Slottsfrun som fick nog startade utställning om män

Från riddare i rustning till lattepappa - manligheten har gått igenom många faser för att landa i dagens bespottade våldtäksman, terrorist och kvinnohatare. För att skilja svinen från kultingarna skapade Alexandra von Schwerin en utställning om den goda manligheten i sitt eget slott.

Det är bråda dagar för slottsfrun Alexandra von Schwerin. I slutet av maj slog slottet, tillika hennes hem, upp portarna för säsongen med invigningen av utställningen "Den goda manligheten". Sedan dess har besökarna avlöst varandra och varje morgon innan slottet öppnar för allmänheten kommer skolklasser från när och fjärran för att lära sig om svunna och nutida mansideal.

Det första som möter besökarna som kommit för att se utställningen är en stor informationstavla med en text som inleds: "Män våldtar, misshandlar, äter kött, super och är terrorister. Så vad ska vi med dem till?" En kontroversiell inledning, men fortsättningen kanske mildrar några inledningsvis upprörda känslor: "Svinen är få, men kultingarna är många och därför behövs förebilder som vågar bygga en ny, god manlighet".

Feminismen handlar inte om kvinnor mot män utan om kvinnor mot systemet. Jämlikhet handlar om män och kvinnors lika rättigheter, därför är det viktigt att pojkar har samma goda förebilder som flickor har, säger Alexandra von Schwerin som nyligen utsågs till ”Årets yrkeskvinna” av det internationella kvinnliga nätverket Business and Professional Women. Bild: Malin Lauterbasch

– När "me too" briserade i höstas tittade jag på min son och funderade på hur det känns för honom att hela tiden få höra att män är svin. Samtidigt visar statistik att den största psykiska ohälsan finns bland unga män och att kvinnor har en mycket större chans i dagens samhälle. Unga män behöver uppmuntran, så jag bestämde mig för att ge den här utställningen till min son för att visa att det finns goda exempel på manlighet också, säger Alexandra von Schwerin.

Fokus på att hjälpa flickor

Hon började fundera på hur det skulle låta om man sa "you go boy" precis som man säger "you go girl" och kom fram till att det knappt går att säga i dag.

– Om man tittar på unga i dag så är det stort fokus på att hjälpa flickor. Om en pojke på 10 år hela tiden får se flickor premieras, vad gör det med honom? Det är klart att ur ett längre perspektiv har pojkar alltid premierats vad gäller ägande och makt, men flickors inträde får inte ske på bekostnad av pojkarna.

Hon är dock noga med att påpeka att syftet inte är att göra män till behövande offer. Det handlar i stället om att ge pojkar samma goda förebilder som dagens flickor får.

Förutom att göra upp med dagens rådande manlighet blickar utställningen även bakåt. 500 år bakåt närmare bestämt. I pampiga salar på slottets ovanvåning avhandlas fem seklers manlighet, från den potente familjeförvaltaren på 1500-talet till dagens lattepappor. I en av salarna ligger en mycket naturtrogen manlig docka i vuxenstorlek. Hans bröst är fläckat av blod och ansiktsdragen förvridna.

– Under 1600-talet ligger Sverige i krig under tre fjärdedelar av seklet. Det är den store starke mannen som är idealet, även om de flesta av dem dör på grund av kriget, säger Alexandra von Schwerin.

På 1700-talet slapp Sverige krig, vilket ledde till att mannen var fri att visa sina känsligare sidor. Nu får mannen både gråta och skriva poesi och det är här som ”dandyn” föds. Bild: Carolina Romare

Kontorsråttans födelse

Hon vänder sig mot fönstret vars ljusinsläpp står i stark kontrast till den döde soldaten vid hennes fötter och kanonsmällarna som ljudkuliss. Vid fönstret står ett skrivbord med en fjäderpenna.

– Eftersom Sverige är med i så många krig behövs det dock någon som håller ordning på det praktiska. Därför dyker det upp ännu ett ideal på 1600-talet, nämligen ämbetsmannen. Han ska dock inte alls vara hetlevrad utan måttfull och ansvarsfull. Man kan säga att kontorsråttan föds på 1600-talet.

