Som att färglägga en bild – skräddarsydda algoritmer revolutionerar patologin

Hypen kring artificiell intelligens (AI) inom medicin är enorm och ett område som tagit ordentligt fart är den digitala patologin, en form av klinisk diagnostik. Företaget Aiforias algoritmer kan analysera vävnadsprover och upptäcka till exempel malariaparasiter i enskilda blodceller.

I början av 2000-talet bedrev bröderna Johan och Mikael Lundin cancerforskning vid Helsingfors universitet och till uppgiften hörde digitalisering av vävnadsprover. Hanteringen av tusentals prover var krävande, men bröderna kom på att använda teknologi från satellit- och luftfartsindustrin. Resultatet var ett webbmikroskop som i dag används av alla universitet i Finland i undervisningen.

– När vi studerade använde vi mikroskop – det gör nästan ingen som studerar patologi eller histologi längre, säger Mikael Lundin.

För cirka fem år sedan insåg bröderna att bilderna inte räcker till, helheten saknade analys.

– Vi såg att de AI-stödda metoderna skulle förändra allting i och med att de också kan analysera prover, säger Johan Lundin.

Tillsammans med Kari Pitkänen grundade bröderna företaget Aiforia. Företaget är en så kallad spin off på universitetets forskning och har fortfarande en stark koppling till Helsingfors universitet. Aiforia ligger exempelvis i samma byggnad som Institutet för molekylärmedicin i Finland (FIMM), där Johan Lundin jobbar som forskningsdirektör.

– Det som skiljer oss från andra projekt och företag är att vi jobbar här och nu – vi har produkter som vi kan använda till att analysera exempelvis cancerprover. Vi kan analysera vilka prover som helst som innebär mikroskopi, säger Johan Lundin.

Skalan är bred och omfattar allt från diagnostisering av fettlever till upptäckande av malariaparasiter.

Begripligt och lättillgängligt

Aiforias verktyg används ännu inte i vården av patienter men företaget har inlett kliniska tester på flera fronter.

– Verktyget kräver inga stora investeringar och för en liten användaravgift får man tillgång till mjukvaran, Efter det betalar man enligt användningen, precis som för ett telefonabonnemang, säger vd Kaisa Helminen.

Det unika med Aiforia är att företaget inte enbart säljer färdiga lösningar utan erbjuder också skräddarsydda algoritmer som kunderna själva kan utveckla enligt sina behov.

– Många grenar använder sig av bildigenkänning och AI. Vi har jobbat mest med patologi men också andra områden, säger Johan Lundin.

Han framhäver vikten av att utvärdera algoritmerna och de resultat som algoritmerna kommer fram till, något som forskare vid FIMM jobbar med.

Begriplighet och lättillgänglighet är Aiforias nyckelord. Mikael Lundin beskriver ett möte med en patolog för ett par dagar sedan:

– Processen att lära en algoritm är ganska rolig, man ritar och tränar. Patologen blev alldeles begeistrad och ville bara fortsätta, som om det var ett spel.

Johan Lundin skrattar och jämför träningsprocessen med att färglägga bilder i en målarbok.

Mängden data ökar ständigt, likaså behovet av analys. Verktyg som utnyttjar AI gör mängderna lättare att hantera och tolka. Bild: Niklas Tallqvist

Rätt tid för AI

Kaisa Helminen tror att läget helt enkelt är lämpligt för olika lösningar som utnyttjar AI.

– Jag ser hur patologernas attityder har förändrats och hur de insett att AI är en del av vardagen. De har accepterat att i stället för att se i ett mikroskop tittar de på en skärm, säger hon.

Alltefter att tillämpningsområdena för AI ökar kan algoritmerna utföra mer komplicerade processer. Det i sin tur medför objektivitet, effektivitet och också bättre träffsäkerhet inom medicin.

– Om vi tar cancer som ett exempel har differentieringen av sjukdomen en stor betydelse för vården, säger Johan Lundin.

Bättre diagnostik innebär alltså i längden också bättre vård. Enligt Johan Lundin kan till och med erfarna läkare tolka vävnadsprover olika.

– Algoritmen ger däremot samma resultat alla gånger.

Det råder stor brist på patologer både i Finland och i Sverige, ett problem som AI delvis kan lösa.

– AI är en möjlighet och en otröttlig assistent. Patologerna frågar ofta om tekniken ersätter dem. Nej, verkligen inte. Däremot gör AI det möjligt för dem att klara av det massiva analysbehovet, säger Kari Pitkänen.

– Det är inte maskinen som tar över, AI är en hjälpreda. Den bästa kombinationen är människa och maskin, tillägger Johan Lundin.

Finland har sina fördelar

Förutom den höga digitaliseringsnivån och positiva attityder till ny teknologi har företag som Aiforia också bättre tillgång till kunnig arbetskraft i Finland.

– Om vi befann oss i Silicon Valley skulle vi konkurrera med Google, Facebook och andra jättar om de bästa utvecklarna och AI-experterna, säger Helminen.

Enligt Thomas Westerling-Bui, som nyligen rekryterats av Aiforia, har finska AI-företag och -forskare en hög klass. Med en bakgrund i genomik och stora dataset, kopplingar till toppuniversitet som Harvard och lokal kännedom ska Westerling-Bui utveckla Aiforias verksamhet i Nordamerika.

– Den finländska artificiella intelligensen förefaller att ligga ganska i toppen. Vi behöver inte alls skämmas för våra insatser.

Han tror absolut att Aiforia har goda chanser att klara sig på den nordamerikanska marknaden.

– Konkurrensen är hård men världen är så stor att många olika blommor kan blomstra där.

Fettlever är ett växande hälsoproblem. Aiforias algoritmer kan exempelvis markera eller räkna antalet celler i levern där fett samlats. Bild: Niklas Tallqvist

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00