Skarp kritik efter regeringens torvbeslut: "Tjänar inte klimatmålet"

Avvecklingen av torvproduktionen i Finland försnabbas genom regeringens skattebeslut, men bedömningarna om beslutets inverkan på takten varierar. Bild: Timo Aalto/Lehtikuva

Regeringen skärper beskattningen av energitorv. Medan bioenergibranschen säger att skärpningen är onödig hävdar miljörörelsen att den är för anspråkslös.

Regeringens budgetuppgörelse innebär att skatten på fossil värmeproduktion höjs med 105 miljoner euro, fördelat så att den ökar med 2,70 euro per megawattimme för alla energiformer. Torven hade den lägsta skattesatsen från tidigare och har det fortfarande: Skatten stiger till cirka 6 euro per megawattimme för torv och till 30 euro för stenkol fastän bägge energiformerna är ungefär lika klimatvidriga.

För att säkerställa regeringsprogrammets mål om att minst halvera torvförbränningen till 2030 ska man utveckla en mekanism som tryggar ett minimipris för torvförbränningen ifall utsläppsrätterna råkade förbli så förmånliga att de skulle bromsa avvecklingstakten.

Men i och med att EU-kommissionen på onsdagen förordade att EU:s utsläppsmål till 2030 ska skärpas från nuvarande 40 procent till minst 55 procent, och merparten av den skärpta klimatpolitiken faller inom sektorn för utsläppshandel, förväntas priset på utsläppsrätter stiga.

Om EU justerar systemet och slopar gratis utsläppsrätter är det fullt möjligt att priset på sikt blir så pass högt att Finland aldrig behöver någon minimiprismekanism för torven, bedömer Markku Ollikainen, ordförande för Finlands klimatpanel.

– Många gör den bedömningen, men eftersom man inte kan vara helt säker ska mekanismen för minimipris fungera som ett slags försäkring för att avvecklingstakten inte släpar efter, säger han.

Politisk kompromiss

De grönas ordförande Maria Ohisalo är "mycket nöjd" med att regeringen tog ett beslut i linje med regeringsprogrammets mål. Strikt taget fick De gröna faktiskt lite mer: Enligt regeringsprogrammet skulle beskattningen av fossila värmebränslen höjas med 100 miljoner euro under hela valperioden, men nu blev det 105 miljoner på en gång.

– Vi måste också se till att omställningen blir rättvis för alla, säger Ohisalo och syftar på EU-pengar som finns för ändamålet.

Varken hon eller någon annan minister tillstår att den komplicerade mekanismen för minimipriset som experter ska utarbeta nästa år är en komplicerad politisk kompromiss och priset Centern fick betala för att torvavvecklingen inte sker snabbare.

– Mekanismen var ett sätt att nå politisk enighet i den här frågan och trygga att man håller sig till regeringsprogrammet, säger Markku Ollikainen.

De kommunala energibolag som bränner torv för fjärrvärmeproduktion måste nu försöka beräkna prisutvecklingen i skenet av skattehöjningen, utsläppshandelns utveckling och prismekanismen. Men även om de alla drog slutsatsen att det lönar sig att fasa ut torven snabbare garanterar det inte ensamt att klimatutsläppen faktiskt minskar i samma mån.

– Minst lika viktigt är att regeringen försnabbar en övergång till utsläppsfri energiteknik. Vi har föreslagit stora satsningar på värmeproduktion i djupa brunnar och geotermisk energi för att underlätta omställningen. Det gäller att styra utvecklingen så att ingen av de större städerna beslutar att ersätta torven med biomassa, säger Ollikainen.

Idel kritik

Att skatten på torv nästan fördubblas och att priset på utsläppsrätter stiger försämrar torvbranschens möjligheter att investera i ren produktion, hävdar Energiindustrin.

"Skattehöjningen tjänar inte klimatmålet eftersom torvförbrukningen minskar också med nuvarande styrning", säger Jari Kostama, direktör vid Energiindiustrin.

Branschorganisationen Bioenergia säger att regeringen skulle ha nått samma mål också utan skattehöjning eftersom utsläppsrätterna blir dyrare. Skillnaden är bara att torven nu fasas ut snabbare, uppskattningsvis med 75 procent redan till 2025. Organisationen kräver att EU:s omställningspengar nyttjas fullt ut för att dämpa den sociala och ekonomiska smäll som torvproducenterna får ta.

"Det är ändå bra att budgetuppgörelsen avstod från vad skattearbetsgruppen [vid Finansministeriet] föreslog, att trefaldiga torvbeskattningen till 2023. Ändå försnabbar man mer utfasningen av energitorven fast det inte skulle ha behövts", säger Harri Laurikka, vid Bioenergia, i ett uttalande.

Arbetsgivarorganisationen Koneyrittäjät hävdar att regeringens beslut hotar att avveckla torvproduktionen snabbt och att 1 500 årsverken försvinner med den.

Finlands naturskyddsförbund menar tvärtom att fördubblingen av torvskatten är otillräcklig för att nå klimatmålet och vill att torven ska fasas ut genom lagstiftning. Förbundet uppmanar regeringen att snabbt besluta om subventioner till värmeproduktionsformer som inte bygger på förbränning, för att säkerställa att torven inte ersätts med biomassa.

Greenpeace betecknar skattebeslutet som en stor besvikelse, och som "en kompromiss som visserligen är bättre än Centerns förslag men sämre än skattearbetsgruppens".

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Många vill välja ekologiskt – också hos frisören

Mer läsning