Skolorna öppnar på torsdag – "Lägg inte ribban för högt"

Enligt Utbildningsstyrelsen är reglerna tydliga: De som går i skola ska återvända dit på torsdag. Sen är det upp till skolan att bedöma eventuella ansökningar om frånvaro. Bild: Lourdes ÑiqueGrentz/Pixabay

När skolorna öppnar ska lärarna fokusera på elevernas mående, först därefter på att bedöma deras kunnande. Att utvärdera och lappa eventuella kunskapsluckor fortsätter på hösten.

Budskapet från Utbildningsstyrelsen, lärarfacket och Förbundet Hem och skola ljuder unisont: Lärarna ska fokusera på elevernas mående när skolorna öppnar igen på torsdag.

–  Det är viktigt att vuxna och barn får träffas och avsluta terminen tillsammans, säger Linda Felixson, vice ordförande för Finlands svenska lärarförbund FSL.

Kurt Torsell, direktör för den svenskspråkiga verksamheten på Utbildningsstyrelsen, hoppas att lärarna tar sig tid att lyssna på eleverna.

– Prata med eleverna. Fråga hur de mår. Vissa elever kan behöva elevvårdstjänster. Det kan finnas en större oro hos eleverna som återvänder. För barn som umgåtts tätt med familjen kan skolan erbjuda ett andningshål med andra vuxna som ser barnet.

Enligt Micaela Romantschuk, verksamhetsledare för Förbundet Hem och skola, vore det konstigt om det inte fanns kunskapsskillnader då distansundervisningen sett olika ut i olika skolor och kommuner. Bild: Karin Lindroos/SPT

Enligt Micaela Romantschuk, verksamhetsledare för Förbundet Hem och skola, går välbefinnande före lärande.

–  Det här är en möjlighet för lärarna att jobba med fenomenbaserat lärande. Låt barnen bearbeta det som händer i samhället. Vi lever i en historisk tid.

Oklart om kunskapsskillnaderna ökat

Torsell poängterar att det handlar om tio skoldagar, av vilka en är vikt för skolavslutning, och lärarna ska hinna skriva betyg. Den pedagogiska ribban kan inte läggas för högt.

–  Dagarna skulle inte räcka till för att ha prov i varje skolämne. Lärarna hinner kolla upp hur eleverna mår, hur distansundervisningen fungerat och samla in böcker och datorer. Det är också viktigt för lärarna att få knyta ihop läsåret och konstatera att de gjort sitt bästa, säger Torsell.

Kurt Torsell, direktör för den svenskspråkiga verksamheten på Utbildningsstyrelsen, hoppas att lärarna tar sig tid att lyssna på eleverna. Bild: Utbildningsstyrelsen

Under de senaste månaderna har en del elever fått närundervisning medan de flesta fått undervisning på distans. På frågan om det resulterat i kunskapsskillnader svarar Torsell att man inte vet.

– Jag misstänker att spridningen inom gruppen ökat och att de svaga eleverna lidit mest. Lärare har nog en fingertoppskänsla för vilka elever som kan behöva stöd och det är till dessa som resurserna ska riktas i höst, säger Torsell.

Enligt Romantschuk vore det konstigt om det inte fanns skillnader då distansundervisningen sett olika ut.

– Vi behöver modigt utvärdera utan att kritisera: Hur skapar vi framöver en distansundervisning som är högkvalitativ och likvärdig?

Enligt Felixson är pedagoger vana att hantera olikheter.

– Det är inte heller sagt att svaga elever blivit svagare. En del kan ha blivit starkare under den här tiden, säger Felixson.

Diagnostisering och reparation ännu i höst

Vad slutbedömningen gäller är läget svårast för dem som går ut sexan eller nian. Torsell hoppas att lärarna inte kör slut på eleverna.

– Ämneslärare kan i en del fall ha några få lektioner kvar med en klass. Lärarna får bedöma eleven utifrån tidigare prestationer, insatser under distansundervisningen och det lilla som kvarstår av läsåret.

Både Torsell och Felixson tror att arbetet med att diagnostisera och reparera eventuella kunskapsluckor går in på hösten.

Det oroar Felixson:

– Till det behövs personal. Hur går det ihop med kommunernas eventuella nedskärningar och permitteringar?

Felixson påminner om att inte alla lärare återgår till jobbet.

– Vi har lärare som tillhör en riskgrupp eller är sjukskrivna. Den undervisande läraren står ändå för slutbedömningen och den bygger på hela läsåret.

Linda Felixson, vice ordförande för Finlands svenska lärarförbund, anser att föräldrarna under nuvarande omständigheter måste få bestämma om eleverna återvänder till skolan för resten av terminen. Bild: Jakke Nikkarinen/SPT-Finlands Svenska Lärarförbund/Studio Skaala

Felixson konstaterar att brister som uppdagats måste fixas om undantagsundervisningen fortsätter i höst.

– Alla elever och lärare har inte haft jämlik tillgång till arbetsredskap. Därtill behövs direktiv om att lärare inte ska sköta när- och distansundervisning parallellt, säger Felixson.

Olika åsikt om frånvaro

Torsell påpekar att föräldrar som frånvaroanmält sina barn för resten av terminen på grund av rädsla för coronasmitta berövar dem en återgång till ett slags normalitet.

– Reglerna är tydliga: De som går i skola ska återvända på torsdag. Sen är det upp till skolan att bedöma eventuella frånvaroansökningar. Eleven går då miste om allt som skolmiljön erbjuder.

Romantschuk uppmanar också föräldrar att låta barnen återvända till skolan.

– Samlad forskning visar att det är tryggt. Det kan bli svårt för ett barn om kompisarna får gå till skolan medan hen måste stanna hemma.

Felixson anser att föräldrarna, under nuvarande omständigheter, måste få bestämma själva.

– När det handlar om hälsa och rädslor måste familjerna få avgöra, och så gör skolan vad den kan för att eleven ska få ett bra avslut på läsåret.

Mot en renare värld, ett flyttlass åt gången – ”Alla våra 150 röda bilar kör fossilfritt”

Mer läsning