"Skolan ska inte bli en nöjespark"

Bild: Arkiv/Kristoffer Åberg

Kreativitet, social förmåga, problemlösning och kritiskt tänkande är några av nyckelorden då Helsingfors nu inför den nya läroplanen.– Hur man lär sig är viktigare än vad man lär sig, säger Marjo Kyllönen, linjedirektör för den grundläggande utbildningen i Helsingfors.

Ett brytningsskede, rent av en revolution. Så kallar de ledande tjänstemännen inom utbildningen i Helsingfors det som nu är på gång. Det som nu är på gång är att de nya läroplanerna introduceras i skolorna bit för bit, och på ett större plan – att hela vår uppfattning om kunskap och lärande ställs på ända i och med att världen blir allt mer digital. Lägg till det stadens färska digitaliseringsprogram för undervisningen för de närmaste fyra åren.

– Digitaliseringen förändrar lärandet på ett radikalt sätt. För att lösa framtidens stora frågor behöver de unga kreativitet och andra färdigheter än tidigare. I Helsingfors understryker vi att digitaliseringen möjliggör individuella lärostigar. Samtidigt är växelverkan och det sociala väldigt viktigt – problemlösning lär man sig inte ensam, säger Liisa Pohjolainen, direktör för utbildningsverket i Helsingfors.

Utbildningsverket presenterade i går de förändringar som pågår i skolorna i Helsingfors. Det handlar till exempel om att utvidga lärmiljöerna – hela staden kan vara klassrum, samtidigt som nya skolor byggs utan särskilda klassrum.

Över hälften av stadens skolor är för tillfället med i olika försök som gäller digitalisering och den nya läroplanen. Här finns skolor som specialiserar sig på fenomenbaserad undervisning – en metod som betonar helheter och ämnesöverskridande undervisning, skolor utan läroböcker, skolor utan pulpeter, skolor som arbetar med elektroniska portfolior där eleverna samlar och följer skolarbetet och en hel drös övriga försöksskolor.

Tanken är sedan att skolorna ska dela med sig av sina erfarenheter så att alla kan börja använda de bästa praktikerna.

Eleven i centrum

En annan central förändring som utbildningsfolket inte nog kan betona är en förskjutning av fokus – i den nya läroplanen ska fokus ligga på eleven, som aktivt bygger sin egen lärostig och delar med sig av kunskapen. Lärarna ska inte längre undervisa på traditionellt vis.

– Deras uppgift är att motivera och aktivera. Under min egen skoltid var metoden att söka fel och brister, och genom att korrigera dem antog man att eleven blev bättre, lärde sig. Nu ska vi i stället söka elevernas styrkor och potential, säger Pohjolainen.

Marjo Kyllönen, linjedirektör för den grundläggande utbildningen, talar om en ny syn på kunskap. Då kunskapsinnehållet i skolan enligt Kyllönen tidigare kunde vara splittrat har skolan nu som mål att utveckla och stödja centrala kompetenser.

– Det handlar inte om att skolan ska bli en nöjespark, men det ska vara ett ställe där eleverna kan bli intresserade och entusiastiska över saker, säger Kyllönen.

En del kritiker såväl här hemma som på andra sidan viken har ändå varit oroliga för just det – att kunskap och allmänbildning sätts på undantag då läraren bli handledare och eleven koncentrerar sig på att surfa, klippa och klistra.

Finns det inte en risk för att något går förlorat då hur man lär sig blir viktigare än vad man lär sig?

– Det är klart att alla ska lära sig basfärdigheter som att läsa och räkna. Men utantillpluggandet är inte längre relevant då informationen finns tillgänglig för alla, utan det viktiga är hur man hittar information och hur man behandlar den, säger Kyllönen.

Dessutom:

– Det var visserligen lättare att mäta resultaten med den gamla metoden. Men glädje och motivation ger betydligt bättre resultat, säger läraren Jesse Jarva från Vuosaaren peruskoulu, som är en av de lärare som fått i uppgift att utveckla de nya arbetsmetoderna.

Bättre nätverk

I år har staden reserverat fyra miljoner för digitaliseringen av undervisningen, och i sommar har staden satt i gång med att förbättra de trådlösa nätverken i skolorna. Ett av målen i digitaliseringsprogrammet är att öka antalet apparater i skolorna, bland annat så att det ska finnas en bärbar dator per elev i högstadiet.

Under beredningen orsakade de kvantitativa mål som ställdes för hur mycket apparaterna ska användas i undervisningen en del höjda ögonbryn, men den här biten och hur den ska mätas är ännu inte fastslagen.

– Avsikten med de här mätarna är snarast att se hur skolorna kommer i gång med digitaliseringen, och att kunna främja den digitala inlärningen där den kanske inte utnyttjas så mycket, säger Pohjolainen.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Jordnära studier drar fullt hus på Keuda Saaren kartano

Mer läsning