Ska barnen betala mediciner för en dement far?

Bild: Mostphotos

Behöver barnen betala en dement fars mediciner om hans pengar inte räcker till? Och vilka skyldigheter har barnen att sköta pappersarbete och ordna pappans affärer? Juristen Håkan Stoor svarar.

Undrande barn frågar: Vi är två syskon vars ålderstigna och delvis dementa far har flyttats in på ett äldreboende som betalas av kommunen. Vårdavgiften är 85 procent av nettoinkomsterna. Vår fars inkomster består enbart av arbetspensionen. Ingen annan egendom finns, varken fast egendom eller placeringar.

Förutom vårdavgiften tar äldreboendet ut avgifter för vissa löpande utgifter som mediciner, kläder, frisör, fotvård, blöjor, hygienartiklar. Även telefonavgiften och eventuell sjukvård utanför vårdhemmet ska betalas med den återstående 15 procenten.

Vi är varken egenvårdare, intressebevakare eller vårdnadshavare för vår far. Nu undrar vi om vi är skyldiga att finansiera ur vår egen ficka vår fars utgifter och övriga skulder om hans egna pengar inte räcker till. Har vi över huvud taget någon lagstadgad eller annan skyldighet, förutom den moraliska, att sköta och ordna med hans affärer och även sköta om allt pappersarbete som tar en rejäl bit av fritiden och även arbetstiden.

Juristen svarar: Barn är inte juridiskt ansvariga för sina föräldrars utgifter. Om fadern inte längre klarar av att sköta sin ekonomi eller andra angelägenheter kan en intressebevakare utses för honom. Intressebevakaren – som kan vara något av barnen – har rätt till ett arvode ur faderns tillgångar och det dras av från vårdavgiften. Magistraterna ger närmare information om intressebevakning.

I fråga om vårdavgiften bör frågeställarna i första hand vända sig till kommunen och kräva att avgiften sänks. Enligt lagen är kommunen nämligen skyldig att sänka avgiften om personens försörjning "äventyras av att avgiften tas ut". 

En annan möjlighet är att man ansöker om utkomststöd från Folkpensionsanstalten för att komplettera faderns inkomster. FPA förutsätter ändå i regel att man först ansökt hos kommunen om att få avgiften sänkt. När utkomststöd beviljas beaktas sökandens alla tillgångar, också sådan egendom som lätt kan realiseras. Enligt frågeställarna har fadern ändå ingen sådan egendom.

Nekande beslut av både kommun och FPA kan överklagas genom att man begär omprövning av beslutet. Därefter kan besvär anföras hos förvaltningsdomstolen. Att överklaga ett beslut om avgifter hos förvaltningsdomstolen kostar emellertid 250 euro. Man slipper betala om domstolen ändrar kommunens beslut till förmån för ändringssökanden. Däremot är det gratis att överklaga ett beslut om utkomststöd.

Slutligen kanske någon undrar över hur det kan vara möjligt att avgiften är så hög att fadern inte har råd med sina övriga utgifter. Jag har inte haft tillgång till alla detaljer i detta ärende, men utgår från att det handlar om en vårdavgift för serviceboende. Om sådana avgifter finns ingen annan lagstiftning än att avgiften inte får överskrida självkostnadspriset. I regel undantas minst 15 procent eller cirka 250 euro för personliga utgifter, men resultatet kan ändå bli oskäligt. I så fall bör avgiften alltså sänkas.

Som tidigare framhållits i denna spalt har en ny lagstiftning om avgifter utlovats redan länge. Nu ser planerna ut att bli verklighet som en del av den stora vårdreformen. Ett utkast till ny lagstiftning kommer att presenteras.

Håkan Stoor jur.lic.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Med sikte på en hållbar framtid – ingenjörerna visar vägen

Mer läsning