Sitra: Beslutsfattandet har fungerat relativt bra under coronakrisen – även om starten var improviserad

I mars informerade regeringen om att man fattat beslut om att tillämpa vissa bestämmelser i beredskapslagen. Arkivbild. Bild: Mikael Sjövall/SPT

Enligt jubileumsfonden Sitra behövs en omfattande förnyelse av beslutsfattandet i Finland för att vi i framtiden ska vara bättre förberedda på nya kriser.

Det finländska beslutsfattandet och förvaltningen har fungerat relativt bra under coronakrisen. Men det finns ett uppenbart behov att förbättra beslutfattarnas reaktionsförmåga, kvaliteten på lagberedningen och samarbetet mellan olika förvaltningsområden. Det framkommer i en promemoria som jubileumsfonden Sitra publicerade på torsdagen.

I redogörelsen presenteras förslag på hur beslutsfattandet genomgående borde förnyas för att vi i framtiden ska vara bättre förberedda på nya kriser.

"Finland hade planer för en pandemi. Övningar hade också hållits. Men man reagerade inte direkt på krisen, och i brådskan improviserade man. Misstroendet mellan olika aktörer hade en del i detta", säger skrivelsens författare Matti Mörttinen i ett pressmeddelande.

Mörttinen säger att tillämpningen av vissa bestämmelser i beredskapslagen hade stor effekt för att stoppa spridningen av sjukdomen covid-19. Samtidigt hade de drastiska åtgärderna, såsom stängningen av Nyland, negativa konsekvenser.

"Man fruktar nu att makthavarna i kommande kriser alltför snabbt ingriper i de grundläggande fri- och rättigheterna och försvagar den demokratiska rättsstatens stöttepelare", fortsätter Mörttinen.

Sverige om Finlands linje

I skrivelsen diskuterar Mörttinen också det täta samarbetet mellan Finland och Sverige i början av krisen. Enligt Mörttinen hade de svenska myndigheterna önskat att också Finland hade reagerat med liknande åtgärder som Sverige. Svenskarna ville att samhället skulle få fungera så normalt som möjligt.

Den 12 mars fick Social- och hälsovårdsministeriet till uppgift att börja förbereda tillämpningen av beredskapslagen. Mörttinen skriver att man i Sverige ännu nästa dag försökte hindra finländarna att stänga skolorna.

Hittills hade Sverige och Finland haft ungefär samma slags linje gällande rekommendationer. Men efter tillämpningen av beredskapslagen i Finland började ländernas krishantering märkbart skilja sig från varandra. Mörttinen skriver att hanteringen blev starkt politisk i Finland, medan ansvaret i Sverige låg hos hälsomyndigheter och expertorganisationer.

Enligt Mörttinen var svenskarna flera gånger i kontakt med de finländska beslutsfattarna under den tid som beredskapslagen tillämpades I praktiken var innehållet alltid en önskan om att Finland skulle låta samhället fungera så normalt som möjligt.

"Stängningen av Nyland var en av de åtgärder som bekymrade svenskarna."

Grundläggande rättigheter

Mörttinen skriver att statsminister Sanna Marin (SDP) och familje- och omsorgsminister Krista Kiuru (SDP) blev statsrådets kärna i krisen. Enligt honom blev regeringsförhandlingarna en ny slags institution där de slutliga besluten fattades.

"Fördelen med verksamhetsmodellen var att den var bindande men i värsta fall var metoden tung och ineffektiv. I synnerhet under de restriktioner som trädde i kraft den 16 mars 2020 ledde den även till problem med att tillgodose medborgarnas grundläggande rättigheter."

För promemorian har Mörttinen intervjuat cirka 50 centrala opinionsbildare och utrett hur olika beslutande organ reagerat på pandemin och hur samarbetet mellan olika aktörer förlöpt.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Renoverad funkisbostad inspirerar som härligt stadshem

Mer läsning