Skuld, synd och klimatvånda i fokus

Renee Lertzman ställer sig främmande till retoriken om klimatsynder.Bild: SPT/Mikael Sjövall

Det rådde inte brist på show på S-gruppens seminarium på måndagen. Ståuppkomikern Tomi Haustola underhöll publiken med anekdoter om kopruttar, flygskam och självbedrägeriets anatomi. Under den glättiga ytan gömde sig ändå allvaret.

"Från vånda till handling", löd S-gruppens devis för dagen. Underförstått: Klimatet vållar oss plåga och dåligt samvete, men till all lycka finns en ljusning i sikte ifall vi släpper handlingsförlamningen.

– Vilken är din största klimatsynd, frågade seminariets moderator alla talare i tur och ordning.

Av den elektroniska snabbenkäten att döma är det bilismen och de långväga flygresorna som plågar det egna samvetet.

Varför står synden i fokus?

– Det är ett lätt sätt att hitta en ingång till tematiken, men det är inte konstruktivt. Att skuldbelägga och peka finger är sällan ett effektivt sätt att förändra attityder, säger filosofie doktor Renee Lertzman.

Enligt Lertzman kännetecknas klimatdebatten av en stor paradox. De flesta är oroliga för klimatförändringens effekter, men få vill ge avkall på sin livsstil genom att flyga mindre eller övergå till vegetarisk kost för att dra sitt strå till stacken. Det är med andra ord svårt att omvandla våndan till konkret handling.

Att skuldbelägga och peka finger är sällan ett effektivt sätt att förändra attityder.

– Ifall folk blir tvångsmatade med katastrofala nyheter om klimatförändringen, aktiveras det limbiska systemet i hjärnan som i sin tur kopplar på försvarsmekanismerna. Och då tar man inte till sig information om situationens allvar. I stället intalar man sig själv att situationen inte är så farlig, trots allt.

Lertzman betonar att man inte kan påverka handlingsförlamning eller klimatskepticism genom att leverera ännu mera fakta.

– Vi måste bli bättre på att lyssna på människors farhågor, bygga upp ett förtroende och hjälpa folk att hitta olika sätt att engagera sig för en hållbar livsstil i den egna vardagen.

Ambivalens och nyanser

Lertzman anser att en stor del av alla klimatkampanjer i dag är tudelade. Man framhäver antingen urusla eller supergoda nyheter. Den gråa mittzonen lyser med sin frånvaro. Bristen på ambivalens och nyanser gör att folk slår dövörat till då klimatförändringen är på tapeten.

– Ideella organisationer som jobbar med klimatfrågor uppehåller sig ofta vid sådant som är rätt och fel eller så kör man med en krystat positiv inställning som går ut på att allt går att åtgärda.

Enligt Lertzman måste klimatspecialisterna i stället bli guider som vägleder och hjälper men inte dikterar eller predikar sitt evangelium med religiösa förtecken.

Hur ska S-gruppen omsätta de här lärdomarna i praktiken?

– De ska uppvisa transparens och en autentisk sårbarhet. S-gruppen ska inte bara peka på de egna klimatlösningarna utan också lyfta fram akilleshälar och sådant i företagets verksamhet som inte gynnar klimatet i dag.

Hur kompenserar du dina egna flygutsläpp?

– Jag kompenserar mina flygresor genom att betala in en klumpsumma för investeringar i förnybar energi. Det här kan man ju göra antingen på det egna flygbolagets sajt eller via ett bolag som köper kolkrediter.

Kunden väljer tid och plats – Kanalen är öppen för finansieringstjänster

Att behöva boka tid på banken för att sköta finansärenden hör numera till det förgångna. Det gamla systemet har ersatts av smidiga kontakter och snabb, personlig service. 16.4.2018 - 00.00