jämnt ut med utgifterna.

Avbokningen innebar också att de rätt långt gångna planerna kasserades, inklusive årets tema som passande nog var osäkerhet.

– Temat valdes innan vi kände till covid-19. Världen präglades redan då av stor osäkerhet, både politiskt och ekonomiskt, säger Huttunen.

Då Huttunen anställdes hade han två stora utmaningar på sitt bord. För det första skulle han sätta ytterligare fart på Slushs tillväxt på den internationella scenen, ett mål som styrelsen satte upp för två år sedan.

För det andra skulle han ta itu med de företagskulturella problem som bubblade upp till ytan förra hösten, efter en granskande artikel i Helsingin Sanomat där det framkom att obetald övertid och utbrändhet förekommer bland bolagets anställda.

Huttunen betonar att bägge uppdrag fortfarande är aktuella – sedan förra hösten har Slush bland annat slopat sina nollavtal – men det är samtidigt uppenbart att arbetsbilden inte blev som det var tänkt.

På frågan om vad han själv har tyckt om uppdraget hittills ber han om lite betänketid:

– Även om jag har behövt ta väldigt mycket tyngre beslut än jag kunde tänka mig så har jag ändå lärt mig massor. Jag har fått vara med om att bygga upp helt nya produkter från noll, vilket är inspirerande och energigivande då jag vet att jag själv kommer att starta ett företag i framtiden. Jag har också märkt att man kan få stora saker till stånd på kort tid med ett ambitiöst team.

När pandemin kom till Finland var Miika Huttunen nyinvigd på posten som vd för Slush, som strax innan hade flyttat till en ny lokal i Kampen. Nu kan det bli aktuellt att flytta igen, eftersom lokalen helt enkelt är för stor för behoven. Bild: Cata Portin

"Problemlösning ligger i Slushs DNA"

Våren kom till stor del att handla om att spåna fram nya sätt att ge finländska tillväxtföretag en kontaktyta mot investerarna. Slush måste finnas där för att hjälpa företagarna ur krisen, resonerade Huttunen och hans team.

Teamet omvärderade sina målsättningar och ställde sig två frågor: Vad kan man göra, och vad hinner man göra?

– Problemlösning ligger i Slushs DNA. Ett av de hundratals förslag som kastades fram var att ordna ett två dagar långt, virtuellt Slush. Men jag märkte genast att idén inte flög. En orsak är att vår målgrupp har bråttom, det känns inte helt naturligt att sitta framför skärmen i tolv timmar.

I stället fokuserade man på att lösa det mest akuta problemet – hur man får företagare och investerare att mötas. Resultatet är Node by Slush, en avgiftsbelagd nätplattform dit bara utvalda företag, investerare och samarbetspartner får tillträde.

Inom ramarna för Node ordnas också flera konferenser och workshoppar. Under den första, som ordnades förra veckan, fick Spotifygrundaren Daniel Ek stor medial uppmärksamhet för sitt anförande om att han tänker investera 1 miljard euro av sitt privata kapital i europeiska teknikbolag de kommande åren.

Node är Slushs huvudprodukt i år, med vars hjälp man försöker nå målet att göra ett operativt nollresultat i år. I fjol drog Slush in 11,6 miljoner euro, i år är prognosen en dryg miljon.

Det återstår att se om Node blir en bestående del av verksamheten.

Kan bli rekordår trots pandemin

I samband med vårens börskrasch, den enorma osäkerheten och de snabbt utrullade restriktionerna i Europa förutspåddes en dyster framtid för uppstartsföretagen.

Rädslan grundade sig dels i att kapitalkranarna skulle torka igen, dels i att ingen investerare skulle gå in med kapital i ett bolag vars grundare man aldrig hade träffat.

Hittills har farhågorna inte besannats, utan snarare har utvecklingen gått i motsatt riktning. Enligt data som Talouselämä har samlat in ser 2020 ut att bli ett rekordår vad gäller finansiering till finska uppstartsföretag. Redan nu uppgår investeringarna till närmare 700 miljoner, en markant ökning från fjolårets totalsumma på drygt en halv miljard.

En handfull riktigt stora finansieringsrundor står för en stor del av summan. Till exempel fick telefontillverkaren HMD Global in 195 miljoner euro under sommaren. Ett annat bolag som fått finansiering i samma storleksklass är matleveransbolaget Wolt, som samlade in 100 miljoner euro.

Trots pandemin har flera finska tillväxtföretag genomfört stora finansieringsrundor. Här är några av de bolag som kammat in mest kapital.

HMD-Global, tillverkar Nokias telefoner på licens: 195 miljoner

Wolt Enterprises, en tjänst för hemleverans av mat: 100 miljoner

Varjo Technologies, säljer mjuk- och hårdvara för VR-teknik för professionellt bruk: 46 miljoner

Supermetrics, utvecklar rapporteringsverktyg för marknadsföringsdata: 40 miljoner

Swappie, en plattform för försäljning, köp och service av begagnade mobiltelefoner: 35,8 miljoner

Aiven, utvecklar data-infrastruktur för molntjänster: 35 miljoner

Med facit i hand säger kapitalplaceraren Timo Ahopelto, som också är styrelseordförande för Slush, att vårens krisstämning visade sig vara obefogad.

