Skolan i Sverige reformeras – tar modell av finländska förebilder

Sveriges utbildningsminister Anna Ekström (S) besöker Finland denna vecka för att bekanta sig med den lokala undervisningen och föreläsa på en internationell utbildningskonferens i Esbo. Hon betraktar det finska utbildningssystemet som ett föredöme.

– Vet ni vad den finska skolan är känd för, frågar Ekström då hon gästar grundskolan Norsen i Helsingfors.

Utbildningsministern vet hur en slipsten ska dras. Hon smickrar sin publik och radar upp den finländska skolans trumfkort. Hennes frågor varvas med beröm av det finska skolsystemet varje gång hon äntrar ett nytt klassrum.

– Det fina med den finska skolan är att ni har korta skoldagar och lite läxor och ändå klarar ni er så bra i internationella jämförelser, säger hon.

Det är inte så underligt att Sverige sneglar österut i sin jakt på nya förebilder i skolvärlden. För några år sedan störtdök Sverige i OECD:s Pisaundersökning som mäter 15-åringars kunskaper inom matematik, läsförståelse och naturvetenskap.

– När Pisaundersökningarna startade år 2000 var Sverige på toppen i kunskapsresultaten. Sedan gick det neråt.

Segregation och otrygghet

I den senaste mätningen lyckades Sverige ta sig upp till genomsnittsnivån bland OECD-länderna, men den rikssvenska skolan tampas fortfarande med en lång rad problem. Rapporterna om den grasserande otryggheten i skolmiljön duggar tätt. Många går ut skolan utan att de lärt sig läsa och skriva ordentligt. En sjättedel av alla 15-åringar som går ut grundskolan i Sverige har så undermåliga betyg att de saknar behörighet för att kunna ta sig vidare till gymnasiet eller yrkesskolan.

– Vi måste bygga upp ett system där elever med läs- och skrivsvårigheter ska få stöd i ett tidigare skede såsom i Finland. Och så ska vi vidareutveckla den kompletterande utbildningen så att ungdomarna kan ta sig vidare i livet.

Enligt Ekström bär det fria skolvalet en del av skulden för de problem som lamslår det svenska skolsystemet. Reformen, som infördes redan 1992, gick bland annat ut på att låta vinstdrivande friskolor konkurrera med de kommunalt ägda skolorna.

– Reformen har lett till social segregation. Vissa populära skolor har långa kötider medan andra skolor i förorterna inte lyckas hävda sig i konkurrensen.

Det fina med den finska skolan är att ni har korta skoldagar och lite läxor och ändå klarar ni er så bra i internationella jämförelser, säger Sveriges utbildningsminister Anna Ekström (S) i samband med sitt besök i grundskolan Norsen i Helsingfors. Bild: SPT/Mikael Sjövall

Finländska förebilder

Ekström säger det inte rent ut, men problematiken handlar bland annat om skolor där största delen av eleverna är invandrare. Det här utgångsläget försvårar undervisningen då många elever har en bristfällig skolbakgrund och inte kan svenska tillräckligt bra. SVT:s program Agenda rapporterade i söndags om en skola i Linköping där 98 procent av eleverna är invandrare.

– Reglerna för det fria skolvalet ska ses över. Vi måste arbeta för en likvärdig skola. Vi har gjort många snabba och ogenomtänkta reformer i skolvärlden i Sverige. Nu är det dags att korrigera misstagen.

Vad betyder det rent konkret?

– Det är för tidigt att komma med konkreta förslag. Det pågår en utredning och det är viktigt att den får arbeta i lugn och ro innan vi drar våra slutsatser.

Ett annat problem som gisslar skolvärlden i Sverige är den kroniska bristen på lärare.

– I Finland är läraryrket uppskattat och eftertraktat. Vi har mycket att lära oss av er, både när det gäller upplägget för lärarutbildningen och de lönenivåer som betalas till lärare.

Enligt Ekström har den svenska regeringens januariavtal satt som mål att åtgärda lärarbristen och revidera lönesättningen inom lärarkåren. Hon kallar skolans framtid för en ödesfråga.

Vi avrundar rundvandringen i skolans festsal. Ekström föregriper situationen och upplyser sina medarbetare.

– Se här. I många finska skolor finns det minnestavlor på forna elever som stupade i kriget.

Läs mer:

HBL 13.4 2015: Drömyrke: Lärare – trots svenska skolans kris

HBL 19.10 2015: En skola som ser ut som Sverige

HBL 5.12 2015: Analys: Politisk debatt väntar efter Pisa-resultat

Utmaningarna i den svenska skolan

Kunskapsnivån: Eleverna i den svenska skolan låg i flera år under OECD-genomsnittet i Pisaundersökningen. Många elever i årskurs nio går ut grundskolan utan fullständiga betyg.

Lärarbristen: Det är svårt att rekrytera bra lärare. Läraryrket har blivit impopulärt i Sverige. Lönerna är eftersatta och yrkets status har sjunkit.

Segregeringen: Sedan det fria skolvalet infördes i Sverige på 90-talet har segregeringen ökat. Skolvalet utnyttjas främst av familjer där föräldrarna har god ekonomi och hög utbildning, vilket påverkar skolor i utsatta områden.

Friskolereformen: De vinstdrivande friskolorna blir allt fler. En stor del av eleverna i friskolorna är barn till högutbildade föräldrar.

Kommunaliseringen: År 1991 tog kommunerna över ansvaret för skolorna av staten. Många anser att det var ett misstag och att studieresultaten, likvärdigheten skolor emellan och lärarnas ställning försämrades.

Källor: Forskning & framsteg, Forskning.se och Skolverket

Hälsningar från riksdagen

Politiken möter många utmaningar, inte minst från populistiska och bakåtsträvande rörelser i Finland och i Europa. Jag vill fortsätta som riksdagsledamot och arbeta för en politisk kursändring i värdefrågorna. 15.3.2019 - 15.02