Skev ålders- och könsfördelning i landets kommunfullmäktige – men Närpes går i motsatt riktning

Det finns en risk att ärenden som gäller ungdomar inte förs på tal om endast äldre är med i kommunalpolitiken, säger Ly Le Huyen (SU), ny fullmäktigeledamot i Närpes. Bild: Vilhelmina Öhman/SPT

Köns- och åldersfördelningen i kommunalpolitiken går åt fel håll, anser Kim Strandberg, professor i statsvetenskap vid Åbo Akademi. "Om man tänker på representationen så borde fullmäktige motsvara befolkningen."

Närpes nya fullmäktige är det yngsta i Österbotten och ett av de yngsta i landet. Medelåldern är 43,5 år vilket är klart under landets medeltal.

Svensk Ungdom SU fick nio kandidater invalda i Närpes. Ly Le Huyen, 26 år, är en av dem.

– Vi som har utländsk bakgrund börjar vra en stor befolkningsgrupp i Närpes – vi är närmare 10 procent nu. Jag har upplevt en massa saker som borde förbättras – saker som finländare kanske inte ser, säger hon.

Det var första gången som socionomstuderande Le ställde upp i val. Hon säger att hon vill hjälpa arbetsinvandrare och andra invandrare och att den viljan sporrade henne.

Le säger att hon blev uppmuntrad av en äldre politiker att ställa upp i valet. Samma politiker gav henne också en annan bild, en inte lika grå och tråkig bild, av vad politik kan vara.

– Politik är inte bara för gamla gubbar, skrattar Le.

Enligt Le är risken med att endast äldre är med i kommunfullmäktige att ärenden som gäller ungdomar inte beaktas.

– Det är bra att det finns unga människor i ledande positioner så att de frågor som berör ungdomar kan komma fram.

Leva med besluten

Karolina Virta, verksamhetsledare för SU i Österbotten, tror att hemligheten bakom de ungas framgång i Närpes var en lyckad kandidatrekrytering.

– Vi hade en bred palett av kandidater från olika håll i kommunen.

Karolina Virta, verksamhetsledare för Svensk Ungdom i Österbotten, tycker att man i kommunerna borde engagera unga tidigt, redan innan de är röstberättigade och kan ställa upp i val. Bild: Erik Sandström/SPT

Närpes är en kommun som många unga flyttar tillbaka till efter studierna. Enligt Virta är det viktigt att unga är med och tar beslut som rör dem.

– I fullmäktige tas långsiktiga beslut som påverkar oss unga, beslut som vi ska leva med i framtiden.

Virta tycker att man i kommunerna borde engagera unga tidigt, redan innan de är röstberättigade och kan ställa upp i val.

– Man kan aktivt ha kontakt med ungdomsfullmäktige och höra dem i sakfrågor som påverkar unga i kommunen.

Studiestad utan unga beslutsfattare

Centerpartisten Aleksi Koivisto, 27 år, blev förra veckan invald i nya fullmäktige i Vasa. När han flyttade från Etseri till Vasa 2013 blev han förvånad över hur få ungdomar som satt med i beslutsfattande organ.

– Vasa är en studiestad, men i fullmäktige är den största andelen ledamöter pensionärer vilket syns i besluten. Det är viktigt att Vasa utvecklas med tanke på ungdomarna.

Aleksi Koivisto (C), ny fullmäktigeledamot i Vasa, tror att något som hindrar unga från att ställa upp i val är att ens kunnande blottas. Bild: Vilhelmina Öhman/SPT

I Vasas nya fullmäktige finns sex ledamöter under 30 år. Medelåldern är 50 år.

I det här valet var det aningen fler unga kandidater som ställde upp i Vasa, men i landet i stort var de något färre än i förra valet. Koivisto tror att tanken på att exponeras i offentligheten kan hindra unga från att kandidera.

– Det kan vara en stressande upplevelse att ens person och kunnande synas i sömmarna.

Lågt valdeltagande bland unga

Medelåldern bland kommunalpolitiker i hela landet steg från 50 till 51 år i årets kommunalval. Kim Strandberg, professor i statsvetenskap vid Åbo Akademi, tycker att det går åt fel håll. Enligt Strandberg blir det en sämre bevakning av sådana frågor som unga bryr sig om ifall unga inte finns representerade.

– Två saker går åt fel håll: könsfördelningen och åldersfördelningen. Om man tänker på representation borde fullmäktige motsvara befolkningen.

Unga personer under 30 år brukar ha ett relativt lågt valdeltagande i kommunalvalen. Samma tendens ser man även i årets val, säger Strandberg. Det är svårt att veta vad det beror på, men en orsak kan vara att ungdomar känner att kommunala frågor inte har med deras vardag att göra, säger Strandberg.

– När man bildar familj blir samhällsfrågorna mer konkreta, frågor om till exempel dagvård blir aktuella och då motiveras man att rösta i högre grad.

Kim Strandberg, professor i statsvetenskap vid Åbo Akademi, säger att könsfördelningen och åldersfördelningen i kommunalpolitiken går åt fel håll. Bild: Jennifer Granqvist/SPT

Både Le och Koivisto tror att det låga engagemanget bland unga beror på att man helt enkelt inte är insatt i kommunalpolitiska frågor, speciellt inte om man flyttat till en stad för att studera.

I vissa fall kan det låga valdeltagande bero på att unga inte hittat en jämnårig kandidat att rösta på, eftersom ungdomar gärna röstar på yngre kandidater, menar Strandberg.

Aktivism framför partipolitik

Enligt Strandberg har unga, till skillnad från äldre, inte heller pliktkänsla att rösta på specifika partier.

– Unga i dag tänker att det finns andra sätt att påverka än via partier. Unga har i många år till exempel engagerat sig i Fridays for Future.

– Vi ska inte vara så oroliga, lågt valdeltagande betyder inte att unga inte är politiskt engagerade. De gör bara inte som vi äldre tycker att de ska göra.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Skräddarsytt drömhem uppfyllde alla önskemål och höll budgeten

Mer läsning