Självständighetens kärna

De som tror att ett utträde ur den Europeiska unionen skulle leda till en återföring av en förlorad suveränitet bedrar sig.

Finland firar sin självständighetsdag nästa år för den hundrade gången. Kärnan i firandet är att vi kan göra det i ett land där vi själv beslutar om våra egna ärenden i demokratisk ordning. Det finns många länder som kan fira en längre självständighet, men få där det skulle falla tillbaka på en lika lång tradition av folkvälde som i Finland.

Finland var det första landet som införde rösträtt för både män och kvinnor 1906. Före 1917 hade endast Norge, Danmark och Island gjorde detsamma i riksomfattande val.

Demokratin i Finland har flera gånger satts på hårt prov. Dock är grundlagen i den form den godkändes efter inbördeskriget fortfarande i kraft till sina väsentliga delar. Men detta fastställdes först efter det att den finska högerns monarkistiska drömmar hade havererat i och med Tyska rikets kollaps i november 1918, som samtidigt också räddade Finland från att sluta som vasallstat åt Tyskland.

På 1930-talet gjorde fascismens frammarsch slut på demokratin i många länder i Europa, men Finland kunde avvärja detta hot. Vi blev indragna i världskriget, först som föremål för Sovjetunionens attack och i fortsättningen som medkrigförande på Nazitysklands sida, men demokratin stod ut, om än knakande, med dessa prov.

Demokratin har uthärdat därför att det inte har betydelse enbart för allas rätt att besluta riktningen för landet i fria val utan för att jämsides med denna statliga medborgarätt har vi också velat införa och utvidga jämställdhetsprincipen att omfatta också de ekonomiska och sociala grundrättigheterna.

Efter kriget har vi lyckats bygga upp en välfungerande nordiskt välfärdsstat. Som dess medborgare kan vi vara stolta över att Finland i flera år har bedömts som den minst misslyckade staten i världen.

Hur länge denna relativa framgång kan fortsätta är dock en fråga som i dagens Finland ställs allt oftare. Jag är rädd för att den pågående nedskärningen av välfärdsamhället kommer att ha dystra följder som blir svåra att reparera om och när folket vill vända den nuvarande riktningen.

Självständigheten har aldrig betytt fullständigt oberoende av andra. Tvärtom är det en förutsättning för självständigheten att vi på rätt sätt kan handla såväl med våra grannar som med medlemmar i det internationella samfundet. Aldrig tidigare har detta ömsesidiga beroende varit så klart som i dag.

De som tror att ett utträde ur den Europeiska unionen skulle leda till en återföring av en förlorad suveränitet bedrar sig. Detta kommer också britterna att märka inom kort om de fortsätter med brexit.

De stora riktlinjerna i vår utrikes- och säkerhetspolitik har vanligtvist kunnat behandlas i brett samförstånd. Det att utrikesutskottet också i sin behandling av regeringens redogörelse har kunnat göra detsamma är för landet viktigt och värdefullt.

I denna grundlinje ingår också det att vi håller fast vid vår suveräna rätt att ansöka om medlemskap i en militärallians, om vi skulle komma till den slutsatsen att det skulle främja landets säkerhet. Men att ständigt ifrågasätta den självvalda alliansfriheten som åtnjuter brett folkligt stöd tjänar varken Finlands intressen eller stabiliteten i Norden och Östersjöregionen.

Erkki Tuomioja riksdagsledamot (SDP), medlem i utrikesutskottet och tidigare utrikesminister

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00