”Skolan ska lära eleverna att lära sig”

Fart på förändringen. - Vi måste fundera på hur vi ska åstadkomma och sprida förändring inom utbildningen, säger Olli-Pekka Heinonen, ny generaldirektör på Utbildningsstyrelsen. Bild: Niklas Tallqvist

Det enda säkra är förändringen, och därför ska grundskolan nu fokusera på att ge eleverna färdigheter att lära sig själva. Men nej, kunskapen ska inte heller kastas ut genom fönstret, säger Utbildnings­styrelsens nya generaldirektör Olli-Pekka Heinonen.

Det är tredje dagen på Olli-Pekka Heinonens nya jobb, välkomstbuketten är fortfarande fräsch och solen lyser in genom fönstren med utsikt över Hagnäskajen. Som Utbildningsstyrelsens nya generaldirektör är det Heinonens uppgift att leda arbetet med att bland annat utveckla utbildningen, småbarnspedagogiken och det livslånga lärandet i önskad riktning, "att se till att skattepengarna på riktigt används på rätt saker", som han själv formulerar uppgiften efter sin senaste utsiktsplats som statssekreterare vid Finansministeriet.

Heinonen har en lika lång som tung meritlista, med bland annat sex år som undervisningsminister och tio år som Yle-chef. Den erfarenheten kommer väl till pass nu.

– Sammanlagt hann jag vara nästan åtta år vid Undervisnings- och kulturministeriet och har under den tiden blivit grundligt insatt i substansen, men också lärt känna skolvardagen och dem som arbetar med utbildningen. Men det finns väldigt mycket släktskap också med Yle. Det är ett liknande nationellt bildningshus, ett ställe där den nationella kulturen hela tiden utvecklas. Ta nu till exempel timresursen eller läroplansgrunderna – Yles programtablå har en liknande funktion, den ska spegla vilka frågor som är viktiga för nationen.

Utbildning i förändring

Då Heinonen valdes till posten var förändringsledarskap en av de avgörande kvaliteterna som han ansågs besitta. En förändring handlar om att Utbildningsstyrelsen vid årsskiftet ska fusioneras med CIMO, en organisation som främjar internationell rörlighet inom undervisning och kultur. Men på ett bredare plan handlar det om själva utbildningen i en värld som ibland förändras fortare än strateger och planerare hinner säga "förändringsberedskap".

– Vi måste fundera på hur vi ska åstadkomma och sprida förändring inom utbildningen. Det här är en mycket utmanande fråga som man grunnar på också i många andra länder.

Problemet är inte att det saknas goda exempel. Överallt finns det enstaka klassrum, lärare och skolor där man utvecklat undervisningen väldigt bra, där man utnyttjar nya forskningsrön och testar ny pedagogik. Alla framtidens metoder finns redan i klassrummen, säger Heinonen.

– Problemet är att man ännu ingenstans lyckats omvandla de enskilda lyckade exemplen till en del av systemet. Den stora utmaningen är att sprida de goda metoderna så att de når överallt, säger Heinonen och hänvisar till OECD:s utbildningsansvarige som ansåg att Singapore är det enda land där man möjligen lyckats med konststycket.

Kritiker oroade

För Finland och Heinonen gäller nu att gå upp till bevis. De nya läroplanerna för grundskolan träder stegvis i kraft med början den här hösten, och nu skulle det gälla att se till att de faktiskt följs, att sätten att arbeta faktiskt förändras.

Men de nya läroplanerna har redan väckt mothugg på många håll. Till målen i läroplansgrunderna hör bland annat att öka elevernas egen aktivitet och göra studierna mer individuella och meningsfulla för varje elev. Lärarens uppgift förskjuts från en traditionell lärarroll till rollen som handledare. Färdigheter betonas – på bekostnad av kunskap, anser många kritiker.

I Sverige är det många som varit bestörta – ska den erkänt goda finländska skolan nu göra samma misstag som den svenska?

Heinonen tar kritiken med jämnmod.

– Jag tror man ska ställa den svenska kritiken i relation till den svenska diskussionen. Tanken är inte att skapa en skola där allt fokus ligger på elevernas trivsel. Betoningen ligger på att inlärningen och undervisningen ska kännas meningsfull, det är ett mycket bättre ord än trivsel. Då eleverna upplever studierna som meningsfulla är de också motiverade, och det är A och O i all inlärning. Jag tycker nog att läroplansgrunderna ställer krävande ramar, och att tankarna går i rätt riktning.

Då fokus ligger på färdigheter och livslångt lärande är det ändå många som oroar sig för vad som händer med baskunskapen. Utan den kan det vara svårt att orientera sig – att veta vad man ska googla.

– Det är klart att alla elever måste få en viss baskunskap, något att relatera ny information till. Men det är inte så att skolan inte skulle undervisa grundläggande kunskaper längre, utan det handlar mera om att ta in färdigheterna som ett element, att lära sig att lära sig, säger Heinonen.

Nya kompetenser

Till de nya elementen hör också bland annat helhetsskapande undervisning och att utveckla den digitala kompetensen. Den helhetsskapande undervisningen handlar om att studera olika fenomen på ett ämnesöverskridande sätt, medan digitaliseringen handlar om att ta in teknologin i undervisning och inlärning.

Men då alla skolor studerar olika fenomen, kommuner och skolor har varierande tillgång till digitala verktyg och elevernas egna erfarenheter och intressen dessutom ska vara en av grunderna för lärandet – kan man längre garantera att eleverna får en någorlunda jämlik och jämförbar grundutbildning?

