Skapa nordisk identitet genom utbildningssamarbete

Bild: Mostphotos

Det är paradoxalt att man på många håll i världen förefaller hysa ett starkare intresse för vår samhällsmodell än vilket vi själva uppvisar. Det finns centra för Nordic studies på många håll i världen, medan det i Norden självt är glest mellan sådana institutioner. Vi borde kunna studera vår nordiska modell och ge undervisning om den i mycket större grad än vad som är fallet i dag, skriver Helsingfors universitets tidigare kansler Thomas Wilhelmsson.

I samband med Nordiska rådets session i Helsingfors första dagarna i november presenterades en nordisk enkät angående nordbornas inställning till nordiskt samarbete. Enligt den vill den stora majoriteten nordbor ha mer samarbete mellan de nordiska länderna. Det gäller således bara att väcka en tillräcklig politisk vilja hos beslutsfattarna för att förverkliga de folkligt väl förankrade önskemålen.

På andra plats bland de områden man i enkäten ansåg vara viktiga att samarbeta kring låg utbildningsfrågor. Här, som på många andra områden, finns en tydlig beställning på mer nordiskt samarbete.

Nordiska ministerrådet för utbildningsfrågor har sökt svara på behovet. Man tillsatte i våras en "högnivågrupp" för att komma med förslag om, hur samarbetet kunde fördjupas. Jag har haft glädjen att delta i arbetet, tillsammans med tidigare kunskapsministern Aida Hadzialic från Sverige och departementsrådet Petter Skarheim från Norge. Betänkandet (Framtida nordiskt utbildningssamarbete. Svar på dagens och morgondagens utmaningar, se https://www.norden.org/no/aktuelt/nyheter/fremtidig-nordisk-utdannelsessamarbeid-og-toppmoete-om-forskning) överlämnades till de nordiska undervisningsministrarna den 6 november. Målet var att tänka nytt, försöka komma fram med idéer som inte prövats förut.

Det är självklart att alla hjul inte kan uppfinnas på nytt. Gruppen understryker att mycket redan gjorts för att skapa en nordisk utbildningsgemenskap, vilket inte alltid uppmärksammas tillräckligt. Genom ett antal konkreta åtgärder kan man också förbättra den gemensamma utbildnings- och arbetsmarknaden i Norden. Man bör bland annat utnyttja digitaliseringen för att stimulera en utveckling av nordiska digitala plattformar och nätbaserad undervisning. Jag kan inte här gå närmare in på dessa förslag, som i sig ger en hel del stoff för de nordiska undervisningsministrarnas samarbete.

Det kanske mest spännande nya kommer fram i det sista förslaget från gruppen. Här lägger man fokus på behovet att förankra det nordiska samarbetet i en starkare känsla av nordisk identitet, vid sidan av våra nationella, europeiska och globala identiteter. Jag tror detta är viktigt. Om man vill lyckas med projektet att fördjupa det nordiska samarbetet måste samarbetet bygga inte bara på rationella hänsyn utan också ha en emotionell bas.

Gruppens rekommendation har getts rubriken Nordisk identitet och bildning. Här för man in en synvinkel på utbildningen, som vanligen inte uppmärksammas särskilt starkt, men för vilken det förefaller finnas en social beställning. Flera ministrar uttalade sig också positivt om förslaget, då betänkandet överlämnades.

Vi vet att utbildning är starkt identitetsskapande. Men detta har hittills inte varit en förgrundsfråga i det nordiska samarbetet. Man kan på goda grunder ställa frågan, huruvida man kunde och borde göra mer för att stärka vår nordiska identitet, vid sidan av våra andra identiteter. Detta betyder inte att man bör understödja diskussioner om en nationell eller nordisk kulturkanon, långt ifrån detta. En rätt uppfattad nordisk identitet är inkluderande, inte exkluderande.

Främst är det fråga om att rikta fokus mot den framgångsrika nordiska samhällsmodellen och det faktum att vi alla i Norden delar den. Vi bär på en i breda drag gemensam värdegrund, som gör att vi känner oss hemma i Norden. Detta är en identitet som vi kan vara stolta över.

Jag uppfattar det som paradoxalt att man på många håll i världen i dag förefaller hysa ett starkare intresse för vår samhällsmodell än vilket vi själva uppvisar. Det finns centra för Nordic studies på många håll i världen, medan det i Norden självt är glest mellan sådana institutioner – de mindre satsningarna i Helsingfors och Oslo förändrar inte helhetsbilden. Vi borde kunna studera vår nordiska modell och ge undervisning om den i mycket större grad än vad som är fallet i dag.

Därför betonar gruppen att man på alla nivåer av utbildningssystemet borde satsa mer på identitetsbyggande Nordenkunskap. På högskolenivå kan man anta att efterfrågan på Nordenstudier såväl bland inhemska som internationella studenter fortgående ökar. Det är emellertid viktigt att man också redan i skolorna, i första och andra stadiets utbildning, i högre grad kan ge undervisning om vår samhällsmodell och våra värden. Och framför allt om att vi delar dem över hela Norden.

Konkret föreslås därför ett samarbete om gemensamma moduler, läroportaler och andra läromedel i Nordenstudier som skulle vara särskilt inriktade på den nordiska samhällsmodellen. Gruppen uppmanar ministrarna att sätta i gång ett projekt med detta mål.

När man i de nordiska länderna utformar läroplaner och läromål är det också angeläget att stärka kunskaperna i Nordens språk, historia och kulturer. Det nordiska i utbildningen kan dessutom stödjas genom att man fördjupar samarbetet mellan undervisningssektorn och kultursektorn över gränserna i Norden. Allt detta bidrar till att stärka den nordiska identiteten.

Om vi på sikt vill hålla kvar ett samarbetsinriktat Norden, måste vi kunna göra det nordiska perspektivet intressant också för de unga, på alla plan. Utbildningssektorn är här i en nyckelposition. Den norska tv-serien Skam visar att det är möjligt att engagera de unga nordiskt. Det krävs bara en tillräckligt stark politisk vilja.

För detta behövs en ny växel för samarbetet mellan de nordiska länderna på utbildningsområdet. Gruppen har därför skissat ett förslag hur ministermötena och samarbetsprocesserna kunde göras politiskt mer stimulerande. Man borde ha som mål att göra Norden till en visionärt ledande region i världen i utbildningsfrågor och utforma samarbetet därefter.

Thomas Wilhelmsson

Aktia Aktiecertifikat Renare Europa ger tidsenlig diversitet åt placeringsportföljen

Mer läsning