Sirpa Kähkönen: Litteraturen måste forska i vårt historiska arv och hjälpa oss behandla svåra frågor

Sirpa Kähkönen blir hedersdoktor vid fakulteten för humaniora, teologi och psykologi vid Åbo Akademi på fredag. – Jag blev jätteöverraskad när jag hörde om det, säger hon.Bild: SPT/Mikael Piippo

Författaren Sirpa Kähkönen anser att litteratur och humaniora kan hjälpa människor förstå sig själva och det förflutna. På fredag blir Kähkönen promoverad till filosofie hedersdoktor vid Åbo Akademi.

Författaren Sirpa Kähkönen blir promoverad till filosofie hedersdoktor vid fakulteten för humaniora, teologi och psykologi vid Åbo Akademi på fredag i samband med universitets jubileumspromotion. Hon säger att budet om promotionen kom redan förra året och att det var en stor överraskning för henne.

– Jag blev jätteglad, men det är också jättespännande. Promotionen är ju väldigt högtidlig, säger Kähkönen.

Kähkönen tror att hon som hedersdoktor kan vara en ambassadör för humaniora och bildning överlag. Hon är orolig för nedskärningar i humanistiska ämnen i de finländska universiteten.

– Vi är inte bara tekniker och ekonomer, utan vi behöver också insikten om hur saker och ting har varit förut och hurudana vi är, säger Kähkönen som skrivit ett flertal böcker med avstamp i modern krigshistoria.

– På samma sätt som epigenetik studerar det genetiska arvet måste litteraturen forska i vårt historiska arv och hjälpa oss behandla svåra frågor vi möter.

"För min mormors tårars skull"

Kähkönen höll på torsdagen ett föredrag i Sibeliusmuseet i Åbo. Hon talade öppet om sin morfar som var "illegal kommunist" och som vid två tillfällen på 1920- och 1930-talen fördes till ett arbetsläger i Ekenäs, och om sin mormor som flera årtionden senare gråtande berättade om andra världskrigets fasor för sitt sjuåriga barnbarn.

– När man frågar, vilket man otroligt ofta ännu gör, varför man måste skriva om kriget, brukar jag säga: för min mormors tårars skull, säger Kähkönen.

– Det är viktigt att skriva om kriget, och inte bara som äventyr eller underhållning utan också om människoöden och den inverkan kriget har på alla som upplever det på ett sätt eller annat.

Krigstida avtryck i samhället

Kähkönen tycker att krigstiden lämnat ett avtryck som fortfarande syns i det finländska samhället. Med sitt författarskap vill hon skapa en bredare förståelse av krigstidens arv.

Kähkönen påpekar att många flyktingar som kommer till Finland bär på erfarenheter från krig i sina hemländer.

– De kan komma från Syrien eller Afrika och vi måste förstå vad de gått igenom, säger Kähkönen.

Upplever du att det finns en brist på förståelse för krigserfarenheter i dagens Finland?

– Kanske ja, men krigstidens erfarenheter lever också kvar på sitt sätt. När den stora flyktingvågen kom till Finland och kvinnor i Österbotten såg att dessa människor saknade kläder och madrasser, skred de till undsättning. Svenskspråkiga ungdomsföreningar och också andra föreningar ordnade till exempel talkon för att hjälpa flyktingarna.

Ungdomen har potential

Enligt Sirpa Kähkönen har erfarenheten av kriget bidragit till att skapa en auktoritär kultur i Finland. Hon tycker det är dags att ändra på den, och ser en stor potential i dagens ungdom.

– För äldre generationer som upplevt kriget har det aldrig funnits några alternativ. Det har bara handlat om att överleva. Tack och lov är det inte längre så, säger Kähkönen.

– Jag tycker det är hemskt bra att dagens unga generationer vågar diskutera och ifrågasätta gamla synsätt och värderingar utan att de stämplas som landsförrädare.

Enligt Kähkönen är Finland nu i ett brytningsskede där äldre och yngre generationer söker sätt att förstå varandra. I den processen kan hennes litteratur vara en värdefull bro.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00