"Sipiläs förklaring är ett fikonlöv"

Bild: Arkiv/ksf-media

Statsminister Juha Sipilä förklarar Migrationsverkets skärpta linje med att Finland ska vara på samma nivå som det övriga Norden. Den förklaringen är ett fikonlöv, säger Martin Scheinin, professor i internationell rätt.

Efter Helsingin Sanomats artikel om att tjänstemän på Migrationsverket känner sig pressade att fatta negativa asylbeslut var det flera som fick bråttom att förklara sig.

I en intervju för Yle Radio sade till exempel statsminister Juha Sipilä (C) i går att den skärpta linjen beror på att Finland ska ha en likadan linje som de övriga länderna, och syftade på den bestämmelsen om humanitärt skydd som ströks ut utlänningslagen den 16 maj. Innan dess kunde man beviljas uppehållstillstånd på grund av humanitärt skydd i Finland, men inte i de övriga nordiska länderna.

I praktiken har linjen ändå varit lika strikt i Finland hela tiden, säger Martin Scheinin, professor i internationell rätt.

– Kategorin humanitärt skydd har presenterats som en finländsk egendomlighet, men trots att vi haft annorlunda kategorier har vår flyktingpolitik ändå inte varit mer human, säger han.

Sedan kategorin humanitärt skydd försvann återstår två kategorier för den som söker internationellt skydd i Finland: asyl eller alternativt skydd. Men vad betyder det i praktiken? Scheinin förklarar:

– Asyl baserar sig på begreppet förföljelse, vilket betyder att man hotas av till exempel tortyr eller dödsstraff för att man tillhör en viss grupp. Uppehållstillstånd på grund av alternativt skydd kan beviljas personer som hotas av samma saker men individuellt, alltså inte på grund av grupptillhörighet utan som enskild person. Kategorin humanitärt skydd i sin tur betydde att hotet inte var riktat direkt mot en person. Det kunde till exempel gälla en naturkatastrof, våld eller en annan omöjlig situation. Det är den kategorin som nu slopats och som Sipilä hänvisar till.

Han påpekar att namnet på olika kategorier ändå inte spelar så stor roll. Oberoende av vilka kategorier som finns, måste Finland följa den internationella principen om non-refoulement som förbjuder ett land att utvisa en asylsökande till ett område där hen hotas av till exempel tortyr.

– Men nu använder Sipilä förklaringen om kategorin humanitärt skydd som ett fikonlöv, säger Scheinin.

I Helsingin Sanomats artikel framkommer också att ingen riktigt tycks veta vad Migrationsverket baserade sina nya riktlinjer på när det i våras gick ut med ett pressmeddelande om att säkerhetsläget har förbättrats i Irak, Afghanistan och Somalia. Uttalandet går stick i stäv med verkets egna landsspecifika utredningar, och stöds inte heller av europeiska myndigheters bedömningar. Det är inte heller länge sedan Sverige fälldes i Europadomstolen efter att landet hade utvisat en irakisk familj till Bagdad.

Scheinin vill inte spekulera i hur Migrationsverket kommit till sina slutsatser om säkerhetsläget men säger att det låter som att ledningen har haft politiska orsaker till sina nya riktlinjer. Han är också oroad över statsministerns uttalande om att eventuella förhastade felbeslut av Migrationsverket kan rättas till i domstolarna.

– Det är skenheligt att säga att domstolarna ska fixa problemen, särkilt när regeringen målmedvetet har jobbat för att försvåra den processen. Man har bland annat begränsat tillgången till rättshjälp och förkortat tidsfristen för att överklaga, säger Scheinin.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00