– Det är just för att garantera jämlikheten som läroplanen är så viktig. Här fastslås ändå det kunskapsstoff som ska finnas med. Att man lär sig det genom olika verktyg eller metoder får inte innebära att kunskapsstoff faller bort, säger Heinonen.

Digitaliseringen och de nya målen har ändå fått också en del av skolfolket att tala på ett nytt sätt om kunskap, som någonting man alltid kan ta reda på, sedan.

Fart på förändringen. - Vi måste fundera på hur vi ska åstadkomma och sprida förändring inom utbildningen, säger Olli-Pekka Heinonen, ny generaldirektör på Utbildningsstyrelsen. Bild: Niklas Tallqvist

Håller vår kunskapssyn på att förändras?

– Ja, så till vida kan man säga det att vi hela tiden får se ny vetenskaplig kunskap kullkasta gamla sanningar. En annan viktig aspekt är att vi lever i en värld som karakteriseras av att allt hänger ihop på ett invecklat sätt. Då en bit rör på sig rör allt på sig, och förändringen kan vara mycket snabb, säger Heinonen och tar ett exempel: kriget i Syrien påverkar flyktingströmmar som påverkar den europeiska diskussionen som påverkar britterna som röstar för brexit som påverkar ekonomin och så vidare...

Också arbetslivet påverkas av de snabba förändringarna.

– Tidigare kunde man tänka att man skaffar sig vissa färdigheter och yrkeskunskap och sedan jobbar man med att tillämpa den här kunskapen. Men i dag har vi allt oftare en situation där kontexten du jobbar i ändras hela tiden och arbetet med den. Då innebär arbetet att man ständigt lär sig nya saker. Det här är en stor förändring, som också hänger ihop med den nya läroplanens fokus på färdigheterna, att lära sig att lära sig nytt.

Digikritik

Allt nytt är ändå inte bra. Heinonen är kritisk till teknologi för teknologins skull. Han hänvisar till en OECD-undersökning som visar att undervisningsresultaten blivit svagare då man använt digitala verktyg. Poängen är att använda digitala material som är anpassade efter undervisningens behov, inte tvärt om.

– Dåliga digitala material stör koncentrationen. Det kommer hela tiden nya impulser, som fångar uppmärksamheten. Men nu börjar det finnas ganska mycket bra material också, som ofta är gjort av lärare. Men den här utvecklingen har varit förvånansvärt långsam.

Och förändringen, hur ska förändringsledaren lyckas med det som bara Singapore lyckats med hittills – att sprida de goda exemplen så att de blir en del av systemet?

– Det är en jättestor utmaning. Det är ett par saker vi bör stärka: dels att knyta forskningsresultat mer till skolorna – vad funkar och hur? Och dels att sprida de goda erfarenheterna. Eftersom vi i Finland har högt utbildade lärare går utvecklingen bäst nedifrån uppåt, med lärarna som utvecklare. En central tanke då lärarutbildningen utvecklas är också att främja spridningen av kunskap, så att lärarna delar med sig av sin kunskap till kollegerna då de till exempel går en fortbildning. Det här är ungefär det enda område inom utbildningen där OECD anser att Finland har rum för förbättring.

Många utanför

Men rum för förbättring finns förstås på annat håll. En annan OECD-undersökning som publicerades för några veckor sedan visar att nästan en av fem unga finländska män under 25 saknar jobb eller studieplats. Ändå skär regeringen i bland annat yrkesutbildningen med nästan 200 miljoner euro.

Hur ska vi få alla med, så att inte en stor del av de unga trillar av arbete och studier redan från början?

– Ungdomsgarantin som skulle garantera alla unga en plats har kanske inte varit helt lyckad, då vilken som helst plats inte behöver lösa problemet. Nu utarbetas en ny modell för utbildningsavtal, som påminner om lärlingsmodellen. Men jag har ingen patentlösning nu. En av fem är väldigt många, och det gäller att hitta lösningar på de problem som de möter. Den här frågan bör vi fundera noga på också i det här huset.

Heinonen landar återigen i den nya läroplanen med fokus på färdigheterna, att lära sig att lära sig.

– Det viktigaste är goda basfärdigheter, en förmåga att lära sig nya saker. Och att vi inte skapar återvändsgränder, där folk måste börja om från början för att deras yrkeskunskaper blivit föråldrade och inte längre behövs.

profil

Olli-Pekka Heinonen

Född: 1964

Karriär: Statssekreterare sedan 2012, först vid Stats­rådets kansli och sedan vid ­Finansministeriet, Inrikes­ministeriet, Undervisnings- och kulturministeriet och Utrikesministeriet. 2002-2012 chef för Yles finskspråkiga televisionsverksamhet. 2000-2002 trafik- och kommunikationsminister, 1999-2000 trafik­minister och 1994-1999 undervisningsminister. Riksdagsledamot 1995–2002. Undervisningsministerns specialmedarbetare 1991–1994.

Aktuell som: Utbildningsstyrelsens generaldirektör från 15.10.

Bli kock i Axxell

Svenskfinlands kändaste kock, Micke Björklund, har trätt in som mentor och mecenat för Axxells kockutbildning i Karis, för kockutbildningens framtid och Finlands matkultur. 8.10.2019 - 11.40

Mer läsning