Slagsmål om promille

När Socialdemokrater och Miljöpartister i svenska regeringen i onsdags lade fram statsbudgeten för 2018 åtföljdes den som vanligt av en finansplan. Den ger en mer sansad bild än de tuffa kommentarer som blixtrade i luften mellan ministrar och oppositionen.

Men även finansplanen har blinda fläckar, särskilt prognosen för varje år till och med 2020. På decimalen får vi veta hur bnp ökar år från år fram till dess. Och decimalen är inte procent utan promille räknat på den totala produktionen av varor och tjänster som uppgår till över 4 000 miljarder kronor per år och en statsbudget som överstiger 1 000 miljarder.

Sverige har högkonjunktur just nu med god ökning av bnp på 3–4 procentnivån. Men alla vet att en lågkonjunktur kommer förr eller senare. Finansministern har prickat in sämre tider 2019, då med en ökning på 2,0 procent, för övrigt en uppgång som många andra länder avundas.

Sedan går det uppåt igen. Promillena i prognosen gäller också arbetade timmar, produktiviteten, arbetslösheten, timlönerna, inflationen, med mera.

Men när finansminister Magdalena Andersson (S) kalkylerar med att arbetslösheten nästa år snabbt minskar till 5,9 procent så tror en stor majoritet andra nationalekonomer att den återigen hamnar på cirka 7 procent, en skillnad som innebär uppemot 70 000 jobb. Hon kan dock få rätt om regeringen sätter in ännu fler subventionerade jobb och utbildningsplatser.

Frågan är om det lyckas eftersom Sverige har dålig matchning. Näringslivet efterfrågar arbetskraft särskilt inom byggandet men tillgången på ungdom och äldre som kan och vill ta jobben skevar ordentligt. Många lediga kvalificerade jobb utlyses, men få anmäler sig.

En annan högst tveksam siffra är inflationen som nästa år beräknas till 1,7 procent och först år 2020 når målet 2 procent. Den har tidvis varit ned mot noll under de gångna åren, alltmedan Riksbanken med olika åtgärder kämpat för att målet ska nås. Men att med konstgjorda medel få fram en inflationstakt är mer än svårt när Sverige har en flytande kronkurs.

Kronan värde växlar snabbt, på något år kan den ändras över 10 procent mot både euron och dollarn, vilket rumsterar om i ett land som är så utrikeshandelsberoende.

Med i den osäkerhet som öppna ekonomier lever är det komiskt att se hur tvärsäkra politiker på båda sidorna är. Oppositionen tycker att regeringen riskerar överhettning, den blåser på för mycket med ökade barnbidrag, sänkt pensionärsskatt och nya bidragsjobb.

Regeringen svarar att Sverige har budgetöverskott och lägre statsskuld än andra länder, ladorna är välfyllda om tiderna blir sämre. Oppositionen svarar att det är "valfläsk som osar bränt" inför riksdagsvalet 9 september nästa år.

Vare sig de ledande politikerna talar om överdådig fest eller kommande baksmälla handlar det om prognoser, gissningar om framtiden i en extremt osäker värld.

Min egen prognos: En mer saklig och sansad valrörelse lär vi inte få.

Henric Borgström mångårig svensk ekonomijournalist i svensk press, radio och tv

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Bokåret 2021 på Bokström

Mer läsning