Skatteexpert: Regeringens planer att utvidga källskatten kan leda till höjda pensionsavgifter

Teemu Lehtinen, vd för Skattebetalarnas centralförbund, kritiserar regeringens planer på att införa källskatt på pensionsfondernas utdelningar. Bild: Susa Junnola/SPT

Framtidens pensionärer tvingas betala för regeringens förslag på källskatt, anser Skattebetalarnas centralförbund.

Ett av de tvistefrön som sysselsätter regeringskvintetten denna vecka är planerna på att införa 5 procents källskatt för pensionsfondernas och aktiefondernas utdelningar.

– Förslaget är byråkratiskt och svårt att tillämpa i vårt skattesystem och skulle på sin höjd inbringa endast några tiotals miljoner euro till statens kassa, säger Teemu Lehtinen, vd för Skattebetalarnas centralförbund.

Enligt Lehtinen föreligger det en risk att källbeskattningen av pensionsfonderna har långtgående konsekvenser.

– Regeringens förslag är helt groteskt. Om regeringen godkänner den nya källskatten kan det leda till att pensionsfondernas avkastning minskar, vilket i sin tur kan tvinga fram en höjning av pensionsavgifterna, säger Lehtinen.

I värsta fall kan källskatten tära på pensionsfondernas kapital, vilket kan påkalla behovet av en pensionsreform, varnar Skattebetalarnas centralförbund.

– Det är framför allt en generationsfråga där framtidens pensionärer tvingas betala för upplägget. Det värsta scenariot vore att fondernas försämrade lönsamhet leder till lägre pensioner i framtiden, säger Lehtinen.

Teemu Lehtinen, vd för Skattebetalarnas centralförbund, kritiserar regeringens planer på att införa källskatt på pensionsfondernas utdelningar. Bild: Susa Junnola/SPT

Utflyttningsskatt och fondskatt

Utöver den planerade källskatten på utdelning från pensionsfonder förhandlar regeringen också om möjligheten att införa 5 procents källskatt på privatpersoners fondandelar och aktiesparkonton. Ett annat förslag är att införa en så kallad utflyttningsskatt på kapitalvinster som har byggts upp i Finland och som hotar att bli obeskattade då privatpersoner flyttar utomlands.

– De nya skatterna är synnerligen märkliga och dåligt motiverade. Att betala skatt för kapitalinkomst i två omgångar är inte en bra idé. Om förslagen inte begravs utgår jag från att regeringen tar en paus i behandlingen av dessa skatter.

Enligt preliminära uppgifter räknar statsminister Sanna Marins (SDP) regering med att utöka de statliga inkomsterna med cirka 100–150 miljoner euro genom att höja skattetrycket. Utöver källskatten existerar planer på att höja konsumtionsskatten på till exempel alkohol och tobak. En gruvskatt är också i görningen.

– Den politiska skiljelinjen i armbrytningen om beskattningen går också denna gång mellan Centern och SFP å ena sidan och SDP, De Gröna och Vänsterförbundet å andra sidan. Så har det varit under hela den tid som Marins regering har haft makten.

Trots den hårda kritiken av källskatterna ser Skattebetalarnas centralförbund också ljusglimtar i regeringens budgetförslag.

– Vi vet redan nu att samfunds-, inkomst- och gåvoskatten inte kommer att höjas. Och så har vi den tidigare överenskommelsen om att höja hushållsavdraget. Det var ett välkommet beslut, säger Teemu Lehtinen.

Källskatt är en benämning som oftast används för att beskriva beskattningen av privatpersoner som har begränsad skyldighet att betala skatt.

Källskatt innebär bokstavligen att en skatt dras av vid källan till inkomsten.

Den finska Skatteförvaltningen använder begreppet källskatt i vidare bemärkelse än i Sverige.

Källskatt betalas bland annat på kapitalinkomster, som till exempel aktieutdelningar och ränteinkomster.

Statsminister Sanna Marins (SDP) regering planerar att införa en källskatt på utdelningen från pensionsfonder och avkastningen från fondandelar.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Så kan valet av lån påverka din ekonomi

Mer läsning