Nästa rum är ljust och pampigt och andas dekadens och flärd. Välkommen 1700-talet, ett århundrade som i Sverige präglades av frihet och utlevelse. På grund av den krigströtta unga generationen föds ett nytt mansideal, den sensible mannen som gjorde att det numera är helt okej för män att gråta, sörja och prata känslor.

– Vi går från dimman i Lützen till en vänlig grönskas rika dräkt, och i den myllan får den sensibla och känsliga mannen utvecklas, säger Alexandra von Schwerin och pekar på bilder av den tidens moderna män, bland annat författaren Goethe och kompositören Mozart.

Under 1800-talet är dock mansidealet så långt ifrån dandyn man kan komma. I och med industrialiseringen premieras handlingskraftiga män som tar för sig och bygger sin egen lycka och rikedom. Individualismen för dock också med sig urbanisering vilket i sin tur för med sig sjukdomar, alkoholism och våldsamhet.

– Ur misären föds bland annat nykterhetsrörelsen, och i början av 1900-talet gör den skötsamme mannen entré. Exempel på det är till exempel Farbror Melker i Vi på Saltkråkan och Madickens pappa.

Johan Bävman gjorde utställningen för att han ville få fler pappor att vara hemma med sina barn. Utställningen blev en succé internationellt, men inte på grund av det ursprungliga budskapet utan för att man i andra länder fascinerades över att pappor ens fick vara föräldralediga. Bild: Johan Bävman

1970-talet som vändpunkt

Det dröjer ända till 1970-talet innan mannen får komma in hemmet, det som traditionellt är kvinnans domän. I och med att män tillåts vara föräldralediga revolutionerar mannen sig in i kök och barnkammare. Sakta men säkert bereds vägen för dagens ömsom älskade, ömsom hatade lattepappa som i en perfekt värld tar lika mycket ansvar som kvinnan för hem och hushåll.

För att visa på dagens manlighetsideal visas fotografen Johan Bävmans internationellt uppmärksammade utställning "Swedish Dads". Utställningen är diskbänksrealism i dess renaste form och visar upp bilder av pappor som är föräldralediga sina barn.

– Vi ville visa att det går att vara man på flera olika sätt i dag, säger Alexandra von Schwerin, som är mycket nöjd över att ha fått utställningen till Skarhult.

Profil

Alexandra von Schwerin

Ålder: 47 år.

Bor: Skarhults slott utanför Lund. Godset har 67 rum och är på 1 000 hektar.

Bakgrund: Hon växte upp i Genève som barn till svenska föräldrar och läste sedermera statsvetenskap vid Lunds universitet. Hon har också en masterexamen från Handelshögskolan i Stockholm. Under sent 1990-tal arbetade hon som journalist och 2000-2003 var hon informationschef vid Liljevalchs konsthall samt marknadschef vid Stockholms Auktionsverk. År 2003 gifte hon sig med Carl Johan von Schwerin och är sedan dess bosatt på Skarhults slott med tre gemensamma barn. Sedan 2012 driver hon föreningen Skarhults Kulturminne som verkar för ett ökat historieintresse med anknytning till Skarhults slott. För fyra år slog slottet upp portarna för allmänheten i och med utställningsverksamheten.

Aktuell: Utsedd till ”Årets yrkeskvinna” av det internationella kvinnliga nätverket Business and Professional Women.

Hon slår sig ner i en djup fåtölj i ett rum vars väggar ser ut att bestå av bara böcker. Som underlägg till tekoppen har hon boken "Den dolda kvinnomakten" som hon har varit med och skrivit. Den handlar om hur kvinnor i det förgångna har utövat makt och drivit gårdar och handelshus. Succén med "Den goda manligheten" till trots är det till kvinnorna hon planerar att återvända i kommande utställningar.

– Kvinnan har fortfarande så många bastioner kvar att erövra, och det finns många kvinnor att berätta om. Jag har tidigare berättat om kvinnor ur ett maktperspektiv i familjeföretag, men kvar finns alla andra domäner.

Hon vill ännu inte avslöja vad nästa års utställning kommer att handla om, men kan avslöja att det troligtvis blir ett ämne som ligger beklämmande rätt i tiden.

– En ledtråd är att det har med den svenska akademin att göra.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00