Sipiläs regering "absolut katastrof" för universiteten – nu hoppas man på ändring

Både personalen och studerande på Helsingfors universitet har haft tuffa år. Från vänster universitetslektor Johannes Kananen, chef för svenska ärenden Anna-Christina Martin och biologistuderande Sebastian Österman. Bild: Cata Portin

Den förra regeringen var utbildningsfientlig, säger universitetslektor Johannes Kananen – själv centerpartist. På Helsingfors universitet hoppas man både på mer pengar men också på att den nya regeringen ska lyssna på forskare.

Biologistuderanden Sebastian Österman kommer till intervjun direkt från Grönas partikansli på Fredriksgatan, där han sovit ett par timmar på en soffa efter nattens valfest.

– Det var ett jätteviktigt val, folk har varit trötta på utbildningspolitiken och miljöpolitiken, säger Österman, som också suttit med i Helsingfors studentkårs styrelse för De gröna vid HUS.

Efter förra regeringens nedskärningar minskade personalen på Helsingfors universitet med 980. Vi har stämt träff för att prata om utbildningspolitikens framtid.

Med på intervjun är också Anna-Christina Martin, chef för svenska ärenden vid Helsingfors universitet. Hon har inga partikopplingar men säger att det viktigaste för henne som väljare var att rösta för en ambitiös klimatpolitik.

– Regeringens politik har haft stora följder för Helsingfors universitet, även om vi så småningom börjar komma vidare efter de nedskärningar som drabbat oss, säger hon.

Johannes Kananen, universitetslektor i socialt arbete, har följt rösträkningen hemma och sett sitt parti förlora stort. Kananen ställde upp för Centerpartiet i förra valet och har varit med och skrivit partiets socialpolitiska program.

– Jag tror att många inom Centern upplevde att man kompromissade för mycket med ideologiska värden. C har traditionellt varit ett bildningsparti, nu gjorde man tvärtom. Resultatet blev det sämsta sedan 1917, det är bara riktiga hardcoreväljare som är kvar, säger Kananen.

"Utbildningsfientlig regering"

Juha Sipiläs (C) regering var kanske den mest öppet nyliberala regering som Finland har haft, anser Johannes Kananen.

– Protesten mot den förra regeringen kanaliserades åt två håll. Vänsterpartiet, Gröna och SDP fick fler röster, men det fick Sannfinländarna också. Människor vill ha förändring, men åt vilket håll? frågar han.

Han beskriver den förra regeringen som utbildningsfientlig.

Sebastian Österman instämmer.

– Ur studenternas synvinkel har regeringsperioden varit en absolut katastrof från början till slut. Den började med nedskärningar och universitetsindexet (som ska se till att budgeten ökar i takt med den allmänna kostnadsökningen, reds.anm.) har varit fryst under hela perioden. Och studiepenningen har skurits ned, säger Österman.

De lärare som är kvar har alldeles för mycket att göra, enligt Sebastian Österman.

– Tentresultaten kan dröja 2–3 månader och ingen ids ens fråga efter dem, för man vet att lärarna är på gränsen till utbrändhet.

Mycket beror på ministern

Inför valet 2015 poserade både Juha Sipilä och Alexander Stubb (Saml) med skylten "Inga nedskärningar i utbildningen". Det löftet åt de upp snabbt. I början av mandatperioden meddelades nedskärningar på hundratals miljoner, även om pengarna delvis återinfördes senare.

Nedskärningarna var stora redan under 2011–2015, då regeringen leddes av Samlingspartiet.

Nu är Socialdemokraterna det största partiet med knapp marginal till Sannfinländarna.

– Regeringsbildningen ser ut att bli svår, så det är svårt att säga vad vi har att förvänta oss. Men jag hoppas att man tryggar finansieringen, återinför universitetsindexet och jobbar med tvåspråkigheten, säger Anna-Christina Martin.

Hon hoppas också på bättre samarbete mellan politiker och forskare.

– Med tanke på klimatförändringen är det viktigt att man utnyttjar universitetets forskningsresultat till att göra klimatsmart politik.

Mycket beror på vem som blir nästa utbildningsminister, tror Sebastian Österman.

– Om Samlingspartiet är med i regeringen är det möjligt att Sanni Grahn-Laasonen fortsätter som utbildningsminister, och då kanske samma linje fortsätter.

Andra möjliga utbildningsministrar kunde vara SDP:s Sanna Marin eller någon från de mindre partierna, spekulerar Österman.

Näringslivets inflytande ökar

Johannes Kananen säger att näringslivet fått mer inflytande på universitetet.

– Man har börjat tala mer om praktisk relevans av forskning och utbildning, och att de ska tjäna näringslivets syften. Hälften av universitetets styrelse ska vara utomstående. Man har också infört arbetslivsprofessorer, personer utan vetenskaplig bakgrund som ofta kommer från företag.

Anna-Christina Martin säger att det inte behöver vara en dålig sak.

– Forskningen måste vara autonom, men varför skulle man inte använda den senaste forskningen till att utveckla samhälleliga innovationer? Om vi polariserar oss till en motpol till näringslivet kan vi inte tjäna beslutsfattandets syften. Vi måste bli bättre på att föra ut den forskning som finns.

Kananen svarar att det handlar om på vems villkor utvecklingen sker.

– Det är inte bra om näringslivet direkt börjar styra universiteten.

Yrkesexamen från Prakticum öppnar många dörrar

Är du vuxen och vill bli närvårdare? Studiestart i mars 2020! Studier vid Yrkesinstitutet Prakticum ger nycklar till arbetslivet. Samtidigt kan det också vara en smidig inkörsport till fortsatta studier vid en yrkeshögskola. 4.12.2019 - 00.00

Mer läsning