Slaget om fotgängarna har börjat

Personbilarna blir inte färre i Helsingfors centrum trots att miljökraven och trafikavgifterna ökar. Politikerna har också en tuff uppgift i att tänka på morgondagen.

Bakgrund

Politikerna som intervjuades

För den här artikeln intervjuade HBL gruppordförandena i de fyra största partierna i Helsingfors stadsfullmäktige.

Risto Rautava (Saml), 64 år, företagare och konsult. Vice ordförande i stadsmiljönämnden och ordförande i styrelsen för Helsingforsregionens trafik HRT. Tidigare medlem i stadsstyrelsen.

Otso Kivekäs (Gröna), 37 år, IT-arkitekt. Vice ordförande i stadsstyrelsen och tidigare ordförande i nämnden för Trafikverket HST.

Eveliina Heinäluoma (SDP), 30 år, kommunikatör vid Miltton, medlem i stadsmiljönämnden.

Anna Vuorjoki (VF), 41 år, skolpsykolog som är spetsad på social- och hälsovård samt utbildning, vice medlem i stadsstyrelsen.

Staden behöver höra dig nu

Helsingfors stad har låtit åtta utomstående konsulter ta fram förslag på framtidens fotgängarcentrum.

Staden har också egna planer och de mest intressanta handlar om området framför Järnvägsstationen, Esplanadgatorna, Salutorget och så gågatorna, som föreslås bli flera.

Också tunneln, körfilerna under markytan i centrum, diskuteras och behöver kommenteras.

Du kan delta till exempel genom att skriva din åsikt på nätadressen kerrokantasi.hel.fi. Den del som handlar om fotgängarcentrum finns enbart på finska.

För morgondagen är redan här. Det är en sak som beslutsfattare kanske ibland glömmer.

– Vad jag skulle göra bättre? Tja, inte vet jag. Men jag vill ofta veta hur jag kommer runt en byggplats, säger Adalmiina Toivola som HBL träffar på Alexandersgatan. Annars, anser hon, är city i dag ett ställe som fungerar bra ur fotgängarens perspektiv.

Samma säger Adeliona Dobrila på Centralgatan. Hon kommer från Sheffield i norra England.

– Jag tycker att det mesta fungerar bra i Helsingfors, också kollektivtrafiken fast den känns dyr jämfört med många andra europeiska städer.

En annan sak som Dobrila fäster uppmärksamhet vid är hur mycket folk promenerar.

– Det är inte perfekt här, men så mycket verkar kretsa runt promenerandet. Det märks då många väljer fötterna om avståndet är mindre än en halv timme.

Ungdomarnas hälsningar till politikerna och tjänstemännen som tampas med framtidens gågator och fotgängarcentrum är tydliga. Till exempel, tycker de, behöver byggplatser som ställer till det i vardagen märkas ut bättre.

Beslutsfattarna och verkligheten

Politikerna framställs ofta som människor som aldrig rör sig där väljarna är. Övergångsställen, trottoarer, spårvagnen, i metron eller så sitter de knappt bakom ratten i en personbil. För Risto Rautava (Saml) är det inte så. Från intervjun med HBL i Gloet går han längs Alexandersgatan till stadshuset vid Salutorget, men det är bara några hundra meter och säger knappt något alls om stadens trafikpunkter. I jobbet som stadsmiljönämndens vice ordförande och ordförande för styrelsen i Helsingforsregionens trafik HRT måste man göra mera. Enligt Rautava är han ofta ute i vimlet.

– Jag var just i Haga för att bättre förstå en detaljplan och så är det ofta. Jag känner bra till Kronohagen, Ärtholmen, Busholmen och Mechelingatan för att nämna några exempel. Jag åker ofta kollektivt, cyklar och promenerar. Bil kör jag också, säger Risto Rautava.

Framtiden är snart här, det inser också han. Och att det finns utmaningar.

– En svår sak är att se staden som en helhet. Själv tycker jag att vi kan göra mera under markytan. Där kan fotgängarcentrum öka och göras mera trivsamt.

För honom betyder under markytan också biltunnlar. En av dem tog borgmästare Jan Vapaavuori fram för ett år sedan.

