Sipilä beredd att "diskutera att återinföra studentsvenskan", säger han i färsk Agenda-rapport

Statsminister Juha Sipilä (C) diskuterar språkliga rättigheter i en rapport utgiven av tankesmedjan Agenda. Bild: Lehtikuva/Antti Aimo-Koivisto

Tankesmedjan Agenda ger på tisdag ut en rapport om Juha Sipiläs regering och språkpolitiken. I den tar statsministern upp studentexamen: – Det har inte förts någon diskussion om att återinföra svenskan men kanske vi borde göra det.

Tingsrättsreformen, Vasa centralsjukhus, landskapsreformen, Åland, Folktingets finansiering – i en färsk rapport utgiven av tankesmedjan Agenda går journalisten Anne Suominen igenom de språkliga frågorna under den sittande regeringens gångna två år.

Med tanke på att en del frågor ännu är i stöpsleven är rapporten högaktuell.

Suominen synar bland annat de så kallade påverkansnämnderna, som på landskapsnivå ska "utreda, bedöma och fastställa vilka tjänster landskapets språkliga minoritet har behov av och följa tillgången på tjänsterna och deras kvalitet". Påverkansnämnderna motsvarar ändå inte nämnder, och har bara möjlighet att ge förslag och skriva rapporter om utfallet. Bland annat HNS och Folktinget har krävt att organet uppgraderas och får en verklig möjlighet att påverka.

Sannfinländarna och Åland

Agenda-rapporten tar också upp frågor som förbättras, till exempel rättigheten att använda svenska också i enspråkiga landskap, genom att få en tolk.

Sannfinländarnas roll i regeringen syns åtminstone i kravet på regionala experiment med frivillig skolsvenska, och i det faktum att Ålands så kallade klumpsumma aldrig höjdes i årets budget, trots att Juha Sipilä förordat det under ett besök på Åland, summerar Suominen.

Samlingspartiets ordförande Petteri Orpo hade inte tid för en intervju med rapportmakaren, men däremot hade Centerns ordförande, statsminister Juha Sipilä det.

Sipilä säger i rapporten att han är förvånad över de starka reaktionerna på jourreformen.

– Jag har försäkrats om att det betyder att några åtgärder i den mest krävande cancervården och öppen hjärtkirurgi flyttar. En del av de här åtgärderna har redan skötts i Tammerfors. Den här reformen gäller kanske hundra patienter.

Ser studentsvenska som "klart samband"

Sipiläs tolkning är att jourreformen var en droppe som kom efter att stenen urholkats under en längre tid. Han hänvisar till den förra regeringens språkberättelse, som också 2013 konstaterade att det finns problem med service på svenska i social- och hälsovården.

Med den långvariga tillbakagången avser Sipilä att tjänstemännens kunskaper rasat över en längre tid än den här regeringen suttit. Bland annat har reformen av studentexamen 2005 inneburit att antalet som skriver svenska minskat.

– Jag anser att oron för den här utvecklingen är helt befogad, säger Sipilä och tillägger att "orsakssambandet är rätt klart".

– Det har inte förts någon diskussion om att återinföra svenskan (i studentexamen) men kanske vi borde göra det.

Anmärkningsvärt i Anne Suominens rapport är att det på flera ställen hänvisas till tidsbrist under lagberedningen. Det gäller bland annat tingsrättsreformen, där antalet tingsnotarier som kan utföra domstolspraktik på svenska blir färre. Frågan om det kunde införas språknotarietjänster, på samma sätt som det finns språkdomartjänster, lämnas samtidigt öppen, på grund av tidsbrist.

När landskaps- och vårdreformpaketet gick ut på remiss hade Justitieministeriets checklista för språkbedömning inte heller använts, för att tiden inte räckte till.

En nästan skuldfri bostad ger dig flera möjligheter i din ekonomi

Ett omvänt bostadslån innebär utnyttjande av den förmögenhet man har fast i sin bostad. Om man känner att pensionen inte räcker till och besparingar sitter i väggarna, kan man frigöra medel genom att ta banklån på upp till hälften av bostadens värde. 25.4.2019 - 10.46