Skattsmitarjakten i gång

EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker (t.h.).Bild: AFP / Lehtikuva/John Thys

På unionsnivå för EU en hård kamp mot skattefiffel, men enskilda länders och ledares agerande tär på trovärdigheten.

När medlemmar i den internationella organisationen för grävande journalistik i våras avslöjade innehållet i de så kallade Panamadokumenten gav det braskande rubriker. Det ledde till konsekvenser för många av de företag och privatpersoner som visade sig ha eller vara delägare i skatteparadisbolag. Det fungerade också som en signal – det var dags att hårdare ta i både den aggressiva skatteplaneringen och direkta skattebrott.

EU-parlamentet grundade i somras en kommitté som ska undersöka penningtvätt och skatteflykt. Under senhösten godkände parlamentet ett direktiv mot skatteflykt som möjliggör utbyte av information mellan medlemsländerna om bankkonton, ränte- och dividendintäkter.

EU-kommissionen inledde i höstas också arbetet med att skapa en första gemensam EU-förteckning över icke samarbetsvilliga skattejurisdiktioner. Det är meningen att de länder som inte följer reglerna när det gäller beskattning ska pekas ut.

Högskolor och universitet från olika EU-länder och den brittiska organisationen Tax Justice Network har nyligen inlett ett tre år långt arbete för att reda ut hur mycket skatter som går förlorade på grund av fusk och för at skattskyldiga undviker att betala skatt. Det EU-finansierade projektet ska också utmynna i förslag om hur problemen med skatteflykten ska lösas.

Den franska ekonomen Gabriel Zucman skriver i sin bok "Gömda rikedomar" att ungefär åtta procent av världens samlade förmögenhet, cirka 7 000 miljarder euro, ligger gömd i olika skatteparadis. För Rysslands del ligger mer än hälften av landets samlade förmögenheter dolda.

Globalt handlar skatteflykten från utvecklingsländer om nästan 200 miljarder euro varje år. För den summan skulle mycket kunna förbättras i de länderna. Inom EU är det fråga om hundratals miljarder euro i förlorade skatteintäkter varje år.

Ett allvarligt trovärdighetsproblem i EU:s kamp mot aggressiv skatteplanering, skattesmitning och -fusk har dykt upp den här veckan. Läckta dokument visar att EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker under sin tid som premiärminister i Luxemburg (1995–2013) blockerade EU:s strävan att komma åt multinationella företags försök att genom olika avancerade arrangemang minimera sina skatter.

Den brittiska tidningen The Guardian baserar sin nyhet på läckor ur tysk diplomatpost.

Luxleaks-härvan för ett par år sedan avslöjade också att Luxemburg genom förhandsavtal systematiskt har gynnat storföretag så att de har kunnat sänka sina skatter med miljardtals euro.

Juncker har ännu inte själv kommenterat de nya uppgifterna.

På unionsnivå för EU en hård kamp mot skattesmitning, skatteparadis, avancerad och aggressiv skatteplanering. Då de enskilda medlemsländerna däremot agerar på ett annat sätt tär även det på EU:s trovärdighet som förkämpe mot skattefiffel.

Konfederationen av hjälporganisationer Oxfam har listat världens mest förmånliga skatteparadis och där finns EU-länderna Nederländerna, Irland, Luxemburg och Cypern med på tio i topp-listan.

Oberoende av vilka förändringar man lyckas komma överens om så fortsätter företag och privatpersoner att idka skatteplanering för att hitta "en optimal lösning", det vill säga ett sätt att betala så lite skatt som möjligt. Så kommer det att fortsätta i EU-länderna så länge en skatteharmonisering i någon form låter vänta på sig. Vägen dit kan vara lång och då moral inte kan påtvingas människor kommer miljarder efter miljarder euro att fortsätta gå skattmasarna och samhällsnyttan förbi.

Tommy Westerlund Ledarskribent

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00