Skrivkurs ledde till egen bok – efter 5 år

Ibland är det lättare att skriva än att berätta muntligt, speciellt om det handlar om psykisk ohälsa. En handfull deltagare från Sympatis skrivkurs har gett ut en bok, där de berättar sin egen historia. Skrivprocessen har varit terapeutisk, tycker Camilla Laxström.

Psykisk ohälsa har blivit en folksjukdom i Finland. Varje år drabbas över en miljon finländare av någon form av psykisk ohälsa, som depression, ångest, fobier eller beroendesjukdomar som alkoholism. Psykosociala föreningen Sympati erbjuder kamratstöd till alla som på något sätt kommit i kontakt med psykisk ohälsa, antingen själv eller som anhörig.

– Vi är en växande svenskspråkig förening. Tidigare har vi hållit ganska låg profil, men nu vill vi öppna upp verksamheten och berätta att vi finns här och erbjuder stöd och samhörighet åt personer med mentala problem, säger Anne Ahlgren, föreningens verksamhetsledare sedan ett år tillbaka.

Betydligt längre än så har Viveca Stenius lett skrivkurser för föreningens medlemmar, både i Helsingfors och i Borgå. Hon startade den första kursen 2012 och de ivrigaste skribenterna har hängt med ända sedan dess. Nu har kursdeltagarna kommit så långt i sin skrivprocess att de i februari gav ut sin första gemensamma bok, Hitta knuten. Den består av sju personliga livsberättelser, som handlar om knutar och hur man eventuellt kan knyta upp dem.

– När man skriver om sig själv ser man sitt liv i ett nytt ljus. Det kan ha en enorm effekt, jag har stor förtröstan i att det hjälper att bearbeta det man upplevt genom att skriva, säger kursledare Viveca Stenius, som också har redigerat boken.

Diskuterat varandras texter

Camilla Laxström och Agneta Blomfelt är två av skribenterna. De är nöjda med att medverka i boken, även om skrivprocessen var både lång och tidvis svår. Skrivgruppen, som under åren haft mellan fyra och åtta deltagare, har träffats varannan vecka och till varje träff har deltagarna haft med sig ett stycke nyskriven text, som de tillsammans har analyserat i detalj, med fokus på handlingen och hur den uppfattas av läsaren.

– Jag har lättare att uttrycka mig när jag skriver, det är något jag sysslat med ända sedan jag var ung. Jag är glad att den här gruppen finns, för utan den skulle jag aldrig ha kommit vidare i mitt skrivande. Jag har så många gånger börjat skriva om mig själv, men alltid avbrutit när det blivit för svårt, säger Agneta Blomfelt.

– Jag har alltid velat skriva, men det var först när jag gick med i gruppen för ett år sedan som jag kom i gång. Det var terapeutiskt. Jag tvingade mig själv att hålla högt tempo för jag ville ha min historia klar inom ett år. När jag var klar med texten kände jag mig helt tom, berättar Camilla Laxström.

Alla berättelser i boken är skrivna under signatur, delvis för att inte hänga ut skribenterna, som berättar väldigt öppet om depressioner, ensamhet, sömnproblem, olyckliga barndomsår, homosexualitet och missbruk, men främst för att skydda familjemedlemmar, vänner och anhöriga, som naturligtvis förekommer i berättelserna.

– Integritetsskyddet var ett stort problem, som vi har pratat mycket om i gruppen. En del medlemmar ville skriva under eget namn, men vi beslöt till sist att hålla en enhetlig linje och använda signatur, just med tanke på alla berörda, säger Stenius.

Borde bli kurslitteratur

Att se sin egen text i tryck var både stort och spännande för de oerfarna författarna.

– Jag är nöjd över att jag skrev min text och att det faktiskt blev en bok. Jag har nu efteråt läst den ett par gånger och ser hur jag kunde ha skrivit lite annorlunda. Kanske jag fortsätter att skriva och fördjupar mig på något delområde i min historia, funderar Camilla Laxström.

– Jag ville till en början inte läsa min historia, utan började med de andra texterna i boken. Ett par av mina släktingar har också läst den, men utan att ge mig feedback. Nu frågar min mamma efter boken, kanske måste jag ge den till henne också, säger Agneta Blomfelt tvekande.

En sak som alla inblandade är överens om är att det är oerhört viktigt att det nu finns en bok på svenska där personer med psykisk ohälsa själva får berättar om sina upplevelser.

– Den här boken borde bli obligatorisk kurslitteratur för alla som studerar inom vården. Det är en unik bok, något liknande har aldrig gjorts på finlandssvenskt håll, säger Stenius och hoppas att det inom några år ges ut en rad liknande böcker från kommande skrivkurser.

– Jag har fått ta emot en del feedback på boken. En del läsare har blivit så rörda av innehållet att de fallit i gråt. Det är just ett av syftena med Hitta knuten, att folk ska känna igen sig och inse att de inte är ensamma med sina problem, det finns andra som har kämpat med samma frågor, säger Ahlgren.

Man kan köpa Hitta knuten för 20 euro hos Sympati på Eriksgatan eller via Viveca Stenius.

Psykisk ohälsa

Var fjärde finländare har haft någon form av psykisk ohälsa under det gångna året. 10 procent behöver psykvårdstjänster.

Hälften av alla finländare har psykisk ohälsa i något skede av sitt liv.

Hälften av sjukpensioneringarna är relaterade till psykisk ohälsa.

Kostnaderna för psykisk ohälsa i Finland uppgår till 5 miljarder euro per år.

Psykosociala föreningen Sympati

Sympati rf är en svenskspråkig förening som ordnar program för personer som har eller har haft psykisk ohälsa och deras anhöriga: grupper med olika teman, öppet hus, föreläsningar, kurser och fester.

Sympati har 250 svenskspråkiga medlemmar från Helsingfors, Esbo, Grankulla, Vanda och Kyrkslätt.

Kontoret finns på Eriksgatan 8. Webbadressen är www.sympati.fi

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00