Självdött experiment

Att språkexperimentet självdör är en besvikelse för kulturminister Sambo Terho (Blå).Bild: Lehtikuva/Heikki Saukkomaa

Lyckligtvis har förnuftet segrat och experimentet att i grundskolan byta ut svenskan mot ett annat språk självdör på grund av ointresse.

På fredagsförmiddagen kom den sista bekräftelsen – också Rovaniemi drar sig ur experimentet att i årskurs 6 i grundskolan byta ut svenskan mot ett annat språk. Därmed förfaller hela experimentet eftersom det saknar deltagare.

Experimentet är ett av dåvarande Sannfinländarnas och nuvarande Blå framtids få avtryck i regeringsprogrammet. Intresserade elever i årskurs 6 skulle nästa läsår ha fått byta ut studier i svenska till något annat språk i kommuner som deltar i experimentet. I torsdags drog sig en av de intresserade städerna, Nyslott, ur experimentet eftersom så få elever och deras föräldrar var intresserade. I fredags beslöt Rovaniemi att inte heller delta. I Rovaniemi hade svenskan bytts till spanska, i Nyslott till ryska.

I kommunerna längs östgränsen är ryskan naturligtvis väldigt viktig för det lokala näringslivet. Det är klart att det gagnar kommunerna, näringslivet och sysselsättningen att kunskaperna i ryska är utbredda. En del av kommunerna har tidigare, innan det här språkexperimentet var aktuellt, ansökt om att få byta ut svenskan mot ryskan. Det lyckades inte eftersom Finland är ett tvåspråkigt land och de inhemska språken är obligatoriska.

Problemet med experimentet och det tankesätt som ligger bakom är att man ställer kunskaper i svenska mot kunskaper i andra språk och ser dem som konkurrenter. Så är det inte.

Ju fler språk man kan desto lättare är det att lära sig nya språk. Kunskaperna stöder varandra. Så gott som alla barn i svenska skolor i Finland inleder sina språkstudier med finska, men det hindrar dem inte från att senare studera engelska, tyska, franska eller spanska. Det beror inte på att de finlandssvenska barnen skulle vara intelligentare än de finskspråkiga. De som har svenska som modersmål har visserligen lättare att lära sig germanska språk som tyska och engelska, men därför är det ingen dum idé för finska elever att inleda språkstudierna med svenska.

Experimentet med att byta ut svenskan mot ett annat språk har alltså varit Blå framtids och nuvarande kulturminister Sampo Terhos projekt. Han tycks hysa ett djupt agg mot svenskan i Finland och vår tvåspråkighet. Terho hävdar att det finska folket vill ha "språkfrihet", alltså kunna välja vilka språk man ska läsa och inte vara bunden av Finlands status som tvåspråkigt land. Terho var länge ordförande för finskhetsförbundet Suomalaisuuden liitto, som under de senaste decennierna har sett som sin uppgift att motarbeta svenskan i Finland. Det är synd eftersom det skulle finnas många andra frågor att driva som bättre skulle stödja finskans ställning.

Det sitter särskilt illa eftersom uppfattningen om språkstudier och hur de ska bedrivas har ändrats radikalt. Man kan kalla det ett paradigmskifte. I grundskolan går man nu in för att betona de praktiska kunskaperna i språk, att kunna göra sig förstådd och förstå språket, framför grammatikalisk korrekthet. Man fäster mer uppmärksamhet vid de muntliga kunskaperna.

Hand i hand med det här paradigmskiftet går tanken att tidigarelägga studierna i språk och de nya läroplanerna. Enligt Utbildningsstyrelsen och statistiken skedde en klar förändring mellan 2015 och 2016. Dessutom har kommunerna och skolorna kunnat söka om projektpengar för att tidigarelägga språkundervisningen.

Orsaken till ointresset bland eleverna och särskilt bland deras föräldrar att delta i ett experiment där svenskan byts bort har säkert många dimensioner. En av dem är insikten om att man i framtiden behöver svenskan, en annan är att en ny europeiskt inspirerad identitet vinner terräng. Enspråkighet räcker inte, varken i snäv bemärkelse – med enbart finska – eller i vidare bemärkelse – med svenska och engelska. Det behövs kunskaper i många språk, och svenskan är inget hinder för det.

Susanna Ginman Chef för opinionsavdelningen

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00