Skyddsjakt på vitkindad gås fortfarande en stötesten

På Kitö i Sibbo har de vitkindade gässen terroriserat i potatislandet, attackerat barnbarn och bajsat ner stranden till den grad att butiksbåten ifrågasätter om det av hygienskäl är möjligt att angöra i bryggan.

Grannskapet har testat allt: att skrämma i väg dem med handklappningar, viftningar och rop, att bygga staket, hänga upp reflexband och cd-skivor i träd och buskar, lägga gummiormar på stranden. Men försöken har varit förgäves, när HBL hälsar på simmar en flock gäss förnöjt fram till stranden.

Fakta

Vitkindad gås

Den vitkindade gåsen är ursprungligen en arktisk häckningsfågel. Gässen häckar på Novaja Zemlja, Svalbard, Nenetien och Grönland och samt övervintrar i Västeuropa.

Fågelns historia i Östersjön började kring år 1910 då gässen började använda ängarna i Gotland och Öland som samlingsområden under flyttningen. I Helsingfors häckade de vitkindade gässen för första gången på 1980-talet. Man tror att rymlingar från fågelgårdar kan ha utgjort kärnan i det nya fågelbeståndet.

Det häckande beståndet i hela Östersjöområdet uppgick år 2003 till 6 500 par, av vilka 550 häckade i Finland. Tack vare gynnsamma betesförhållanden har beståndet vuxit snabbt, år 1995 fanns det 32 häckande par, år 2007 var antalet 1900 och år 2013 fanns det 4 000 häckande par.

I år har den varma och torra sommaren i lett till färre gäss, i huvudstadsregionen minskade antalet gäss för tredje året i rad.

– Det fungerar oftast en tid, men förr eller senare lär de sig och kommer tillbaka, suckar Svante Johansson.

Johansson och hans grannar på Kitö har haft enorma problem med gässen i flera år. Trädgårdslandet och blomrabatter rivs upp och gräsmattorna mot stranden är fulla av spillning. I år har gässen också rivit upp blasten i potatislandet.

– Man märker att det varit en torr sommar med ont om mat, tidigare har de inte gett sig på potatislandet, suckar Margot Johansson.

Till skillnad från tidigare år har gässen i sommar också gett sig på potatislandet, rivit upp blasten och spridit ut potatisen. Bild: Karl Vilhjálmsson

För åtta år sedan betade bara ett tjugotal gäss på stränderna, men de senaste åren har de blivit över hundra stycken. Värst var läget i fjol, då grannarna räknade till 150 stycken gäss. I år är antalet något mindre, kring 110.

– Butiksbåten som tar i land här har ifrågasatt om det av hygienskäl är möjligt att angöra bryggan i fortsättningen då människor för in så mycket bajs under sina skosulor, säger Johanssons granne Markus Raevuori.

Men det är inte bara bajset och skadorna i grönsaksrabatten som är problemet, särskilt när de häckar är fåglarna så aggressiva att de kan attackera.

– Våra barnbarn har blivit bitna när de försökt skrämma bort fåglarna, säger Margot Johansson.

Jakt den sista utvägen

Eftersom den vitkindade gåsen är fridlyst får man varken skrämma eller döda dem utan tillstånd. För att få tillstånd till skyddsjakt måste man kunna påvisa att gässen orsakar omfattande skada.

Enligt EU-direktivet får medlemsländer tillåta undantag bland annat med hänsyn till människors hälsa och säkerhet, hänsyn till flygsäkerheten, eller för att förhindra allvarlig skada på gröda, boskap, skog, fiske och vatten. Spillning på stranden eller några uppätna potatisplantor räcker med andra ord inte.

Utgångspunkten är att jakt är den absolut sista utvägen, även om tidigare nämnda krav uppfylls måste man kunna påvisa att man testat alla andra metoder att skrämma bort gässen först.

Hittills har detta varit väldigt svårt. När föreståndaren för undervisnings- och forskningsgården i Vik år 2013 ansökte om undantagslov att skjuta gäss för att skydda odlingarna gick ärendet ända till högsta förvaltningsdomstolen, som avslog ansökan.

Ritva Kemppainen, planerare på Nylands NTM-central, kan inte minnas att centralen har beviljat ett enda jakttillstånd. Enligt Kemppainen får NTM-centralen ett par hundra ansökningar om att avvika från fågeldirektivet per år, men hon kan inte uppskatta hur många som gäller den vitkindade gåsen.

– Men andelen är liten. Det beviljas några skrämsellov per år, säger Kemppainen.

Oftast är det jordbrukare eller golfbanor som ansöker om tillstånd, bara några enstaka individer. Tillstånden beviljas för högst tre år.

Bild: Karl Vilhjálmsson

Även om tillstånd att skrämma fåglarna sitter hårt kan man ansöka om ersättning för skador som gässen orsakat. År 2017 betalade NTM-centralerna i Finland över 550 000 euro i bidrag för skador som orsakats av fridlysta djur året innan. Största delen av bidragen gällde för skador på jordbruket, och oftast var det kajor, tranor och vitkindade gäss som orsakat skadorna.

Vill tillåta skyddsjakt

För några år sedan vände Margot och Svante Johansson sig till NTM-centralen för att råda bot på gåsproblemet. De beviljades då ett tvåårigt undantagstillstånd att skrämma i väg gässen. Exempelmetoder som nämns i tillståndet är skott, gaskanon och hund.

– Men smällar och hagelgevärsskott skrämmer bara bort fåglarna för en halv timme, sedan är de tillbaka på stranden, säger Markus Raevuori.

Tillståndet, som kostade 140 euro, löpte ut vid årsskiftet, men något nytt tänker grannarna inte söka. Nu är stämningen resignerad.

– Det känns som att vi får bo här, men vi får inte bestämma om vår egen tomt. Det leder ingenstans att skrämma i väg dem. Jag sätter min tilltro till att myndigheterna tar sitt ansvar, säger Svante Johansson.

I andra länder, till exempel i Sverige, har man tolkat EU-direktivet på ett annat sätt. Där har man tillåtit jakt och man har också prickat ägg. Hos oss har jakt ännu inte kommit på fråga, men det är möjligt att linjen ändras i framtiden. I samband med att kajans fridlysning hävdes föreslog riksdagens jord- och skogsbruksutskott i juni att skyddsjakt på såväl vitkindad går som storskarv ska kunna bedrivas inom ramen för naturvårdslagen.

Markus Raevuoris hälsning till beslutsfattarna är tydlig.

– Tillåt skyddsjakt på samma sätt som man gjort i Sverige, Danmark, Estland och Nederländerna.

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33