Skarvproblemet sopas undan

Bild: HBL

Att de kalkylerade 240 000 skarvarna i höst äter cirka 120 ton fisk per dygn tycks inte ha intresserat Henrikssons arbetsgrupp så värst mycket.

Skarvgruppen, som leddes av riksdagsledamoten Anna-Maja Henriksson, kom häromdagen ut med sitt enhälliga betänkande i den mer eller mindre eldfängda skarvfrågan. Att gruppen var enhällig i sitt utlåtande betyder i praktiken att man inte kunde presentera konkreta åtgärder hur skarvfrågan skall tacklas. I stället föreslog man regionala samarbetsgrupper, mindre strikt tolkning av EU:s fågeldirektiv, omskrivning av naturskyddslagen, lättare att få dispens för åtgärder mot störande skarvkolonier, mindre krav på bevisföringen av skarvskador med mera. Ett genialt förslag var bland annat att det skall bli lättare att skrämma fåglarna! Kontentan av gruppens idoga arbete är att problemet sopas tillbaka utan att ta fasta på redan existerande möjligheter.

EU:s fågeldirektiv från 1979 upptog mellanskarven i bilagan över fredade fåglar. Redan för flera år sedan togs skarven bort från listan och har sen dess inte varit en fredad fågel inom EU. Att skarven inte upptogs i listan över jaktbara fåglar betyder inte alls att man inte på nationell nivå kan skrida till decimerande åtgärder om skarven förorsakar men och skada. Detta har både fransoser, nederländare, tyskar, danskar, svenskar och ålänningar redan för länge sen insett. Tyvärr har denna möjlighet inte observerats av vår egen miljöcentral. Följderna är verkligen skrämmande. Det skall vara mycket till innan våra garvade yrkesfiskare skall uppleva gruppens betänkande som chockerande! Om inte annat kan väl följande siffror tala för sig själv.

Finlands miljöcentral meddelade sommaren 2014 att vi hade cirka 20 350 häckande par. Totala antalet individer får man genom att ta antalet häckande par cirka 4,9 gånger och får då i runt tal 100 000 individer. Då ett par i medeltal producerar två fullvuxna ungar ökade antalet skarvar med 40 000 och hela populationen omfattade då 140 000 individer hösten 2014.

På grund av att yngre generationer blev könsmogna var antalet häckande par våren 2015 runt 24 000, som i sin tur producerade 48 000 fullvuxna fåglar. Hösten 2015 var populationen då uppe i ungefär 185 000. Nu i vår kan vi uppskattningsvis ha 29 000 häckande par, som i sin tur producerar 58 000 fullvuxna ungar. I höst flyger cirka 240 000 välgödda skarvar ner till kontinenten för att fira vinterhalvåret där.

Nu är dessa siffror ingalunda absoluta, men kalkylen baserar sig på de uppgifter som av olika vetenskapare har rapporterats på nätet, på svenska, finska eller danska. Det för hösten 2016 kalkylerade antalet kan vara mindre, beroende på tillgången på fisk och normal dödlighet, men kan också vara mycket större beroende på hur många av de fåglar som nu "ofredas" i andra EU-länder sällar sig till den population som drar norrut till finländska fredade områden, skyddade av den allsmäktige miljöcentralen. Det negativa för skarven är att den fångbara fisken minskar drastiskt.

Att de kalkylerade 240 000 skarvarna i höst äter cirka 120 ton fisk per dygn tycks inte ha intresserat Henrikssons arbetsgrupp så värst mycket. Yrkesfiskarna som skrå dör ju ändå ut ganska snart då fisken tar slut så varför besvära sig med småsaker. Att vårt finansministerium inte har insett den ekonomiska skadan gör inte alls saken bättre.

Den som tror på att man kan decimera stammen med skrämskott eller avskjutning bör tas ur den villfarelsen. Det är inte alls så lätt att skjuta skarv. Med hagelgevär och utan tillstånd att använda vettar, som miljöcentralen har bestämt, är det hart när omöjligt att komma till skott. De enda effektiva metoderna är pickning eller målning av ägg samt att helt enkelt förstöra bon.

Så lär tyskarna göra, och de är erkänt effektiva.

Ove Pettersson Diplomingenjör, Nagu

En nästan skuldfri bostad ger dig flera möjligheter i din ekonomi

Ett omvänt bostadslån innebär utnyttjande av den förmögenhet man har fast i sin bostad. Om man känner att pensionen inte räcker till och besparingar sitter i väggarna, kan man frigöra medel genom att ta banklån på upp till hälften av bostadens värde. 25.4.2019 - 10.46