Skarvarna är skyddade, men inte fastighetsägarna

Bild: Ksf Media arkiv

Hur påverkar skarvarna växtligheten i skärgården – i synnerhet lokala arter som till exempel strandråg, strandkål och tulkört?

När vi 1964 regelbundet började tillbringa somrar i Nagu var det en annan miljö än i dag. Skogar av blåstång, ett ypperligt bestånd av gädda och flundra och stora flockar alfågel, ejder och svärta. Denna tid är ett minne blott av olika orsaker. I fjol såg jag första gången en stor flock skarv finkamma vår vik från öster till väster. En helt annan effektivitet än vår kära dopping och till och med skrakhonan som simmar runt stränderna med sin flock. Vår lokala fiskare nämnde aldrig skarven och populationen i detta område verkar ha varit obefintlig i "mannaminne" vilket jag förra sommaren fick bekräftat på Stenskär.

Detta väcker förstås funderingar och kanske farhågor hur skarvexperimentet skall sluta. Källorna verka vara glesa, hänvisar till varandra och består av konstaterande som "Forskarsamfundet anser enhälligt …" etcetera. Kan alltså någon leverera följande fakta: Hur har skarvpopulationen utvecklats sedan till exempel 1700-talet i Åbolands skärgård fördelat på underarter? Hur påverkar skarvkolonierna fiskarnas lekplatser och beståndet som helhet? Hur påverkar skarvarna fiskarnas artbestånd och mångfalden? Hur påverkar skarvarna växtligheten i skärgården – i synnerhet lokala arter som till exempel strandråg, strandkål och tulkört? Hur påverkar skarvarna fastigheternas värde i Åbolands skärgård? Med dessa fakta i bagaget blir det lätt att själv skapa en åsikt.

Punkten om fastigheternas värde föranleder en del andra reflektioner. Som fastighetsägare i skärgården pinas vi av tjänstemän (politiker också) som driver ofta godtyckliga planerestriktioner och har ett utgångsläge att allt byggande är förbjudet, elanslutningarna ligger bakom monopol som gör investerare i Kanada och Australien feta, miljölobbarna är hånfulla till skadorna som uppstår – "det är din holme som blir obeboelig, men fåglarna går först".

Det som återstår för oss är att betala för landhöjning, arvskatt, den ständigt växande fastighetsskatten, avloppsbrunnar, vägavgifter och sophämtning och ovannämnda gruppers löner. En administrativ tvångströja av rang. Många arter är skyddade, men inte fastighetsägaren. Tala om rättsstat, Bernt Nordman HBL (17.4).

Pontus Mattsson Naturentusiast, Borgå

En nästan skuldfri bostad ger dig flera möjligheter i din ekonomi

Ett omvänt bostadslån innebär utnyttjande av den förmögenhet man har fast i sin bostad. Om man känner att pensionen inte räcker till och besparingar sitter i väggarna, kan man frigöra medel genom att ta banklån på upp till hälften av bostadens värde. 25.4.2019 - 10.46