Skatteparadisen bromsar världens utveckling

Finland vill stärka u-ländernas förmåga att bära upp skatt, men motarbetar en reform som skulle försvåra aggressiv skatteplanering. Lyydia Kilpi vid Kepa kräver tuffare rapporteringskrav för storbolag för att komma åt skatteparadisen.

Den illegala kapitalflykten från utvecklingsländer överskrider ofattbara 1 000 miljarder dollar om året, och bara de multinationella bolagens aggressiva skatteplanering beräknas snuva u-länderna på minst 100 miljarder dollar varje år. Kort sagt tar västvärlden ut flerfalt mer pengar ur u-länderna än de 130 miljarder den ger tillbaka i utvecklingsbistånd.

– Det försämrar u-ländernas möjligheter att producera offentlig service som hälsovård och skola. Det handlar om mänskliga rättigheter, säger Lyydia Kilpi, expert på skatterättvisa och företagsansvar vid utvecklingscentralen Kepa.

Förlorarna är ändå fler än utvecklingsländerna. Enligt Finnwatch förlorar Finland mellan 430 miljoner och 1,4 miljarder euro om året på aggressiv skatteplanering.

– Följden blir att vi har mindre skatteintäkter till buds för offentlig service, säger Kilpi.

Hon betonar att den aggressiva skatteplaneringen florerar trots att företagsbeskattningen globalt har halverats på 30 år. Fortfarande försöker många länder locka storbolag till sig med lägre samfundsskattesats, men den här skattekonkurrensen fungerar inte som den ska, säger Kilpi:

– Det är ingen riktig konkurrens som ger företagens kunder produkter av bättre kvalitet eller till lägre pris. Det är en kapplöpning mot bottnen som skadar alla.

Eftersom företagsbeskattning går ut över aktieägarna, som också i utvecklingsländer ofta är rika västerlänningar, vidgar den här kapplöpningen klyftorna mellan de extremt rika och vanligt folk, menar Kilpi.

– Då det är svårt att uppbära skatter av företag ökar trycket på att beskatta löntagare och konsumtion. Det fördjupar ojämlikheten både inom länderna och mellan dem.

Bild: Iines Vikiö

Rika mot fattiga

Då världens åtta rikaste personer äger lika mycket som den fattigare hälften av hela jordens befolkning tillsammans kan man tala om extrem ojämlikhet. Problemet är svårtacklat, även i demokratier.

– Makt och pengar går hand i hand. Storbolagen har mycket inflytande, och också i inhemsk politik är beslutsfattarna rädda för att gå emot enskilda företags intressen fastän det kunde gynna marknaden och samhället, säger Lyydia Kilpi.

Vartannat år ordnar organisationen Financial Transparency Coalition en internationell konferens kring temat. Kepa är medarrangör för årets upplaga i Helsingfors. I veckan ska 200 experter från nästan 60 länder diskutera hur man kunde komma åt problemen med aggressiv skatteplanering och illegal kapitalflykt samt bankernas, juristernas och skattekonsulternas roll.

– Det blir fascinerande att ta upp frågorna också ur människorättsperspektiv, säger Kilpi.

Redan länge har den 134 länder starka u-landskoalitionen G-77 krävt internationellt samarbete för att stoppa skatte- och kapitalflykten som bromsar utvecklingen, men besluten fattas inom OECD där u-länderna inte är med.

Kepa påpekar att EU, utan att trampa på OECD, kunde förbättra u-ländernas möjligheter att få kännedom om skattearrangemangen i multinationella bolag som är verksamma i de här länderna. EU-kommissionen har lagt fram ett förslag om offentlig land för land-rapportering.

Kepa anser att kommissionens förslag är för begränsat. EU-parlamentet har fört fram ett mycket mer progressivt förslag, men ministerrådet (i praktikens EU:s medlemsländers regeringar) har inte lyckats enas om en ståndpunkt. Finland har till Kepas förtret stött kommissionens förslag.

Bild: Iines Vikiö

Paradoxal politik

Kepa förespråkar att multinationella bolag åläggs att redovisa sina resultat land för land så att de inte genom interna transaktioner ska kunna minimera den summa de tvingas skatta.

– Öppenhet är centralt. De största multinationella bolagen omsätter mer pengar än många stater gör i bnp. Ändå har ingen en helhetsbild av de här bolagens verksamhet eller skattearrangemang, säger Lyydia Kilpi.

Inom utvecklingspolitiken driver Finland ett åtgärdsprogram för att stärka partnerländernas förmåga att bära upp skatt, så att de ska kunna stå på egna ben och producera offentlig service.

– I programmet sägs också att det behövs större politiska insatser för att komma åt de här problemen, men det syns inte alls i Finlands ståndpunkter i EU-processerna om beskattning. Paradoxen är enorm, säger Kilpi.

Varför är det så?

– Delvis för att skattefrågforna är stora nationella frågor där utvecklingspolitiska aspekter uppfattas som marginella. Men jag hoppas att utvecklingsministern och finansministern som är partibröder kunde diskutera frågan vid kaffebordet.

I Bryssel går skattefrågorna sakta vidare. EU har planer på en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, vilket i praktiken skulle omöjliggöra aggressiv skatteplanering inom EU och bromsa skattekonkurrensen. Enligt Kepa behövs dessutom en miniminivå för samfundsskatten.

– Nuläget är ohållbart. Vårt nationella skattesystem svarar inte mot den globala marknaden. Om vi vill trygga skatteintäkter också från företag och inte bara löntagare måste man driva igenom den här reformen, säger Kilpi.

Illusion om suveränitet

Panamadokumenten visade något av vidden av internationellt skattefusk. Trots att det är långt till målet tror Lyydia Kilpi att det finns en chans att eliminera skatteparadisen på sikt.

– Skatteparadis är trots allt bara ett politiskt problem som kan åtgärdas om det finns politisk vilja. Det är i princip mycket lättare än klimatfrågan som inbegriper konsumtionsmönster. Vi behöver internationella skatteförhandlingar i likhet nmed de internationella klimatförhandlingarna, säger hon.

Här invänder många att beskattningsrätten uttryckligen är nationell, och att internationella skatteregler skulle gå ut över den nationella suveräniteten. Men Kilpi säger att det är en ren illusion då den nationella suveräniteten redan har gått förlorad.

– De multinationella bolagen är större än många länder, de kan utnyttja skattesystemens brister och skillnader mellan olika länder. Staterna har redan förlorat suveräniteten gentemot företagen. Det enda sättet att få den tillbaka är genom internationellt samarbete.

FAKTA

Kapitalflykt och skatteparadis

Företag som skattefuskar orsakar illegal kapitalflykt, som främst drabbar utvecklingsländer. Kapitalflykten beräknas vara uppemot tio gånger större än det globala utvecklingsbiståndet.

Länder med svag skatteövervakning och utbredd korruption är mycket sårbara. Där kan multinationella bolag relativt lätt föra över pengar till bankkonton i utländska skatteparadis. De kan erbjuda nollbeskattning och sekretess kring bankuppgifterna. Transaktionerna sker oftast genom arrangemang mellan systerbolag.

Alla världens länder har enats om FN:s hållbarhetsmål under Agenda 2030. Kapitalflykt och skatteparadis hindrar konkret mycket av den utveckling agendan förespråkar.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00