Sipilä: Tunneln till Tallinn

Järnvägsförbindelserna, tunneln mellan Helsingfors och Tallinn liksom det kulturella och digitala samarbetet stod i fokus då Finlands och Estlands regeringar hade ett gemensamt möte i Tallinn på måndagen.

Den finsk-estniska förbrödringen var påtaglig då den finska regeringen hade överläggningar med sina estniska kolleger för att fira Estlands 100-års jubileum. Det var första gången i historien som den finska regeringen sammanträdde med ett annat lands regering utomlands. Trots att agendan för det gemensamma mötet var både bred och diger, fanns tunnelseendet med som en självskriven ingrediens.

– Tunneln mellan Helsingfors och Tallinn var tidigare en avlägsen dröm för oss. Nu är chanserna stora att tunneln blir verklighet, sade statsminister Sipilä i en exklusiv intervju för dagstidningen Eesti Päevaleht.

De bilaterala överläggningarna mellan statsminister Juha Sipilä (C) och hans estniske kollega Jüri Ratas från det estniska centerpartiet Keskerakond fick en rivstart i Stenbocks hus på måndagsförmiddagen. På kvällens presskonferens på Domberget var det mycket riktigt tunneln som stal showen.

– Vi behöver privata investeringar i tunnelbygget för att projektet ska bli av, sade Estlands statsminister Jüri Ratas.

Peter Vesterbacka vill bygga tunneln snabbare och billigare. Hur ser ni på hans medverkan?

– Vi bygger inte två tunnlar, utan endast en. Vesterbacka är välkommen som investerare i det konsortium som ska se till att tunneln blir verklighet, sade Ratas och plirade pillemariskt på journalisterna.

Trots den samstämmiga fasaden verkar statsministrarna ha olika uppfattningar om tidtabellen. Sipilä har talat om projektstart 2024 medan Ratas har nämnt 2030 som det magiska årtalet då projektet kommer i gång, uppger estniska tidningskällor.

Det brister i EU:s finansiering av Rail Baltica. Kommer Estland och Finland att lobba gemensamt för tilläggsfinansiering?

– Det viktigaste är att vi först kommer överens om nivån på EU:s rambudget för 2021-2027 innan vi kan ta itu med detaljerna, men visst har vi stöttat varandras prioriteringar inom EU, sade Sipilä.

– Vi behöver en gemensam järnväg som sträcker sig från de baltiska länderna till Norra Ishavet. Det är en viktig investering, bedyrade Ratas.

Trafikförbindelserna var helt tydligt måndagens huvudspår. Trafik- och kommunikationsminister Anne Berners (C) hade egna överläggningar med sin estniska kollega, ekonomi- och infrastrukturminister Kadri Simson. Diskussionerna kretsade kring Rail Baltica, den planerade järnvägen till Norra ishavet och finansieringen av gemensamma farleder till sjöss.

EU:s rambudget anger takten för det bilaterala samarbetet. Finland och Estland är nöjda med EU-kommissionens utökade anslag för forskningen, försvarssamarbetet och gränsbevakningen. Likaså får satsningarna på den ekonomiska tillväxten godkänt. De planerade nedskärningarna av jordbruks- och kohesionsstöden föranleder däremot rynkade pannor och oro både i Estland och Finland. Enligt Sipilä gäller det framför allt att se till att Finland och Estland får valuta för pengarna.

– Vi måste hitta en god balans mellan det som vi betalar och det som vi får tillbaka av EU, sade Sipilä.

De kulturella banden mellan Estland och Finland gick som en röd tråd genom måndagens uttalanden.

– Vi är broderfolk, sade Ratas och tog avstamp i historien genom att citera Estlands första president Konstantin Päts som redan på sin tid betonade vikten av broar över Finska viken.

Den kulturella och språkliga dimensionen gjorde sig också påmind i Finlands och Estlands spirande digitala samarbete.

– Finskan och estniskan är små språk i globalt hänseende. Genom att satsa på artificiell intelligens kan vi främja olika digitala applikationer som använder sig av talstyrd service och digitala röster också på finska och estniska, sade Sipilä.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00