– För det första görs investeringar i mindre företag ofta av lokala affärsänglar, och de har inte slutat placera sitt kapital. För det andra har många stora finansieringsrundor som påbörjades innan pandemin gått i mål.

Företagen själva har också klarat sig någorlunda torrskodda genom nedstängningarna, eftersom en stor del av dem jobbar med antingen längre produktutvecklingsprocesser eller innovativa tekniska lösningar. Den omedelbara chocken var så kort att dessa inte hann påverkas.

– Det finns så klart undantag, såsom företag som levererar rakt till restauranger. Grovt uppskattat kan man säga att ungefär en fjärdedel påverkades negativt, en fjärdedel positivt och hälften inte alls.

Slushs vd Miika Huttunen fick en annorlunda start på arbetet. Bild: Cata Portin

Sommaren kan sätta spår

Frågan som Ahopelto ställer sig nu är hur länge kapitaltillströmningen håller i sig. Det finns en risk att investeringarna dyker under hösten och nästa års första kvartal.

– Det beror på att det var så svårt att träffas under sommaren. De fysiska kontakterna mellan företagsteamen och investerarna är helt centrala i den här branschen. Knappast någon gör en investering utan att träffa företagarna.

På längre sikt kan pandemin ändå föra något gott med sig. Ahopelto säger att de bästa företagen föds i kristider – ett talesätt som delvis är branschjargong, men som ändå kan innehålla ett korn av sanning.

Ett exempel är företaget CRF Health, som Ahopelto själv var med om att grunda samma år som dotcom-bubblan sprack. Det såldes senare för 320 miljoner euro till ett brittiskt placeringsbolag.

– Den bakomliggande tanken är att kriser tvingar företag att lägga fullt fokus på det som verkligen är viktigt.

Målet är att ordna Slush nästa år

Med chartrade flyg från San Francisco, inbjudna höjdartalare från globala teknikjättar och en produktion som lutar mer mot musikfestival än affärskonferens har Slush alltid gett ett showigt intryck utåt.

Men de personer inom uppstartsvärlden som HBL har pratat med understryker Slushs rent affärsmässiga betydelse både i Finland och internationellt.

– Slush har fått det internationella kapitalet att hitta till Finland och gjort Helsingfors till en av knutpunkterna för teknologi i Europa, strax efter London, Berlin och Stockholm. Under en veckas tid är Helsingfors i de internationella investerarnas blickfång, och det är verkligen en stor sak, säger Ahopelto.

Slush siktar på att arrangera en fysisk mässa nästa år igen – förutsatt att det kan göras på ett säkert sätt. Huttunen tror inte att coronapandemin minskar behovet av fysiska träffar på sikt. Fröna till framtidens investeringsrundor måste sås redan nu.

– Kapitalmässigt kanske det blir ett bra år för uppstartssektorn, men frågan är hur många investeringarna är till antalet. Risken är att de riktigt nya uppstartsföretagen aldrig kommer i kontakt med investerarna, tror Huttunen.

Men även om det fortfarande finns ett behov av att träffas ansikte mot ansikte tror Ahopelto att förändringarna som covid-19 för med sig till viss del kan bli beständiga. Därför ser han stor potential i konceptet Node by Slush.

– Fördelen med Node är att det är virtuellt, vilket gör det lättare att distribuera till en internationell publik. Det lär inte ske direkt, det tog flera år för Slush att bli en framgång, men inom några år tror jag att det kan vara ett av bolagets starkaste ben.

Ideellt driven företags- och teknikmässa som skulle ha ägt rum i slutet av november i Helsingfors mässcentrum.

Ordnades för första gången 2008 av Rovioprofilen Peter Vesterbacka och juristen Timo Airisto, och samlade då 250 deltagare.

Har sedan dess vuxit till ett sjudagarsevenemang som lockar över 20 000 deltagare. Kringevenemangen, som blivit fler för varje år, pågår hela veckan. Fungerar till stor del med volontärkraft.

Bakomliggande kraft är uppstartsstiftelsen Startup-säätiö, som har licensierat varumärket Slush till andra länder. Slush-evenemang har ordnats i städer som Shanghai, Tokyo, London, Singapore och New York.

Fick kritik för sin företagskultur förra hösten, efter en artikel i Helsingin Sanomat där tidigare och nuvarande medarbetare talade ut om oavlönad övertid, obligatoriska helgtalkon och flera fall av utbrändhet. Som ett svar på artikeln har Slush slutar med nollavtalen och erbjuder i stället avtal om 30–40 arbetstimmar i veckan. Övertidsarbete ska ersättas med ledighet eller lönetillägg.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Många vill välja ekologiskt – också hos frisören

Mer läsning