– Det är inte centrumtunneln utan en variant som bättre beaktar biltrafiken till och från stadsdelar som just Busholmen och Ärtholmen, säger Rautava som tror att allt inte löses med enbart mera kollektivtrafik eller cykelvägar.

– I en världsstad ska det finnas plats för alla.

Geografin är svår i Helsingfors

På den punkten tycker Socialdemokraternas Eveliina Heinäluoma som Risto Rautava. Vikten av att skapa en bra uppfattning av helheten är viktig för henne, och det är också något som De grönas Otso Kivekäs och Vänsterförbundets Anna Vuorjoki lyfter fram. Alla fyra understryker ändå lyhördheten för verkligheten.

– Jag förstår bra att stadsbor behöver veta hur de går till skolan och jobbet nu och inte om fem år, säger Eveliina Heinäluoma. Enligt henne är framtiden särskilt beslutsfattarnas huvudvärk.

– Helsingfors är inte som Stockholm. Staden är en udde och därför svår att nå och det behöver beaktas i stadsplaneringen.

Busholmen, den nya stadsdelen med ökande trafik i omgivningen, är ett bevis på att det tidigare gått snett. Det medger Heinäluoma.

– Vi måste bygga smartare och utveckla kollektivtrafiken. Biltunnlar kan vara en del av lösningen men knappast den enda lösningen. Därför är det bra att stadsborna hörs, säger hon.

Av de fyra största partiernas gruppordföranden har De grönas Otso Kivekäs kanske flest frågor om och kritik mot en tunnel under Helsingfors centrum, som oavsett vem som räknar är lätt ett miljardprojekt.

– Det är otroligt mycket pengar. Överallt där man begränsat privatbilismen i centrum med andra medel har kommersen ökat, säger Kivekäs med hänvisning till just Stockholm men även Köpenhamn. Sådana åtgärder är gågator och vägavgifter.

Bild: Maija Hurme

Stor stad med stora utmaningar

Anna Vuorjoki åker gärna kollektivt och det säger även de andra politikerna att de gör. Dessutom cyklar och promenerar samtliga gruppordföranden. Endast Risto Rautava är den som aktivt också kör bil.

– Då och då är nära sanningen, säger han.

Av de andra tre gruppordförandena har alla utom Vuorjoki körkort men de kör sällan. Alla säger utan att blinka att de nog vet vad de talar om när stadsbor vill diskutera stadsplanering och trafiklösningar. Spårvagn, metro, buss och tåg – allt nämns av Helsingforspolitikerna.

Stadsfullmäktige överlag och kanske särskilt de förtroendevalda i den betydelsefulla stadsmiljönämnden fattar ofta beslut om detaljplaner som berör stadsbornas vardag. För att det ska bli bra måste politikerna ut och se på verkligheten. Ett hus på ett papper kan se ganska annorlunda ut i sin rätta miljö.

Anna Vuorjoki säger att cykling är en trafikform som Helsingfors kan fortsätta att utveckla. Också kollektivtrafiken är bra men dyr och då tänker hon främst på biljettpriserna.

– Vad för slags framtid värdesätter vi? I alla fall jag tycker att riktningen är den rätta, säger hon och menar särskilt nya generalplanen, som är omstridd men också får beröm för att den gynnar en miljövänligare trafik.

En omständighet som alla fyra fäster uppmärksamhet vid är just den som studerandena i början av artikeln nämner. Hur går jag nu, då?

– Staden måste bli bättre på information och ta i beaktande folks vardag, säger Eveliina Heinäluoma.

– Byggplatserna är många i centrum och knappast blir de färre. Helsingfors är en stor stad, säger Otso Kivekäs.

Läs mera:

Analys: Grönt gallupras kan synas också i Helsingfors

Samlingspartiet vill ha dyr centrumtunnel – motståndare på tvären

Ny omgång om tunnel i centrum

Bild: Maija Hurme

En nästan skuldfri bostad ger dig flera möjligheter i din ekonomi

Ett omvänt bostadslån innebär utnyttjande av den förmögenhet man har fast i sin bostad. Om man känner att pensionen inte räcker till och besparingar sitter i väggarna, kan man frigöra medel genom att ta banklån på upp till hälften av bostadens värde. 25.4.2019 - 10.46